Fastighetsskatt

Allmänt om skatteplikt och fastigheter

Alla fastigheter som inte är undantagna ska ha ett taxeringsvärde och ägaren är skyldig att betala fastighetsskatt. Äganderätten övergår vid tidpunkten för bindande köpeavtal eller vid den tidpunkt som är avtalad i köpekontraktet.

Även en ägare till en byggnad på ofri grund och innehavare av en tomträtt är skattskyldig till fastighetsskatt.

Följande fastigheter är undantagna från skatteplikt:

1. Specialbyggnader

2. - försvarsbyggnad

3. - kommunikationsbyggnad

4. - distributionsbyggnad

5. - värmecentral

6. - reningsanläggning

7. - vårdbyggnad

8. - bad-, sport- och idrottsanläggning

9. - skolbyggnad

10. - kulturbyggnad

11. - ecklesiastikbyggnad

12. - allmän byggnad.

13. egendom som ingår i nationalparker

14. lantbruk för vård- eller skoländamål

15. byggnader som ägs av vissa institutioner

16. - kyrkor och barmhärtighetsinrättningar

17. - stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven för att vara begränsat skattskyldiga

18. - akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, stiftelsen Sveriges sjömanshus

19. - studentkårer, nationer och samarbetsorgan

20. - utländska staters beskickningar.

Man gör indelningen i byggnadstyper beroende på vad byggnaden till övervägande del är inrättad för och används till.

Det är förhållandena på fastigheten den 1 januari taxeringsåret som ligger till grund för taxeringsvärdet och indelningen i byggnadstyper. Inom fastighetsskattens område används fortfarande begreppet taxeringsår. Det är det år som fastighetstaxeringen sker.

Skattesats

Följande skattesatser gäller för fastighetsskatt beskattningsåret 2023.

Taxeringsenhet

För att kunna komma fram till ett korrekt taxeringsvärde måste byggnader och mark delas in i olika typer beroende på hur de används. Utgångspunkten är att varje fastighet är en taxeringsenhet.

Alla byggnader delas in i någon av följande byggnadstyper:

• - småhus

• - ägarlägenhet

• - hyreshus

• - ekonomibyggnad

• - kraftverksbyggnad

• - industribyggnad

• - specialbyggnad

• - övrig byggnad.

Mark delas in i något av följande ägoslag:

• - tomtmark

• - täktmark

• - åkermark

• - betesmark

• - produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner

• - produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner

• - skogsimpediment

• - övrig mark.

Taxeringsvärde

Vid taxeringen ska man för varje taxeringsenhet fastställa ett taxeringsvärde. Utgångspunkten är att taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Marknadsvärde är det pris man skulle få vid en försäljning på en allmän marknad. Värderingsmetoderna skiljer sig beroende på vad det är för olika typer av byggnader och vilket ägoslag marken är indelad i.

Marknadsvärdet ska bestämmas genom att använda ortprismetoden, det innebär att man ska jämföra med faktiska försäljningar som gjorts i området fastigheten ligger i.

Om det av olika skäl inte går att använda ortprismetoden ska man använda en avkastningsmetod för att fastställa marknadsvärdet. Vid en tillämpning av avkastningsmetoden beräknar man det framtida överskottet och diskonterar det till ett nuvärde genom att använda en diskonteringsränta.

Om det är förenat med svårigheter att använda en avkastningsvärdering ska man göra en produktionskostnadsberäkning. Man räknar ut vad det skulle kosta att uppföra byggnaden och minskar det värdet med värdeminskning som ska beakta byggnadens ålder.

För en byggnad som håller på att uppföras finns det en särskild värderingsregel. Den innebär att taxeringsvärdet av byggnaden ska bestämmas till hälften av nedlagda kostnader. Dessa kostnader ska omräknas till det genomsnittliga kostnadsläget två år före taxeringsåret.

Taxeringsperioder

Det finns tre olika typer av fastighetstaxering, allmän fastighetstaxering, förenklad fastighetstaxering och särskild fastighetstaxering.

Allmän fastighetstaxering innebär att samtliga fastigheter av en viss byggnadstyp får nya taxeringsvärden. Vid allmän fastighetstaxering ser Skatteverket över värderingsmodeller och även värdeområdesindelningen.

Allmän fastighetstaxering görs i följande ordning:

Småhusenheter taxeras år 2003 och därefter vart sjätte år.

Lantbruksenheter taxeras år 2005 och därefter vart sjätte år.

Hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter taxeras år 2007 och därefter vart sjätte år.

Ägarlägenhetsenheter taxeras år 2013 och därefter vart sjätte år.

Förenklad fastighetstaxering är en mer översiktlig fastighetstaxering. Värdenivåerna kan justeras beroende på faktiska köp, men värderingsmodell och värdeområdesindelning ändras normalt inte.

Förenklad fastighetstaxering ska ske vart sjätte år för varje byggnadstyp. Den förenklade taxeringen kan avse bara följande enheter:

• - hyreshusenhet

• - småhusenhet

• - lantbruksenhet

• - ägarlägenhetsenhet

Särskild fastighetstaxering gör man varje år för fastigheter som inte är föremål för allmän- eller förenklad fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen. Vid särskild fastighetstaxering fastställs föregående års fastighetstaxering som oförändrad om inte taxeringsenheten ändrats väsentligt. Vid taxeringen tillämpar man de allmänna grunder och de värderingsregler m.m. som gällde för taxeringsenheten vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering.