Innehåll

Redovisa Rätt 2021 – Eva Törning

Noter enligt ÅRL och K2

 

Krav på noter finns framför allt i 5 kap. ÅRL. Samtliga företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4-24 §§ ÅRL. Noterna får inte lämnas på annan plats i årsredovisningen. Om inte något annat följer av kravet på överskådlighet, (2 kap. 2 § ÅRL) ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning (dvs. notnumret) ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Bestämmelserna i K2 grundar sig på de notkrav som återfinns i framför allt i 5 kap. ÅRL. Under detta sökord redovisas upplysningskravet per ämnesområde oavsett om kravet återfinns i ÅRL, i K2 eller om K2 är förtydligande till ÅRL.

Avvikelse från K2

I 2 kap. 3 § ÅRL anges att om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, ska upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. I K2 finns i punkt 1.4 ett krav att K2 ska tillämpas i sin helhet.

Ytterligare noter till följd av kravet på rättvisande bild

Enligt 2 kap. 3 § ÅRL är ett företag skyldigt att lämna ytterligare tilläggsupplysningar om det behövs för att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Enligt punkt 3.3 anses dock ett företag som tillämpar K2 uppfylla de krav som ställs på överskådlighet, god redovisning och rättvisande som ställs i ÅRL.

Uppställningsformer

Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen ska det enligt 3 kap. 4 § ÅRL upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i not.

Eget kapital

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska enligt 3 kap. 10 a och b §§ ÅRL dela upp eget kapital i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska ett aktiebolag ta upp posterna aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. En ekonomisk förening ska ta upp posterna inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande poster tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret.

Grundläggande bestämmelser

Huvudregeln i 5 kap. 3 § ÅRL är att noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som noterna hänför sig till.

Noterna ska enligt punkt 18.2 presenteras i följande ordning:

  • a. redovisningsprinciper,

  • b. noter till enskilda poster i enlighet med 5 kap. 3 § ÅRL (kopplas till respektive post), och

  • c. övriga noter.

Redovisningsprinciper

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska enligt 5 kap. 4 § ÅRL anges.

Upplysningen om redovisningsprinciper ska enligt punkt 18.3 innehålla en uppgift om att företaget tillämpar ÅRL och K2 samt information om

  • avskrivningstid per post eller post som ingår i en sammanslagen post i en förkortad balansräkning enligt 5 kap. 8-9 §§ ÅRL (punkt 18.4)

  • annat avskrivningssätt än linjär avskrivning (punkt 18.4)

  • om avskrivning görs till restvärdet (punkt 18.4)

  • huruvida företaget redovisar fastprisuppdrag enligt huvudregeln eller alternativregeln (punkt 18.5)

  • att företaget har räknat in indirekta utgifter i pågående arbeten för annans räkning och/eller i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor (punkterna 18.6-7).

BFN lämnar i kommentaren till punkt 18.3 förslag till formulering vad gäller tillämpat regelverk: ”Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.”

Avvikelse från de grundläggande redovisningsprinciperna

Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska företaget enligt 5 kap. 5 § ÅRL lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat.

Upplysningar om avvikelser från de grundläggande redovisningsprinciperna behöver inte lämnas (punkt 18.8). De tillfället då ett företag får avvika från dessa principer anges särskilt i K2, exempelvis den så kallade 5 000 kronorsregeln som är en avvikelse från periodiseringsprincipen.

Bristande jämförelse vid ändrade principer

Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt. Detta gäller dock inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna. (Se 3 kap. 5 § ÅRL.)

Om ett företag har ändrat redovisningsprinciper under året lämnar BFN i kommentaren till 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL följande förslag till formulering om den bristande jämförbarheten mellan räkenskapsåren: ”Från och med detta räkenskapsår nuvärdeberäknar företaget avsättningarna eftersom det ger en bättre redovisning. Föregående års avsättningar nuvärdeberäknades inte. Den ändrade principen innebär att avsättningarna redovisas till ett lägre belopp och har därmed gett en positiv resultateffekt innevarande år. Jämförelsetalen har inte räknats om.”

