Redovisa Rätt 2021 – Eva Törning

Koncernkonto

 

På konto 1960 redovisas moderföretagets saldo på det koncernkonto som moderföretaget är ägare till. Detta konto förutsätter således att det är moderföretaget som har mellanhavandet med banken eftersom moderföretaget kontrollerar alla företag som ingår i koncernkontosystemet och då även de säkerheter som koncernen normalt ställer för sina åtaganden. Moderföretaget självt men även de olika koncernföretagen som är anslutna till koncernkontot kan ha tillgångar på koncernkontot eller ha en nettoskuld. Syftet med koncernkontot är just att jämna ut dessa saldon så att koncernen minskar sina finansiella kostnader eftersom det är dyrare att låna upp pengar än vad ett enskilt tillgodohavande på ett bankkonto ger i finansiella intäkter. Ett annat namn på koncernkonton är således också ”samlingskonto” eftersom kontot innehåller bankmedel för en samling företag.

Schematisk beskrivning av hur ett koncernkonto fungerar

När moderföretaget har huvudansvaret för mellanhavandet med banken innebär det att det moderbolaget som inför banken innehar nettot av koncernens samlade bankmedel. I vårt exempel utgår vi från en koncern med ett moderföretag och fem dotterföretag:

Bild 1

Koncernkontot är strukturerat enligt följande:

Bild 2

Redovisning hos huvudkontoinnehavaren

Det framgår av kontraktet med koncernens bank vilket av koncernföretaget som står som ägare för koncernkontot men i de allra flesta fall är det moderföretaget som gör det eftersom moderföretaget har kontroll över såväl innehaven i koncernföretagen som koncernens ställda säkerheter för koncernkontot. I huvudkontoinnehavarens redovisning måste det totala saldot gentemot banken återspegla, i exemplet ovan är det 50. Det innebär att saldot på koncernkontot i moderföretaget måste justeras minst månadsvis för att återspegla rätt saldo gentemot banken och rätt saldo på mellanhavanden gentemot respektive dotterföretag. Ovanstående mellanhavanden på koncernkontot ger följande utgående balans på relevanta konton (vi förutsätter här att moderföretaget genom att använda underkontot har lagt upp ett konto för respektive dotterföretag).

Bild 3

Mellanskillnaden dvs. debetsaldon på 50+300+500 och kreditsaldon på 600+100+300 utgör moderföretagets egna bankkredit på 150.

Följande månad ser utgående kassabehållning enligt följande:

Bild 4

I moderföretaget måste därmed följande justeringar göras av mellanhavandena gentemot dotterföretagen:

Bild 5

En sådan justering ska göras innevarande månad men kan göras som en justering av den totala skillnaden gentemot föregående månad. Eftersom de olika transaktionerna är affärshändelser i respektive dotterföretag finns inget krav att justera moderföretagets samlade saldo utan det är tillräckligt att moderföretaget har som rutin att utgående saldo justeras så att utgående balans återspeglar det rätta saldot gentemot banken.

Klassificering i balansräkningen

Varken enligt K2 eller K3 sker någon särredovisning av innestående medel/skuld på koncernkontot utan dessa ingår antingen i Fordringar på koncernföretag eller Skulder till koncernföretag. Om det enbart finns ett mellanhavande med moderföretaget på dessa konton kan det vara lämpligt att rubricera om raden i årsredovisningen.

Om posterna innehåller mellanhavanden med moderföretaget och även andra koncernföretag och mellanhavandet med just moderföretaget till följd av koncernkontot är väsentligt träder upplysningsplikten om väsentliga delposter i 3 kap. 4 § ÅRL och upplysning om delposten ska lämnas i not.

Debitering av ränta

Om den totala räntan på koncernkontot inte debiteras koncernföretagen direkt utan tillgodoförs eller belastar moderföretaget är upp till moderföretaget att fördela denna mellan alla koncernföretag. Eftersom alla ingående företag ses som egna enheter ur redovisnings-, skatte- och associationsperspektiv förutsätts att en sådan fördelning görs.

K3-regler

Större företag ska i sin årsredovisning infoga en kassaflödesanalys. Dessutom ska samtliga moderföretag som upprättar en koncernredovisning också inkludera en kassaflödesanalys. Denna avslutas med en avstämning av hur likvida medel förändrats under året. De koncernföretag som ingår i ett koncernkontosystem har ju endast ett mellanhavande gentemot moderföretaget. En kassaflödesanalys slutar därmed som huvudregel med noll. I punkt 7.21 finns ett undantag i juridisk person som innebär att likvida medel kan utgöras av koncernföretagets positiva saldo på koncernkonto. Detta påverkar inte klassificeringen av medlen i balansräkningen.

K2-regler

Företag kan i sin årsredovisning frivilligt inkludera en kassaflödesanalys. Denna avslutas med en avstämning av hur likvida medel förändrats under året. De koncernföretag som ingår i ett koncernkontosystem har ju endast ett mellanhavande gentemot moderföretaget. En kassaflödesanalys slutar därmed som huvudregel med noll. Enligt punkt 21.5 får företagets andel av medel på koncernkonto anses som likvida medel. Detta påverkar inte klassificeringen av medlen i balansräkningen.

Löpande bokföring

Moderföretag

Moderföretaget bokför löpande under redovisningsperioden egna in- och utbetalningar från kontot. För att konto 1960 ska motsvara det faktiska mellanhavandet med banken behöver moderföretaget löpande (ofta en gång per redovisningsperiod) bokföra redovisningsperiodens saldo (in- och utbetalningar) för de olika dotterföretagen. Konto 1960 Koncernkonto moderföretag debiteras/krediteras och något av följande konton motbokas:

  • 1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag

  • 1670 Kortfristiga fordringar hos intresseföretag

  • 2860 Kortfristiga skulder till koncernföretag

  • 2870 Kortfristiga skulder till intresseföretag

För att underlätta avstämning kan det vara lämpligt att underindela dessa konton per dotterföretag, exempelvis

  • 1661 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag A

  • 1662 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag B

  • 2861 Kortfristiga skulder till koncernföretag A

  • 2862 Kortfristiga skulder till koncernföretag B

Koncernföretag

Alla koncernföretag som är med i koncernkontosystemet bokför sina egna in- och utbetalningar (affärshändelser). Vid redovisningsperiodens slut stäms kontot av och rapportering av förändringen på kontot meddelas moderföretaget.

Bokslut

Den ställda panten för koncernkontot anges i not i moderföretagets årsredovisning.

Koncernföretagen redovisar inte sitt innehav på koncernkontot som Kassa och bank utan som en fordran eller skuld på moderföretaget.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...