Rätt Skatt 2021 – Urban Kardvik och Lars Samuelsson

Uppskovsbelopp

Definition

Den del av vinsten vid avyttring av en privatbostad som man skjutit upp beskattningen på.

Lagrum

47 kap. IL

Kommentar

Den som har avyttrat en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt kan få uppskov med beskattning av vinsten om vissa villkor är uppfyllda.

För uppskov krävs att den avyttrade bostaden har varit ursprungsbostad. Den skattskyldige ska dessutom ha förvärvat, eller ha för avsikt att förvärva en ersättningsbostad som han tänker bosätta sig på. Ett absolut krav för att få uppskov är att man bosätter sig på ersättningsbostaden senast den 2 maj andra året efter avyttringen av ursprungsbostaden.

Den skattskyldige kan själv välja om han vill ha uppskov med hela eller endast en del av vinsten. Uppskovsbeloppet måste uppgå till minst 50 000 kr (10 000 kr vid expropriation och andra tvångsliknande avyttringar) och det kan uppgå till maximalt 3 000 000 kr för hela den avyttrade bostaden. Överskjutande del av vinsten beskattas med 22 % i inkomstslaget kapital (22/30 av beloppet beskattas med 30 %).

Dödsbo

I två speciella situationer kan även ett dödsbo få uppskov. Den ena avser det fallet att den skattskyldige har avyttrat en ursprungsbostad men avlidit innan han har hunnit förvärva en ersättningsbostad. Dödsboet har då rätt till uppskov om en efterlevande make eller sambo förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där inom den tid som skulle gällt för den döde.

Det andra fallet avser situationen att den avlidne förvärvat en ersättningsbostad, men inte hunnit bosätta sig där innan han avled. Om den efterlevande maken eller sambon bosätter sig i den förvärvade bostaden inom den tid som skulle ha gällt för den avlidne kan dödsboet medges avdrag för uppskovsbelopp.

I båda fallen måste den efterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfylla bosättningskraven enligt ovan.

Ursprungsbostad

Ursprungsbostaden är den privatbostad som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad. Bostaden måste dessutom vara belägen i en stat inom EES-området. Privatbostad kan vara småhus, bostadsrätt och ägarlägenheter. En lägenhet i ett andelshus omfattas däremot inte av definitionen av privatbostad. Man äger i dessa fall inte lägenheten utan en ideell andel i ett hyreshus. En andelslägenhet kan därför inte vara ursprungsbostad.

Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år före avyttringen, eller under minst tre av de fem föregående åren (de tre åren behöver inte vara sammanhängande). Uppfyller man inte något av dessa kriterier kan man inte få uppskov med vinsten vid avyttringen. Tiden för bosättning räknas fram till tidpunkten för avyttringen. Om man bor kvar i bostaden en tid efter avyttringen får denna tid inte räknas med.

Det är dock inget krav att man ägt bostaden under hela den tiden man som man bott där. Vid en ombildning av en hyresrätt till bostadsrätt räknas även den tid man bott i bostaden när den var hyresrätt.

I de fall där den skattskyldige har förvärvat en ny bostad innan den gamla avyttras kan man, vid bedömningen av om den gamla bostaden uppfyller kriterierna för att vara permanentbostad, begära att bedömningen görs vid tidpunkten för förvärvet av den nya bostaden.

Om man inte varit bosatt i bostaden ett år vid avyttringen kan den ändå räknas som ursprungsbostad i vissa fall. Det gäller vid expropriation, tvångsavyttring eller försäljning till en stat på grund av flygbuller.

Ersättningsbostad

Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom EES som vid förvärvet är

  1. småhus med mark som är småhusenhet.

  2. småhus på annans mark,

  3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,

  4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,

  5. bostad i ett privatbostadsföretag,

  6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller

  7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6.

Bedömningen av om bostaden kan utgöra ersättningsbostad enligt ovan görs vid tidpunkten för förvärvet. När det gäller småhus är det kategoriseringen enligt fastighetstaxeringslagen vid ingången av året som styr. Är det en småhusenhet vid ingången av förvärvsåret anses det vara det även vid tidpunkten för förvärvet (Skatteverkets ställningstagande 071116, dnr: 131 678347-07/111). Vid bedömningen av om man förvärvat en andel i ett privatbostadsföretag är det bostadsföretagets status vid förvärvstidpunkten som är avgörande.

För att bostaden ska kunna utgöra ersättningsbostad får den inte förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Den får inte heller förvärvas senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras. Man har alltså tre år på sig att förvärva en ny bostad.