Jämförelsetal

Om ett företag inte lämnar uppgift om jämförelsetal, framför allt i räkningarna (se 3 kap. 5 § tredje stycket ÅRL), ska det enligt 5 kap. 7 § ÅRL lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Nettoomsättning

Företag som tillämpar den förkortade resultaträkning ska lämna en uppgift om nettoomsättning (se 3 kap. 11 § andra stycket ÅRL) ska enligt punkt 18.8A lämnas i not för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Anläggningstillgångar

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller not om poster slagits samman i balansräkningen ska upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

  5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Upplysning om anläggningstillgångars anskaffningsvärde ska bestå av tillgångarnas in- och utgående anskaffningsvärden per post (punkt 18.10). Om tillgångar har anskaffats med bidrag ska detta anskaffningsvärde avse det redovisade värdet, dvs. efter avdrag för bidraget (punkt 18.11).

Goodwill

Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det enligt 5 kap. 9 § ÅRL lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Pågående uppdrag till fastpris enligt alternativregeln

Ett företag som redovisar ett tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris enligt alternativregeln ska enligt punkt 18.12, i det fall någon resultatavräkning inte redovisats, för sådana pågående uppdrag lämna upplysning om

  • a. aktiverade nedlagda utgifter, och

  • b. fakturerat belopp.

Om aktiverade nedlagda utgifter är större än fakturerat belopp ska denna upplysning lämnas till tillgångsposten Pågående arbete för annans räkning. Om aktiverade nedlagda utgifter är mindre än fakturerat belopp ska upplysningen lämnas till skuldposten Pågående arbete för annans räkning.

Upprättas balansräkningen i förkortad form lämnas upplysningen i stället till posterna Varulager m.m. respektive Kortfristiga skulder.

Uppskrivningsfond

Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det enligt 5 kap. 11 § ÅRL i en sammanställning lämnas upplysningar om

  1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

  2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

  3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

  4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Enligt BFN:s kommentar till punkten anger BFN att upplysningen ska lämnas i en tabell eller liknande uppställning. BFN förklarar också att eftersom uppskrivning av fastigheter ökar bundet eget kapital och därför inte påverkar det beskattningsbara resultatet så behöver företag inte lämna upplysning om hur uppskrivningsfonden behandlats skattemässigt eftersom det framför av redovisningsprinciperna att K2 tillämpas.

Långfristiga skulder

Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska företaget enligt 5 kap. 13 § ÅRL lämna en upplysning om summan av dessa, dvs. en siffra för företagets totala långfristiga skulder.

Ställda säkerheter

Om ett företag har ställt säkerheter, ska företaget enligt 5 kap. 14 § ÅRL lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Upplysningar om ställda säkerheters art och form ska lämnas om säkerheten är en

  • företags- eller fastighetsinteckning,

  • tillgång med äganderättsförbehåll,

  • belånad fordran eller

  • annan ställd säkerhet (punkt 18.13).

De belopp som ska anges är inteckningens belopp per slag av inteckning och tillgångens redovisade värden när tillgångar ställts som säkerhet (punkt 18.14) vilket BFN i kommentaren till bestämmelsen sammanfattar enligt följande:

Post

Upplysning lämnas om

Företagsinteckning

beloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges)

Fastighetsinteckning

beloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges)

Tillgångar med äganderättsförbehåll

tillgångens redovisade värde

Belånade fordringar

tillgångens redovisade värde

Andra ställda säkerheter

tillgångens redovisade värde

Om säkerhet, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden har ställts till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag får upplysningen lämnas som en totalsumma för respektive slag av säkerheterna/åtagandena (punkt 19.18).

Eventualförpliktelser

Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska företaget enligt 5 kap. 15 § ÅRL lämna en upplysning om summan av dessa.

Upplysning om eventualförpliktelse ska lämnas för de åtaganden som uppfyller kravet att vara eventualförpliktelser. Enligt punkt 18.15 är en eventualförpliktelse ett möjligt åtagande till följd av avtal eller offentligrättsliga regler för vilket

  • a. ett utflöde av resurser förväntas endast om en eller flera andra händelser också inträffar,

  • b. det är osäkert om dessa framtida händelser kommer att inträffa, och

  • c. det ligger utanför företagets kontroll om händelserna kommer att inträffa.

