Rätt Moms 2020 – Anna Sandberg Nilsson & Lena Westfahl

Yrkesmässighet

 

Sedan 2013 är momslagen ändrad genom att begrepp som ”yrkesmässig verksamhet”, ”näringsidkare” och ”företagare” tagits bort och ersatts med begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet”. Regeringen uttryckte att detta var en teknisk anpassning av momslagen till EU:s begrepp. Tanken med förändringen var inte att den ska leda till en förändrad beskattning mer än möjligen i enstaka fall.

För att någon, enligt huvudregeln, ska vara skattskyldig till moms ska:

T.o.m. 30 juni 2013 gällde

  • omsättning av varor eller tjänster

  • vara momspliktig och ske

  • i en yrkesmässig verksamhet och

  • Sverige ska vara beskattningsland.

Fr.o.m. 1 juli 2013 gäller

För att någon ska vara skattskyldig till moms enligt huvudregeln, ska följande fyra förutsättningar vara uppfyllda:

  • omsättning görs av varor eller tjänster

  • omsättningen är momspliktig

  • omsättningen görs av en beskattningsbar person i denna egenskap

  • omsättningen görs inom landet.

Huvudregeln åskådliggörs i olika sammanhang med en mervärdessKATT.

yrkesmassighet_01

Som exempel kan nämnas en bilhandlare som säljer bilar. Då känns det naturligt att moms ska redovisas. Om däremot en privatperson säljer sin bil ska inte moms redovisas. Vad är det som skiljer bilhandlaren från privatpersonen? Bilhandlaren är en beskattningsbar person och agerar i denna egenskap när denne säljer bilar. Privatpersonen vill i och för sig tjäna pengar men gör en enstaka försäljning utan att ha avsikt att regelbundet köpa och sälja bilar, dvs. denne är inte en beskattningsbar person.

Lagrum

4 kap. mervärdesskattelagen (1994:200)

Beskattning

Huvudregeln t.o.m. 30 juni 2013

Enligt huvudregeln ansågs en verksamhet som yrkesmässig om den utgjorde näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen. Begreppet yrkesmässig verksamhet var knutet till definitionen i den lagen. Det gör att någon var yrkesmässig om denne:

  • Bedriver verksamhet självständigt, varaktigt och med vinstsyfte.

Samtliga förutsättningar måste vara uppfyllda. Kriteriet självständighet avgränsar mot inkomstslaget tjänst och varaktighet mot inkomstslaget kapital även om avgränsningen även har viss betydelse för avgränsningen mot tjänst när det gäller mer tillfälliga uppdrag. Vinstsyftet avgör bl.a. om det är hobbyverksamhet som avses eller inte.

Utöver huvudregeln fanns det bestämmelser som utvidgade respektive inskränkte yrkesmässighetsbegreppet.

Huvudregeln fr.o.m. 1 juli 2013

Som framgår ovan har ändrade begrepp införts i den svenska momslagen. Istället för yrkesmässig verksamhet är det begreppet beskattningsbar person som utgör ett av kriterierna för skattskyldighet till moms. För skattskyldighet är det viktigt att den beskattningsbara personen ”agerar i denna egenskap”. Detta innebär att om en beskattningsbar person gör transaktioner som privatperson eller slutkonsument så ska inte dessa transaktioner hanteras på samma sätt som när den beskattningsbara personen gör transaktioner för företagets verksamhet.

Med beskattningsbar person avses den som självständigt bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats och oberoende av verksamhetens syfte eller resultat. För mer information se vidare ordet ”beskattningsbar person”.

Kompletteringsregeln t.o.m. 30 juni 2013 - former jämförliga med näringsverksamhet

Även verksamhet som bedrevs i ”former som är jämförliga med yrkesmässig verksamhet”, s.k. rörelseliknande former, var enligt huvudregeln att anse som yrkesmässig verksamhet. Den kompletterande regeln om rörelseliknande former användes när det brast i någon av förutsättningarna för näringsverksamhet enligt huvudregeln. Regeln gällde under förutsättning att omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.

Syftet med regeln var i första hand att motverka situationer där det kan uppstå konkurrenssnedvridning och den skulle ses som ett alternativ för att nå upp till yrkesmässigheten för den som ”nästan” bedrev näringsverksamhet enligt huvudregeln.

Skogsarbetare med egna traktorer eller fotografer med dyrbar egen fotografisk utrustning brukade anses bedriva verksamhet i rörelseliknande former, förutsatt att årsomsättningen uppgick till minst 30 000 kronor.