Ett undantag från dessa begränsningar är när den skattskyldige ägt en fastighet en längre tid och utför ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter avyttringen. Fastigheten räknas då som ursprungsbostad och anses anskaffad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. I dessa fall får bara utgifterna för ny-, till- eller ombyggnaden räknas med som ersättning för ersättningsbostaden.

Preliminärt uppskovsbelopp

Om den skattskyldige inte förvärvar någon ersättningsbostad före utgången av det år som ursprungsbostaden avyttras eller inte har bosätter sig på ersättningsbostaden senast den 2 maj året medges preliminärt uppskov det beskattningsår som ursprungsbostaden avyttras. Det preliminära uppskovsbeloppet uppgår till kapitalvinsten ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp.

Om en ersättningsbostad förvärvas året efter det år då ursprungsbostaden avyttras och den skattskyldige bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen medges slutligt uppskovsbelopp.

I de fall den skattskyldige inte uppfyller kraven på förvärv av ersättningsbostad respektive bosättning enligt ovan återförs det preliminära uppskovsbeloppet till beskattning i sin helhet.

Exempel:

X avyttrar sin villa år 5 med en vinst på 500 000 kr och har inte förvärvat någon ersättningsbostad vid utgången av år 5. X har ett uppskovsbelopp på 300 000 kr sedan tidigare. X kan då medges preliminärt uppskov med 800 000 kr.

Om hon förvärvar en ersättningsbostad under år 6 och bosätter sig där senast den 2 maj år 7 kan ett slutligt uppskovsbelopp fastställas. I annat fall återförs det preliminära uppskovet till beskattning.

Slutligt uppskovsbelopp

Om en ersättningsbostad förvärvas före utgången av det beskattningsår då ursprungsbostaden avyttras och den skattskyldige bosätter sig där senast 2 maj året efter medges avdrag för slutligt uppskovsbelopp det beskattningsår som urprungsbostaden avyttras.

Om den skattskyldige fått preliminärt uppskov och förvärvar en ersättningsbostad senast året efter det år då ursprungsbostaden avyttras och bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen medges slutligt uppskov.

Om ersättningsbostaden är minst lika dyr som ursprungsbostaden kan den skattskyldige få slutligt uppskov med hela vinsten, dock maximalt 3 000 000 kr.

Är den nya bostaden billigare än den sålda kan uppskov endast medges med en del av vinsten. Uppskovsbeloppet uppgår i dessa fall till kapitalvinsten (inklusive eventuellt tidigare uppskovsbelopp) multiplicerad med kvoten mellan förvärvspriset och försäljningspriset.

Exempel:

Den gamla bostaden avyttras för 3 000 000 kr och den nya förvärvas för 2 700 000 kr. Uppskov medges då med 90 % (2 700 000 / 3 000 000) av kapitalvinsten.

Överskjutande del av kapitalvinsten beskattas tas upp till 22/30 i inkomstslaget kapital. Det innebär att vinsten beskattas med 22 %.

Tak för uppskovsbelopp

Uppskovsbeloppet får inte överstiga 3 000 000 kr (taket) multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Eventuellt överskjutande del ska tas upp till beskattning. Detta gäller avyttringar som sker efter den 30 juni 2020.

Taket var tidigare 1 450 000 kr, men för att öka rörligheten på bostadsmarknaden beslutade man 2016 att tillfälligt slopa taket på avyttringar under tiden 2016-06-21-2020-06-30. På avyttringar under denna period kunde man alltså få uppskov med hela vinsten oavsett storlek. I samband med att de tidsbegränsade reglerna löpte ut höjdes taket till 3 000 000 kr.

Återföring av uppskovsbelopp

Uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras. Det sker genom att uppskovsbeloppet läggs till den skattepliktiga vinsten. Ett återfört uppskovsbelopp kan ligga till grund för ett nytt uppskov eller beskattas.

Om man avyttrar en del av ersättningsbostaden ska den del av uppskovsbeloppet som belöper på den avyttrade delen återföras till beskattning.

Den skattskyldige kan också återföra hela eller del av uppskovsbeloppet frivilligt utan att ersättningsbostaden avyttras. Det belopp som återförs måste då uppgå till minst 20 000 kr per år.

Återföring ska även ske när bostaden övergår till någon annan genom arv, gåva, bodelning eller testamente. Det finns dock några undantag från denna regel. Om bostaden övergår genom arv eller testamente till en efterlevande make eller sambo eller till ett hemmavarande barn under 18 år får uppskovet behållas. Bedömningen ska i dessa fall göras vid tidpunkten för dödsfallet (Skatteverkets ställningstagande 090922, dnr: 131 720340-09/111). Uppskovet får även behållas vid bodelning som sker i samband med skilsmässa eller då ett samboförhållande upphör samt vid bodelning efter makes eller sambos död.

