Redovisa Rätt 2021 – Eva Törning

Finansiella instrument

ÅRL innehåller ingen definition av begreppet finansiellt instrument. Dock finns definitionen både i K3 och i IFRS.

För beskrivning enligt K2 och K Årsbokslut, se sökord om finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar.

Ett finansiellt instrument är enligt K3 punkt 11.4 varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part.

Löpande bokföring

Huvudregeln i ÅRL är värdering till anskaffningsvärde och ett förvärv av ett finansiellt instrument bokförs till sitt anskaffningsvärde på lämpligt konto. Andelar och värdepapper kan debiteras konto 1350 Andelar och värdepapper i andra företag, obligationer kan debiteras konto 1820 Obligationer (obligationer - inköp) etc. Exempel på konton för derivatinstrument (t.ex. optioner och terminer/terminskontrakt):

1384 Derivat (långfristiga fordringar)

1683 Derivat (kortfristiga fordringar)

1886 Derivat (kortfristiga placeringar)

2396 Derivat (långfristiga skulder)

2895 Derivat (kortfristiga skulder)

Bokslut

Om ett företag har valt att redovisa sina finansiella instrument till verkligt värde enligt kapitel 12 i K3 följer nedan en beskrivning över hur konteringen av värdeförändringarna ska göras.

Vid värdering till verkligt värde (fond för verkligt värde) kan värdeförändringen bokföras på ett underkonto till det konto som instrumentets anskaffningsvärde bokförts på. Värderingen görs normalt inte i den löpande bokföringen utan i samband med bokslutet.

Exempel: Värdering till verkligt värde med terminsavtal

En kundfordran på 10 000 USD bokförs vid faktureringstillfället till dagskursen 8 SEK, dvs. till 80 000 kr som debiteras konto 1510 Kundfordringar. Kursen på balansdagen är 7,90 SEK. Konto 7960 Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär debiteras med kursförlusten på (80 000-79 000 =) 1 000 kr och konto 1510 krediteras också med 1 000 kr.

För att säkra företagets kundfordran och eliminera risken för valutakursförlust ingår företaget ett terminsavtal som innebär att företaget får sälja 10 000 USD till kursen 8 SEK. Med balansdagens kurs på 7,90 SEK får terminsavtalet ett värde på (80 000-79 000 =) 1 000 kr. Eftersom derivatinstrument som utgör säkringsinstrument respektive säkrad post ska bruttoredovisas i balansräkningen tas detta värde upp som en kortfristig fordran: konto 1620 Derivat, kortfristiga fordringar debiteras med 1 000 kr. Men värdeförändringen ska även redovisas i resultaträkningen på ett sådant sätt att den motverkar värdeförändringen på tillgången: konto 7940 krediteras med 1 000 kr.

Ett företag som tillämpar K2 eller säkringsredovisning enligt K3 kapitel 11 bokför kundfordran till säkrad kurs och det uppstår därmed ingen valutakursdifferens.

K3-regler

Företag som redovisar enligt K3 ska välja redovisningsprincip avseende värdering av finansiella instrument. Antingen tillämpas kapitel 11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet eller kapitel 12 Finansiella instrument värderade enligt 4 kap. 14 a-e §§ ÅRL (värdering till verkligt värde). Väljer ett företag att tillämpa kapitel 11 ska kapitlet tillämpas på samtliga finansiella instrument med undantag av de som anges i kapitel 11, t.ex. andelar i dotterföretag, intresseföretag, finansiella instrument som klassificerats som eget kapital och leasingavtal. Väljer ett företag att tillämpa kapitel 12 ska kapitlet tillämpas på samtliga finansiella instrument, förutom de undantag som finns i punkt 12.2.

Ett företag får tillämpa kapitel 11 i juridisk person och kapitel 12 i koncernredovisningen, se punkt 11.1. Tillämpas kapitel 12 i juridisk person måste kapitel 12 även tillämpas i koncernredovisningen. Ett företag får byta princip från kapitel 11 till kapitel 12, se punkt 11.3. Dock får ett företag som tillämpar kapitel 12 enbart byta princip om bytet är föranlett av antingen byte av koncerntillhörighet eller om företagets verksamhet minskat i betydande omfattning, se punkterna 12.3 och 10.2.