En eventualförpliktelse är också enligt samma punkt ett åtagande till följd av avtal eller offentligrättsliga regler som inte har redovisats som skuld eller avsättning på grund av att

  • a. det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, eller

  • b. en tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

En eventualförpliktelse är även ett informellt åtagande som uppfyller villkoren i punkt 18.15 ovan.

Upplysning ska alltid lämnas om företaget har tecknat ett borgensåtagande eller liknande eller om företaget är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag (punkt 18.16). De belopp som anges är för åtaganden den bästa uppskattning av åtagandet, för borgensåtaganden värdet av åtagandet och när företaget är obegränsat ansvarig delägare det andra företagets skulder och avsättningar på balansdagen, se punkt 18.17.

Eventualförpliktelser få enligt punkt 18.18 inte nuvärdesberäknas.

Skulle det inte gå att beloppsbestämma en eventualförpliktelse ska upplysning lämnas om att det finns en eventualförpliktelse (punkt 18.19).

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska företaget enligt 5 kap. 16 § ÅRL lämna särskilda upplysningar om detta. Åtagandet får enligt punkt 19.18 lämnas som en totalsumma för respektive slag av säkerhet.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget enligt 5 kap. 17 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och

  2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget (endast större företag).

Om företaget har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget ska företaget upplysa om vilket slags arrangemang det är fråga om och de kommersiella skäl som företaget har för att ägna sig åt arrangemanget (punkt 18.21).

Lån till ledande befattningshavare

Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget eller ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare, ska företaget enligt 5 kap. 18 § ÅRL lämna följande upplysningar:

  • storleken av lämnade lån,

  • huvudsakliga lånevillkor,

  • räntesatser,

  • under räkenskapsåret återbetalda belopp,

  • arten av säkerheter,

  • garantier och andra ekonomiska åtaganden,

  • beloppet av de lån som säkerhet har ställts för

  • vilken anknytning till företaget personen har, samt

  • om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det.

Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Exceptionella intäkter och kostnader

Om ett företag har haft enskilda intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska företaget enligt 5 kap. 19 § ÅRL lämna upplysningar om arten och storleken av dessa.

I kommentaren till lagbestämmelsen anger BFN bland annat följande:

”Exceptionella intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i företaget. De är ofta av engångskaraktär. Det är ovanligt att intäkter och kostnader är exceptionella endast på grund av sin storlek. Ofta är de exceptionella både på grund av sin storlek och sin förekomst.

Intäkter och kostnader som är exceptionella i fråga om förekomst kan t.ex. vara intäkter och kostnader som uppkommer vid nedskrivning, omstrukturering eller uppgörelse i en rättstvist.”

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

En upplysning ska enligt 5 kap. 20 § ÅRL lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret (medan räkenskapsårets löner och ersättningar enbart behöver upplysas om i större företag).

Medelantalet anställda ska enligt punkt 18.9 beräknas enligt BFNAR 2006:11 Gränsvärden.

Moderföretag

Ett företag som är dotterföretag ska enligt 5 kap. 21 § ÅRL lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget enligt 5 kap. 22 § ÅRL lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.

Med väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut avses beslutade förändringar i verksamheten, för företaget viktiga externa faktorer som påverkat dess ställning och resultat samt den omständighet att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet (punkt 18.20). För aktiebolag är även den omständighet att bolaget har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldig att göra det en väsentlig händelse som ska upplysas om (punkt 18.22).

Avkastningsstiftelse

En avkastningsstiftelse ska lämna upplysning om hur stor del av utdelningsintäkterna som härrör från övriga företag som det finns ett ägarintresse i (punkt 18.23) och från koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag (punkt 19.22).

Samfällighetsförening

En samfällighetsförening som ska avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse ska lämna upplysning om storleken på fonden (punkt 18.24).

Ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag

Enligt uppställningsformen för resultaträkning (se Bilaga 2 till ÅRL) ska dessa poster särredovisning.

Upplysning ska enligt punkt 19.15 lämnas i not om ränteintäkter och liknande resultatposter som avser långfristiga fordringar på koncernföretag. Upplysningen ska lämnas för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Upplysning ska enligt punkt 19.16 lämnas i not om ränteintäkter och liknande resultatposter som avser kortfristiga fordringar på och andelar i koncernföretag som är omsättningstillgång. Upplysningen ska lämnas för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Upplysning ska enligt punkt 19.17 lämnas i not om räntekostnader och liknande resultatposter som avser skulder till koncernföretag. Upplysningen ska lämnas för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Övergång till K2

Ett företag ska vid en övergång till K2 tillämpa bestämmelserna och lämna de notupplysningar som återfinns i kapitel 20.

