Lagrum

17 kap. 5 § IL

Kommentar

Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lager skattemässigt. Lagret får inte tas upp till lägre värde än 85 % av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.

Skatteverket fastställer varje år föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden för djur i jordbruk (SKVFS 2023:22) respektive djur i renskötsel (SKVFS 2023:23). För beräkning av anskaffningsvärde för hästar i hästuppfödningsverksamhet som utgör näringsverksamhet finns ett allmänt råd (SKV A 2006:13). Skatteverket har även utfärdat allmänna råd om beräkning av nettoförsäljningsvärden för djur i jordbruk (SKV A 2023:17).

Har produktionsutgiften inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp till lägst 85 % av det lägsta av anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet.

I redovisningen ska juridiska personer (utom dödsbon) redovisa djur i jordbruk och renskötsel som anläggningstillgångar om de innehas för stadigvarande bruk. För fysiska personer och dödsbon är det valfritt oavsett syftet med innehavet. För att de som tar upp djur i jordbruk och renskötsel som anläggningstillgångar inte ska gå miste om rätten till räkenskapsenlig avskrivning accepterar Skatteverket att man i dessa fall tar upp djur i jordbruk och renskötsel som inventarier.

Tänk på

De skattemässiga specialreglerna gäller bara för djur i jordbruk och renskötsel. För djur i annan näringsverksamhet gäller den vanliga gränsdragningen mellan anläggningstillgång och omsättningstillgång. Om djuren då utgör omsättningstillgångar gäller vanliga värderingsprinciper, d.v.s. lägsta värdets princip eller 97-procentsregeln.

Rättspraxis

HFD 2015 ref. 68

Om djur tas upp till ett lägre värde vid beskattningen än i redovisningen ska skillnaden redovisas som lagerreserv bara om djuren utgör omsättningstillgångar i redovisningen.