Observera att fr.o.m. 1 juli 2013 slopas denna kompletteringsregel med en 30 000 kronorsgräns. Tanken med förändringen var inte att den skulle leda till en förändrad beskattning mer än möjligen i enstaka fall. Av förarbeten till de reglerna (prop. 2012/13:124, sid 78-82) angavs att en praktisk förändring ”torde” uppkomma för hobbyverksamhet, som kunde medföra skattskyldighet även för omsättning understigande 30 000 kronor. Samtidigt uttrycktes i samma förarbeten att verksamheter som bedrevs inom ramen för utbildningsprogrammet ”Ung Företagsamhet” (UF-företag) även i fortsättningen i normalfallet inte omfattades av skattskyldighet. Skatteverket bekräftade i ställningstagande rörande så kallade övningsföretag (130625, dnr: 131 386491-13/111) detta. I ställningstagandet angav Skatteverket följande:

”Den som deltar i aktiviteter som syftar till att lära ut företagande och entreprenörskap och som genomförs under en i förväg bestämd och begränsad tid ska inte anses bedriva ekonomisk verksamhet. Exempel på sådana aktiviteter är de som genomförs av deltagare i utbildningsprogram som Ung Företagsamhet och inom ferieaktiviteter som Sommarlovsentreprenörerna. Deltagare i sådana utbildningar och aktiviteter ska inte betala mervärdesskatt på sina inkomster och inte heller registreras som skattskyldiga till mervärdesskatt.”

Omsättningsgräns fr.o.m. 2017

Begreppet och reglerna om rörelseliknande former och 30 000-kronorsregeln togs bort 2013. Från och med 2017 införde Sverige en regel med en omsättningsgräns på 30 000 kronor exklusive moms i Sverige. Den som kan tillämpa omsättningsgränsen är momsbefriad och behöver därför inte momsregistrera sig eller redovisa moms. Den som är momsbefriad kan inte heller göra avdrag för ingående moms på kostnader. Se vidare omsättningsgräns.

Stat och kommun

Om staten, ett statligt affärsverk eller en kommun (primärkommun eller en region) omsätter varor eller tjänster utan att det sker som ett led i myndighetsutövning är verksamheten att anse som yrkesmässig. Sedan 1 juli 2013 bedriver dessa rättssubjekt generellt med vissa undantag ekonomisk verksamhet. Som undantag kan nämnas myndighetsutövning och att verksamheten skulle leda till betydande snedvridning i vissa fall.

Myndighetsutövning innebär att stat eller kommun fattar beslut eller vidtar åtgärder som påverkar medborgare, företag m.fl. utan att något privaträttsligt avtal ingåtts mellan parterna. I dessa fall utgår alltså aldrig moms eftersom stat och kommun då inte bedriver ekonomisk verksamhet. Skatteverket har i ett ställningstagande (130701, dnr: 131 415747-13/111) närmare redogjort för hur begreppet ”beskattningsbar person” ska tolkas för myndigheter.

Utländsk beskattningsbar person (utländsk företagare)

En utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet i Sverige eller i utlandet om denne bedriver verksamhet som motsvarar yrkesmässig verksamhet enligt svenska regler. Bedömningen av yrkesmässigheten är densamma som för svenska näringsidkare. Sedan 1 juli 2013 ersätts begreppet ”utländsk företagare” med ”utländsk beskattningsbar person”. Den utländska beskattningsbara personen kan på motsvarande sätt som en svensk beskattningsbar person anses bedriva ekonomisk verksamhet.

Ideella föreningar och registrerade trossamfund

En ideell förening eller registrerade trossamfund (kyrkor) bedriver inte yrkesmässig verksamhet när inkomsten är undantagen från inkomstskatt. Sedan 1 juli 2013 anses dessa rättssubjekt inte bedriva ekonomisk verksamhet när inkomsten är undantagen från inkomstskatt. Föreningen utgör då en allmännyttig ideell förening med begränsad skattskyldighet. Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och därmed inte är begränsat skattskyldiga till inkomstskatt anses bedriva ekonomisk verksamhet i momshänseende.

För att en förening ska anses som allmännyttig krävs t.ex. att:

  • ändamålet i huvudsak ska vara allmännyttigt,

  • ändamålet ska tillgodoses i verksamheten,

  • avkastningen av tillgångarna och övriga inkomster ska till huvudsaklig del användas i den allmännyttiga verksamheten,

  • medlemsantagning ska vara öppen, och

  • medlemmar eller andra bestämda personers ekonomiska intressen får inte tillgodoses.

Ett allmännyttigt ändamål innebär t.ex. att föreningen ska verka för rikets försvar, undervisning eller utbildning, hjälpverksamhet, vård och uppfostran av barn. Likaså räknas t.ex. ett idrottsligt, kulturellt, socialt eller politiskt ändamål som allmännyttigt.

Även om föreningen inte är yrkesmässig enligt momslagen avseende sin försäljning så är den ändå att betrakta som en näringsidkare vid inköp av tjänster från utlandet. Det framgår av Högsta förvaltningsdomstolens dom RÅ 2007 ref. 57 avseende idrottsföreningen Degerfors. Enligt domstolen var idrottsföreningen att betrakta som en näringsidkare vid inköp av vissa tjänster (spelarrättigheter) från utlandet. Domstolen konstaterade att begreppet näringsidkare inte finns definierat i momslagen och att det därför inte finns anledning att i det aktuella fallet göra en annan bedömning av begreppet än vad som avses med beskattningsbar person i mervärdesskattedirektivet. Här ser vi exempel på koppling till beskattningsbar person trots att begreppet inte var infört i momslagen vid tidpunkten för domen.