När ska redovisning ske?

En finansiell tillgång eller skuld ska redovisas i balansräkningen när företaget blir part i det finansiella instrumentets avtalsmässiga villkor. Detta framgår av punkterna 11.13 och 12.15. Vid avistaköp eller försäljning får tillgången redovisas på affärsdagen eller likviddagen (punkt 12.15).

Borttagande från balansräkningen (bortbokning)

En finansiell tillgång ska enligt punkterna 11.30 och 12.39 inte redovisas i balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller en skuld när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört.

Kapitel 11

I kapitel 11 beskrivs hur värdering ska ske vid första och efter första redovisningstillfället, bland annat följande punkter:

  1. Efter första redovisningstillfället får en schablonmässig metod användas för fordringar som är omsättningstillgångar, se punkt 11.17.

  2. Företag som har tagit upp räntebärande fordringar och skulder till upplupet anskaffningsvärde ska göra det också i fortsättningen, se punkt 11.19.

  3. Långfristiga fordringar och skulder ska efter första redovisningstillfället värderas till upplupet anskaffningsvärde, se punkt 11.24.

  4. Nedskrivningsbehov ska bedömas individuellt utom för en värdepappersportfölj om den utgör en post i balansräkningen, se punkt 11.26.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning är tillåtet om vissa villkor enligt punkt 11.39 är uppfyllda. Det är endast finansiella instrument med en extern motpart som får identifieras som säkringsinstrument i ett säkringsförhållande. Ett derivatinstrument förutom optioner får identifieras som ett säkringsinstrument.

Värdeförändringar på säkringsinstrument och den säkrade posten som är hänförliga till den säkrade risken får inte redovisas om inte annat framgår av kapitel 11, se punkt 11.50.

I en juridisk person behöver inte resultateffekten av ett säkringsinstrument, vid anskaffandet av en icke-finansiell tillgång eller icke-finansiell skuld som redovisas i balansräkningen, ingå i tillgångens eller skuldens redovisade anskaffningsvärde. De kan redovisas direkt i resultaträkningen. Se punkt 11.67.

Kapitel 12

Väljer ett företag att redovisa finansiella instrument enligt kapitel 12 ska detta kapitel tillämpas på samtliga instrument utom de som ingår i punkt 12.2, t.ex. andelar i dotterföretag eller intresseföretag och leasingavtal. Dessa samt övriga finansiella instrument upptagna i punkt 12.2 finns redovisade under andra kapitel i K3.

I punkt 12.4 delas finansiella instrument upp i olika värderingskategorier:

  1. Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel.

  2. Investeringar som hålls till förfall.

  3. Lånefordringar och kundfordringar.

  4. Finansiella tillgångar som kan säljas.

  5. Övriga finansiella skulder.

Värdering

I kapitel 12 beskrivs hur värdering ska ske vid första och efter första redovisningstillfället, bland annat följande punkter:

  1. Värdering efter första redovisningstillfället ska ske till verkligt värde för poster som tillhör finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Detsamma gäller för finansiella skulder som innehas för handel. Se punkterna 12.20 och 12.22.

  2. Tillgångar som innehas i kategorin Investeringar till förfall eller Lånefordringar och kundfordringar ska värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta gäller även skulder i kategorin Övriga finansiella skulder. Se punkterna 12.21 och 12.23.