Avvikelse från K2

I 2 kap. 3 § ÅRL anges att om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, ska upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. I K2 finns i punkt 1.4 ett krav att K2 ska tillämpas i sin helhet.

Ytterligare noter till följd av kravet på rättvisande bild

Enligt 2 kap. 3 § ÅRL är ett företag skyldigt att lämna ytterligare tilläggsupplysningar om det behövs för att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Enligt punkt 3.3 anses dock ett företag som tillämpar K2 uppfylla de krav som ställs på överskådlighet, god redovisning och rättvisande som ställs i ÅRL.

Uppställningsformer

Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen ska det enligt 3 kap. 4 § ÅRL upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i not.

Eget kapital

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska enligt 3 kap. 10 a och b §§ ÅRL dela upp eget kapital i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska ett aktiebolag ta upp posterna aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. En ekonomisk förening ska ta upp posterna inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande poster tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret.

Grundläggande bestämmelser

Huvudregeln i 5 kap. 3 § ÅRL är att noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som noterna hänför sig till.

Noterna ska enligt punkt 18.2 presenteras i följande ordning:

  • a. redovisningsprinciper,

  • b. noter till enskilda poster i enlighet med 5 kap. 3 § ÅRL (kopplas till respektive post), och

  • c. övriga noter.

Redovisningsprinciper

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska enligt 5 kap. 4 § ÅRL anges.

Upplysningen om redovisningsprinciper ska enligt punkt 18.3 innehålla en uppgift om att företaget tillämpar ÅRL och K2 samt information om

  • avskrivningstid per post eller post som ingår i en sammanslagen post i en förkortad balansräkning enligt 5 kap. 8-9 §§ ÅRL (punkt 18.4)

  • annat avskrivningssätt än linjär avskrivning (punkt 18.4)

  • om avskrivning görs till restvärdet (punkt 18.4)

  • huruvida företaget redovisar fastprisuppdrag enligt huvudregeln eller alternativregeln (punkt 18.5)

  • att företaget har räknat in indirekta utgifter i pågående arbeten för annans räkning och/eller i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor (punkterna 18.6-7).

BFN lämnar i kommentaren till punkt 18.3 förslag till formulering vad gäller tillämpat regelverk: ”Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.”

Avvikelse från de grundläggande redovisningsprinciperna

Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska företaget enligt 5 kap. 5 § ÅRL lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat.

Upplysningar om avvikelser från de grundläggande redovisningsprinciperna behöver inte lämnas (punkt 18.8). De tillfället då ett företag får avvika från dessa principer anges särskilt i K2, exempelvis den så kallade 5 000 kronorsregeln som är en avvikelse från periodiseringsprincipen.

Bristande jämförelse vid ändrade principer

Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt. Detta gäller dock inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna. (Se 3 kap. 5 § ÅRL.)

Om ett företag har ändrat redovisningsprinciper under året lämnar BFN i kommentaren till 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL följande förslag till formulering om den bristande jämförbarheten mellan räkenskapsåren: ”Från och med detta räkenskapsår nuvärdeberäknar företaget avsättningarna eftersom det ger en bättre redovisning. Föregående års avsättningar nuvärdeberäknades inte. Den ändrade principen innebär att avsättningarna redovisas till ett lägre belopp och har därmed gett en positiv resultateffekt innevarande år. Jämförelsetalen har inte räknats om.”

Jämförelsetal

Om ett företag inte lämnar uppgift om jämförelsetal, framför allt i räkningarna (se 3 kap. 5 § tredje stycket ÅRL), ska det enligt 5 kap. 7 § ÅRL lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

Nettoomsättning

Företag som tillämpar den förkortade resultaträkning ska lämna en uppgift om nettoomsättning (se 3 kap. 11 § andra stycket ÅRL) ska enligt punkt 18.8A lämnas i not för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Anläggningstillgångar

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller not om poster slagits samman i balansräkningen ska upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

  5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Upplysning om anläggningstillgångars anskaffningsvärde ska bestå av tillgångarnas in- och utgående anskaffningsvärden per post (punkt 18.10). Om tillgångar har anskaffats med bidrag ska detta anskaffningsvärde avse det redovisade värdet, dvs. efter avdrag för bidraget (punkt 18.11).