Eftersom en allmännyttig ideell förening inte anses bedriva ekonomisk verksamhet är föreningen inte skattskyldig för moms och normalt inte skyldig att momsregistrera sig för sin allmännyttiga verksamhet. Vid försäljning av en vara eller tjänst ska moms därför inte utgå. Av det följer att föreningen inte heller har avdragsrätt för ingående moms. Observera att eftersom föreningen är att anse som beskattningsbar person vid inköp av tjänster från utlandet så kan föreningen ändå behöva registreras för moms om tjänster köps in från utlandet. Det medför att den ideella föreningen ska förvärvsbeskatta sig, dvs. beräkna utgående moms på sitt inköp. Ingående moms får redovisas i den omfattning som förvärvet görs för momspliktig verksamhet, dvs. normalt får ingen moms dras av.

Tabellen nedan sammanfattar momshanteringen för en allmännyttig ideell förening verksamhet, dvs. normalt får ingen moms dras av.

Transaktion i en allmännyttig ideell förening

Konsekvens

Omsättning (t.ex. försäljning)

Anses normalt inte bedriva ekonomisk verksamhet och ska därför inte redovisa utgående moms på försäljningen. Avdragsrätt för moms föreligger inte i denna del.

Omsättning som utgör ekonomisk verksamhet t.ex. uthyrning av lokaler som omfattas av frivillig skattskyldighet

Anses normalt bedriva ekonomisk verksamhet och ska därför redovisa utgående moms på uthyrningen. Avdragsrätt för moms föreligger i denna del.

Inköp från utlandet av tjänster som omfattas av huvudregeln (tjänstebeskattning)

Anses normalt som en beskattningsbar person och kan därför behöva redovisa utgående förvärvsmoms avseende inköpet (motsvarande belopp får endast redovisas som ingående moms i den omfattning som det finns rätt till momsavdrag i föreningen).

Inköp av vara från EU

Om föreningen ej har VAT-nummer:

- Vid inköp över 90 000 kronor per år ska momsregistrering göras och förvärvsbeskattning ske (EU-vara till kund utan VAT-nummer).

Om föreningen har VAT-nummer:

- Förvärvsbeskattning ska ske för inköpet (EU-vara till kund med VAT-nummer).

Observera att avdrag för ingående beräknad förvärvsmoms endast får göras i den omfattning som det finns rätt till momsavdrag i föreningen.

Avdrag för ingående moms

Får endast göras i verksamhet som är momspliktig (t.ex. avseende uthyrningen ovan).

Övriga utvidgningar av yrkesmässighetsbegreppet

Utöver huvudregeln och den kompletterande regeln om rörelseliknande former fanns t.o.m. 30 juni 2013 även specialregler för följande situationer där verksamheten ansågs vara yrkesmässigt:

  • Kost åt personal i verksamheten som inte medför skattskyldighet. (Marknadsvärdet måste överstiga 30 000 kronor per beskattningsår.)

  • Upplåtelse av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter som enligt inkomstskattelagen utgör skattepliktig intäkt av kapital.

  • Uthyrning av eller omsättning av varor från privat fastighet vid momspliktig omsättning över 30 000 kronor per beskattningsår. Som exempel kan nämnas försäljning av grödor.

Ovanstående regler har slopats fr.o.m. 1 juli 2013.

Kommentar

Som framgår ovan har, från och med den 1 juli 2013, ändrade begrepp införts i den svenska momslagen för att den bättre ska överensstämma med EU:s mervärdesskattedirektiv. Däremot har inte de svenska reglerna om allmännyttiga ideella föreningar förändrats. EU-kommissionen har i en formell underrättelse riktat klagomål mot utformningen av de svenska momsreglerna för ideella föreningar men låter i dagsläget Sverige behålla sina regler.

Skatteverket har i ett antal ställningstaganden redogjort för det nya begreppet beskattningsbar person och hur det påverkar svenska momsregler i olika sammanhang.

Datum

Dnr

Avser

130625

131 386481-13/111

Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet - mervärdesskatt, har upphört att gälla genom ställningstagande 140609, dnr: 131 323526-14/111.

130625

131 393895-13/111

Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet - Mervärdesskattekonsekvenser för Ideella föreningar

130625

131 386491-13/111

Mervärdesskatt för så kallade övningsföretag

130701

131 415747-13/111|

Myndigheter och begreppet ekonomisk verksamhet, mervärdesskatt

140127

131 740375 13/111

Idrottsutövares verksamhet bedriven som företag

140127

131 740351 13/111

Ekonomisk verksamhet och innehav av fastighet, ersätts av ställningstagande nedan (160202, dnr: 131 49782-16/111)

140609

131 323526-14/111

Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet-mervärdesskatt

150811

131 380511-15/111

Skattskyldighet för mikroproducenter av el, ersätts av ställningstagande nedan (170510, dnr: 131 205136-17/111)

150831

131 378239-15/111

Beskattningsbar person - gränsdragning mellan ekonomisk verksamhet och privat verksamhet

160202

131 49782-16/111

Ekonomisk verksamhet och innehav av fastighet

170510

131 205136-17/111

Skattskyldighet för mikroproducenter av el

170621

131 203052-17/111

Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%