Verkligt värde

Redovisas förändringar av verkligt värde i posten Fond för verkligt värde ska det göras konsekvent för alla tillgångar av samma kategori, se punkt 12.32. Vissa poster ska trots det redovisas i resultaträkningen. Det gäller valutakursvinster och valutakursförluster på monetära poster, ränta på fordringsrätter, utdelning på egetkapitalinstrument och nedskrivningar.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning är enligt punkt 12.48 endast tillåtet när följande kriterier är uppfyllda:

  1. Säkringsförhållandet samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen ska vara dokumenterat senast när säkringen ingås. I dokumentationen ska ingå en identifiering av säkringsinstrumentet och den säkrade posten, beskrivning av karaktären på risken/riskerna som säkras samt en beskrivning av hur bedömning av säkringens effektivitet ska gå till.

  2. Det finns en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och ska gå till den säkrade posten som överensstämmer med företagets mål för riskhantering.

  3. Säkringsförhållandet förväntas vara mycket effektivt under den tid som säkringen har identifierats.

Inbäddade derivat

Ett inbäddat derivat är enligt punkt 12.75 en del av ett avtal som innefattar ett värdkontrakt som inte är ett derivatinstrument. Det innebär att vissa av avtalets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar kassaflödena för fristående derivatinstrument, derivatinstrument.

Juridisk person och kapitel 12

Vid anskaffning av en icke-finansiell tillgång behöver inte ackumulerade värdeförändringar redovisas som en tillgång hos den juridiska personen, se punkt 12.82. Belopp som finns i posten Fond för verkligt värde under eget kapital behöver inte tas med som en tillgång.

K2-regler

Finansiella instrument omfattas av kapitel 9 Tillgångar, kapitel 11 Finansiella anläggningstillgångar, kapitel 13 Kortfristiga fordringar, kapitel 14 Kortfristiga placeringar inklusive kassa och bank samt kapitel 17 Skulder.

Ett företag som tillämpar K2 får inte värdera sina finansiella instrument till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a-14 e §§ ÅRL utan ska alltid redovisas till anskaffningsvärde, se exempelvis punkt 11.7.

Säkringsredovisning avseende poster i utländsk valuta som säkrats med valutaterminer är obligatorisk. Sådana poster värderas till terminskursen. Se punkterna 11.8, 13.5 och 17.8.

K4-regler

Finansiella instrument omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Upplysningar återfinns i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Företag som tillämpar RFR 2 behöver inte tillämpa IFRS 9.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt punkterna 10.7, 12.5 och 16.8 gäller samma regler som enligt K2 ovan.

K1-regler

För enskilda näringsidkare som tillämpar K1 gäller enligt punkt 3.7 att endast andelar i kooperativa föreningar och andelar i fastighetsbolag som skattemässigt är lagertillgångar får tas upp som anläggningstillgångar i balansräkningen.

Upplysningar

Samtliga företag

För samtliga företag som värderar sina finansiella instrument till verkligt värde ska följande upplysningar lämnas om finansiella instrument (se 5 kap. 10 § ÅRL):

  1. bokfört värde, och

  2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § ÅRL ska upplysningar enligt 5 kap. 10 § ÅRL även lämnas om

  1. omfattningen och typen av instrument, och

  2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts enligt värderingsmodeller ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges. Även detta krävs enligt 5 kap. 10 § ÅRL.

Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ÅRL ska anses som derivatinstrument trots att det gäller rå- och stapelvaror.

Större företag

Redovisar ett företag enligt anskaffningsvärdemetoden och företaget är ett större företag ska nedanstående upplysningar lämnas enligt 5 kap. 27 § ÅRL.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde ska upplysning lämnas om:

  1. det värde instrumentet skulle ha värderats till vid en värdering till verkligt värde och

  2. omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt ÅRL får värderas till verkligt värde, och vilkas bokförda värde är högre än verkligt värde, ska större företag enligt ÅRL lämna upplysning om:

  1. bokfört värde och det verkliga värdet, och

  2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Båda dessa bestämmelser ska även tillämpas på sådana avtal som enligt ÅRL anses som derivatinstrument, trots att det gäller rå- och stapelvaror.

Ytterligare upplysningar för större företag återfinns i K3 kapitel 11 och 12.

Se uppslagsordet Finansiella instrument i Rätt Skatt.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...