Deklaration

Avdrag för uppskovsbelopp yrkas på blankett K5 i samband med kapitalvinstberäkningen för ursprungsbostaden.

Rättspraxis

RÅ 2001 ref. 74

Om ett bostadsföretag är ett privatbostadsföretag vid tidpunkten för avyttringen kan uppskov medges även om vinsten ska beskattas enligt reglerna för delägarrätter (oäkta bostadsföretag).

RÅ 2003 ref. 74

Endast en bostad kan utgöra ursprungsbostad.

RÅ 2010 ref. 55 I

Endast en lägenhet kan utgöra ursprungsbostad. Det gäller även om två lägenheter utformats och fungerar som en bostad.

RÅ 2010 ref. 55 II

Endast en lägenhet kan utgöra ersättningsbostad. Det gäller även om två lägenheter utformats och fungerar som en bostad.

HFD 2012 ref. 60

Schablonintäkt på uppskovsbelopp utgör inte inkomst enligt det nordiska skatteavtalet.

Dödsbo

I två speciella situationer kan även ett dödsbo få uppskov. Den ena avser det fallet att den skattskyldige har avyttrat en ursprungsbostad men avlidit innan han har hunnit förvärva en ersättningsbostad. Dödsboet har då rätt till uppskov om en efterlevande make eller sambo förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där inom den tid som skulle gällt för den döde.

Det andra fallet avser situationen att den avlidne förvärvat en ersättningsbostad, men inte hunnit bosätta sig där innan han avled. Om den efterlevande maken eller sambon bosätter sig i den förvärvade bostaden inom den tid som skulle ha gällt för den avlidne kan dödsboet medges avdrag för uppskovsbelopp.

I båda fallen måste den efterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfylla bosättningskraven enligt ovan.

Ursprungsbostad

Ursprungsbostaden är den privatbostad som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad. Bostaden måste dessutom vara belägen i en stat inom EES-området. Privatbostad kan vara småhus, bostadsrätt och ägarlägenheter. En lägenhet i ett andelshus omfattas däremot inte av definitionen av privatbostad. Man äger i dessa fall inte lägenheten utan en ideell andel i ett hyreshus. En andelslägenhet kan därför inte vara ursprungsbostad.

Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år före avyttringen, eller under minst tre av de fem föregående åren (de tre åren behöver inte vara sammanhängande). Uppfyller man inte något av dessa kriterier kan man inte få uppskov med vinsten vid avyttringen. Tiden för bosättning räknas fram till tidpunkten för avyttringen. Om man bor kvar i bostaden en tid efter avyttringen får denna tid inte räknas med.

Det är dock inget krav att man ägt bostaden under hela den tiden man som man bott där. Vid en ombildning av en hyresrätt till bostadsrätt räknas även den tid man bott i bostaden när den var hyresrätt.

I de fall där den skattskyldige har förvärvat en ny bostad innan den gamla avyttras kan man, vid bedömningen av om den gamla bostaden uppfyller kriterierna för att vara permanentbostad, begära att bedömningen görs vid tidpunkten för förvärvet av den nya bostaden.

Om man inte varit bosatt i bostaden ett år vid avyttringen kan den ändå räknas som ursprungsbostad i vissa fall. Det gäller vid expropriation, tvångsavyttring eller försäljning till en stat på grund av flygbuller.

Ersättningsbostad

Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom EES som vid förvärvet är

  1. småhus med mark som är småhusenhet.

  2. småhus på annans mark,

  3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,

  4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,

  5. bostad i ett privatbostadsföretag,

  6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller

  7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6.

Bedömningen av om bostaden kan utgöra ersättningsbostad enligt ovan görs vid tidpunkten för förvärvet. När det gäller småhus är det kategoriseringen enligt fastighetstaxeringslagen vid ingången av året som styr. Är det en småhusenhet vid ingången av förvärvsåret anses det vara det även vid tidpunkten för förvärvet (Skatteverkets ställningstagande 071116, dnr: 131 678347-07/111). Vid bedömningen av om man förvärvat en andel i ett privatbostadsföretag är det bostadsföretagets status vid förvärvstidpunkten som är avgörande.

För att bostaden ska kunna utgöra ersättningsbostad får den inte förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Den får inte heller förvärvas senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras. Man har alltså tre år på sig att förvärva en ny bostad.

Ett undantag från dessa begränsningar är när den skattskyldige ägt en fastighet en längre tid och utför ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter avyttringen. Fastigheten räknas då som ursprungsbostad och anses anskaffad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. I dessa fall får bara utgifterna för ny-, till- eller ombyggnaden räknas med som ersättning för ersättningsbostaden.

