Social omsorg är undantaget från moms. Med social omsorg avses offentlig och privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig omsorg. Eftersom det finns gränsdragningsfrågor när det gäller momspliktig uthyrning av personal så är det viktigt att bedöma om ett företags tjänster avseende social omsorg är momsfri eller momspliktig försäljning.
Lagrum
10 kap. 14 § mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023
3 kap. 4 § och 7 § mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
Beskattning
Momsfri omsorg kan säljas såväl i offentlig som privat regi. Med social omsorg avses barnomsorg, äldreomsorg, service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg som t.ex. verksamhet i HVB-hem. Undantaget från moms omfattar även varor som den som tillhandahåller omsorgen omsätter som ett led i omsorgen.
Momsfri social omsorg kan uppdelas enligt följande:
tjänsten utgör momsfri social omsorg i sig och
tjänsten undantas från moms eftersom den har nära anknytning till social omsorg.
Momsreglerna för social omsorg har ändrats sedan 2018. Bakgrunden till det är Högsta förvaltningsdomstolens dom den 7 juni 2018 (HFD 2018 ref. 41) om bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal. Skatteverket har i ett ställningstagande (210617, dnr: 8-1057054 ) gett sin syn på hur social omsorg och tjänster med nära anknytning till social omsorg ska bedömas momsmässigt. Omsorgstjänster kan regleras i både offentligrättslig och civilrättslig lagstiftning.
Tre viktiga frågor för social omsorg är:
vad som avses med tjänster av social karaktär
vilka som kan tillhandahålla sådana tjänster och
när varor eller tjänster har nära anknytning till social omsorg.
Som exempel på tjänster av social karaktär, dvs. omsorgstjänster, anger Skatteverket följande:
Tjänster som en kommun ansvarar för enligt socialtjänstlagen (2001:453).
Sådan barnomsorg som kommun ansvarar för enligt skollagen (2010:800).
Resor som en kommun anordnar för kommuninvånare som inte kan använda ordinarie kollektivtrafik enligt lag (1997:736) om färdtjänst.
Stöd och ekonomisk hjälp till svårt funktionshindrade som staten ansvarar för enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Sådana tjänster inom kriminalvården som staten ansvarar för.
Stöd i form av god man enligt 11 kap. 4 eller 7 § föräldrabalken (1949:381).
Stöd enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.
Den som tillhandahåller, dvs. säljer tjänsten ska vara en säljare som är ett offentligrättsligt organ eller en erkänd aktör av social karaktär.
Momsfri omsorg kan säljas såväl i offentlig som privat regi. Stat eller kommun kan ha avtal med ett privat företag om att utföra tjänster som stat eller kommun ansvarar för enligt offentligrättslig lagstiftning. Det är viktigt att säljarens verksamhet ska ha ett socialt ändamål och vid bedömning tas bl.a. hänsyn till om det finns en offentligrättslig anknytning och om kostnader för verksamheten till stor del finansieras av det allmänna. Skatteverket menar att bedömningsgrunderna kännetecknas av att det allmänna har ett ansvar för tjänsten och att det finns ett stort inslag av insyn och kontroll från det allmänna. Som exempel anger Skatteverket att ett biståndsbeslut fattas efter en individuell prövning av behovet av den aktuella tjänsten mot bakgrund av kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen.
Vidare säger Skatteverket:
”En kommun kan välja den s.k. kundvalsmodellen/valfrihetsmodellen. Den innebär att kommunen upphandlar och tecknar avtal med olika tillhandahållare av social omsorg. Omsorgstagaren kan sedan, efter att ha fått bistånd beviljat, själv välja vilken säljare som ska utföra tjänsten. Tillhandahållaren är då en erkänd aktör om avtalet innefattar tjänster av social karaktär.”
Så här säger Skatteverket om tjänster med nära anknytning till social omsorg:
Både köparen och säljaren ska vara offentligrättsliga organ eller erkända aktörer av social karaktär.
Varan eller tjänsten ska vara absolut nödvändig för den undantagna omsorgstjänsten.
Det grundläggande syftet med varan eller tjänsten får inte vara att vinna ytterligare intäkter genom verksamhet i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.
Enligt Skatteverket är det säljaren som ska visa att syftet med tillhandahållandet är något annat än att vinna ytterligare intäkter i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala moms. Som exempel nämns kommunal samverkan som innebär att myndighetsutövning delegeras från en kommun till en annan kommun. Uthyrning av personal görs normalt i konkurrens med kommersiella företag, enligt Skatteverket.
Exempel från Skatteverkets ställningstagande:
Momsfritt - Öppen dagverksamhet för pensionärer bedrivs av ett privat företag på uppdrag av en kommun. Verksamheten är upplagd utifrån socialtjänstlagen och kommunens verksamhetsplan.
Momspliktigt - Uthyrning av personal till äldreboende. Inhyrd personal utför arbetet för köparens räkning och under dennes ansvar.
Momspliktigt - Genom eget företag får en socialsekreterare ett uppdrag av kommunen att göra socialt utredningsarbete. Företaget är inte en erkänd aktör av social karaktär, och tjänsterna är inte till sin natur av social karaktär.
Skatteverket har, i Rättslig vägledning, kommenterat en EU-dom (C-657/19, Finanzamt D). I denna dom har en underentreprenörs/oberoende experts tjänst bedömt omfattas av undantagen när denne upprätta utlåtanden i syfte att bedöma omfattningen av de försäkrades vårdbehov på uppdrag av en erkänd aktör av social karaktär.
Gränsdragning social omsorg och bemanning
I HFD 2018 ref. 41 bedömde Högsta förvaltningsdomstolen dels sjukvårdstjänsten men även tjänster nära anknutna till sjukvård. I sitt ställningstagande (210617, dnr: 8-1057054) uttalade Skatteverket hur man med stöd av EU-rätt och praxis bedömer frågan att ställa arbetskraft till någons förfogande. Det kan inte vara en tjänst som är social omsorg i sig, även om arbetskraften hos köparen ska utföra tjänster som är social omsorg. Skatteverket påpekar också att tjänster med nära anknytning till social omsorg kräver att det inte blir konkurrenssnedvridning mm. Det är viktigt att skilja på bemanning, dvs. uthyrning av personal, och tjänster som avser social omsorg, eftersom det i första fallet är momspliktiga tjänster och i det andra ska tjänsterna säljas utan moms.
Eftersom Skatteverket ändrade uppfattning om social omsorg angavs (181025, dnr: 202 398382-18/111 ersatt av 210617, dnr: 8-1057054) att tillämpning på initiativ av Skatteverket inte skulle avse redovisningsperioder före den 1 juli 2019.
Mot bakgrund av hur hanteringen av moms utvecklats på området tillsatte Regeringen en utredning med uppdrag att undersöka de EU-rättsliga förutsättningarna för ändrade momsregler vid inhyrd personal för vård och social omsorg. Uppdraget som redovisades den 1 juni 2021 (SOU 2021:40) föreslog en alternativ ersättningsmodell för att kompensera för så kallad dold moms i vårdkedjan. Utredningen konstaterade att de svenska momsreglerna inte kan ändras utan att riskera att EU-domstolen skulle underkänna reglerna vid en rättslig prövning. Utredningen har ännu inte remitterats eller medfört några förändrade regler.