Definition
Ränta på grund av över- eller underskott på skattekontot.
Lagrum
65 kap. SFL
Kommentar
Intäktsränta
Intäktsräntan uppgår normalt till 45 procent av basräntan. Ett undantag från denna regel är att när basräntan uppgår till 1,25 procent ska intäktsräntan vara 0.
Räntan beräknas dag för dag för den tid som det finns överskott på skattekontot. Varje månad påförs räntan och läggs till saldot på skattekontot vilket innebär att det uppstår en ”ränta på ränta-effekt”.
Intäktsräntan är skattefri.
Kostnadsränta
Det finns två olika nivåer på kostnadsräntan. Den låga kostnadsräntan motsvarar basräntan och den höga kostnadsräntan motsvarar basräntan + 15 procent.
Räntan beräknas dag för dag för den tid som det finns underskott på kontot. Varje månad påförs räntan och läggs till saldot på skattekontot vilket innebär att det uppstår en ”ränta på ränta-effekt”.
Om slutskatteberäkningen visar på kvarskatt är huvudregeln att ränta tas ut från den 13:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. På kvarskatt upp till 30 000 kr (fribeloppet) tas ränta ut först från den 4:e i femte månaden efter beskattningsårets utgång.
Exempel:
Ett aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår får en kvarskatt på 40 000 kr. Kostnadsränta börjar löpa från och med den 13 februari på den del som överstiger 30 000 kr, dvs. 10 000 kr. Från och med den 4 maj beräknas kostnadsränta på hela beloppet.
Vid för sen betalning av skatter och avgifter, dvs. betalning efter förfallodagen, tas hög kostnadsränta ut.
Kostnadsräntan är inte avdragsgill.