Preliminärt uppskovsbelopp

Om den skattskyldige inte förvärvar någon ersättningsbostad före utgången av det år som ursprungsbostaden avyttras eller inte har bosätter sig på ersättningsbostaden senast den 2 maj året medges preliminärt uppskov det beskattningsår som ursprungsbostaden avyttras. Det preliminära uppskovsbeloppet uppgår till kapitalvinsten ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp.

Om en ersättningsbostad förvärvas året efter det år då ursprungsbostaden avyttras och den skattskyldige bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen medges slutligt uppskovsbelopp.

I de fall den skattskyldige inte uppfyller kraven på förvärv av ersättningsbostad respektive bosättning enligt ovan återförs det preliminära uppskovsbeloppet till beskattning i sin helhet.

Exempel:

X avyttrar sin villa år 5 med en vinst på 500 000 kr och har inte förvärvat någon ersättningsbostad vid utgången av år 5. X har ett uppskovsbelopp på 300 000 kr sedan tidigare. X kan då medges preliminärt uppskov med 800 000 kr.

Om hon förvärvar en ersättningsbostad under år 6 och bosätter sig där senast den 2 maj år 7 kan ett slutligt uppskovsbelopp fastställas. I annat fall återförs det preliminära uppskovet till beskattning.

Slutligt uppskovsbelopp

Om en ersättningsbostad förvärvas före utgången av det beskattningsår då ursprungsbostaden avyttras och den skattskyldige bosätter sig där senast 2 maj året efter medges avdrag för slutligt uppskovsbelopp det beskattningsår som urprungsbostaden avyttras.

Om den skattskyldige fått preliminärt uppskov och förvärvar en ersättningsbostad senast året efter det år då ursprungsbostaden avyttras och bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen medges slutligt uppskov.

Om ersättningsbostaden är minst lika dyr som ursprungsbostaden kan den skattskyldige få slutligt uppskov med hela vinsten, dock maximalt 3 000 000 kr.

Är den nya bostaden billigare än den sålda kan uppskov endast medges med en del av vinsten. Uppskovsbeloppet uppgår i dessa fall till kapitalvinsten (inklusive eventuellt tidigare uppskovsbelopp) multiplicerad med kvoten mellan förvärvspriset och försäljningspriset.

Exempel:

Den gamla bostaden avyttras för 3 000 000 kr och den nya förvärvas för 2 700 000 kr. Uppskov medges då med 90 % (2 700 000 / 3 000 000) av kapitalvinsten.

Överskjutande del av kapitalvinsten beskattas tas upp till 22/30 i inkomstslaget kapital. Det innebär att vinsten beskattas med 22 %.

Tak för uppskovsbelopp

Uppskovsbeloppet får inte överstiga 3 000 000 kr (taket) multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Eventuellt överskjutande del ska tas upp till beskattning. Detta gäller avyttringar som sker efter den 30 juni 2020.

Taket var tidigare 1 450 000 kr, men för att öka rörligheten på bostadsmarknaden beslutade man 2016 att tillfälligt slopa taket på avyttringar under tiden 2016-06-21-2020-06-30. På avyttringar under denna period kunde man alltså få uppskov med hela vinsten oavsett storlek. I samband med att de tidsbegränsade reglerna löpte ut höjdes taket till 3 000 000 kr.

Återföring av uppskovsbelopp

Uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras. Det sker genom att uppskovsbeloppet läggs till den skattepliktiga vinsten. Ett återfört uppskovsbelopp kan ligga till grund för ett nytt uppskov eller beskattas.

Om man avyttrar en del av ersättningsbostaden ska den del av uppskovsbeloppet som belöper på den avyttrade delen återföras till beskattning.

Den skattskyldige kan också återföra hela eller del av uppskovsbeloppet frivilligt utan att ersättningsbostaden avyttras. Det belopp som återförs måste då uppgå till minst 20 000 kr per år.

Återföring ska även ske när bostaden övergår till någon annan genom arv, gåva, bodelning eller testamente. Det finns dock några undantag från denna regel. Om bostaden övergår genom arv eller testamente till en efterlevande make eller sambo eller till ett hemmavarande barn under 18 år får uppskovet behållas. Bedömningen ska i dessa fall göras vid tidpunkten för dödsfallet (Skatteverkets ställningstagande 090922, dnr: 131 720340-09/111). Uppskovet får även behållas vid bodelning som sker i samband med skilsmässa eller då ett samboförhållande upphör samt vid bodelning efter makes eller sambos död.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...