Goodwill

Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det enligt 5 kap. 9 § ÅRL lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

Pågående uppdrag till fastpris enligt alternativregeln

Ett företag som redovisar ett tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris enligt alternativregeln ska enligt punkt 18.12, i det fall någon resultatavräkning inte redovisats, för sådana pågående uppdrag lämna upplysning om

  • a. aktiverade nedlagda utgifter, och

  • b. fakturerat belopp.

Om aktiverade nedlagda utgifter är större än fakturerat belopp ska denna upplysning lämnas till tillgångsposten Pågående arbete för annans räkning. Om aktiverade nedlagda utgifter är mindre än fakturerat belopp ska upplysningen lämnas till skuldposten Pågående arbete för annans räkning.

Upprättas balansräkningen i förkortad form lämnas upplysningen i stället till posterna Varulager m.m. respektive Kortfristiga skulder.

Uppskrivningsfond

Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska det enligt 5 kap. 11 § ÅRL i en sammanställning lämnas upplysningar om

  1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

  2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

  3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

  4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

Enligt BFN:s kommentar till punkten anger BFN att upplysningen ska lämnas i en tabell eller liknande uppställning. BFN förklarar också att eftersom uppskrivning av fastigheter ökar bundet eget kapital och därför inte påverkar det beskattningsbara resultatet så behöver företag inte lämna upplysning om hur uppskrivningsfonden behandlats skattemässigt eftersom det framför av redovisningsprinciperna att K2 tillämpas.

Långfristiga skulder

Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska företaget enligt 5 kap. 13 § ÅRL lämna en upplysning om summan av dessa, dvs. en siffra för företagets totala långfristiga skulder.

Ställda säkerheter

Om ett företag har ställt säkerheter, ska företaget enligt 5 kap. 14 § ÅRL lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

Upplysningar om ställda säkerheters art och form ska lämnas om säkerheten är en

  • företags- eller fastighetsinteckning,

  • tillgång med äganderättsförbehåll,

  • belånad fordran eller

  • annan ställd säkerhet (punkt 18.13).

De belopp som ska anges är inteckningens belopp per slag av inteckning och tillgångens redovisade värden när tillgångar ställts som säkerhet (punkt 18.14) vilket BFN i kommentaren till bestämmelsen sammanfattar enligt följande:

Post

Upplysning lämnas om

Företagsinteckning

beloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges)

Fastighetsinteckning

beloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges)

Tillgångar med äganderättsförbehåll

tillgångens redovisade värde

Belånade fordringar

tillgångens redovisade värde

Andra ställda säkerheter

tillgångens redovisade värde

Om säkerhet, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden har ställts till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag får upplysningen lämnas som en totalsumma för respektive slag av säkerheterna/åtagandena (punkt 19.18).

Eventualförpliktelser

Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska företaget enligt 5 kap. 15 § ÅRL lämna en upplysning om summan av dessa.

Upplysning om eventualförpliktelse ska lämnas för de åtaganden som uppfyller kravet att vara eventualförpliktelser. Enligt punkt 18.15 är en eventualförpliktelse ett möjligt åtagande till följd av avtal eller offentligrättsliga regler för vilket

  • a. ett utflöde av resurser förväntas endast om en eller flera andra händelser också inträffar,

  • b. det är osäkert om dessa framtida händelser kommer att inträffa, och

  • c. det ligger utanför företagets kontroll om händelserna kommer att inträffa.

En eventualförpliktelse är också enligt samma punkt ett åtagande till följd av avtal eller offentligrättsliga regler som inte har redovisats som skuld eller avsättning på grund av att

  • a. det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, eller

  • b. en tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

En eventualförpliktelse är även ett informellt åtagande som uppfyller villkoren i punkt 18.15 ovan.

Upplysning ska alltid lämnas om företaget har tecknat ett borgensåtagande eller liknande eller om företaget är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag (punkt 18.16). De belopp som anges är för åtaganden den bästa uppskattning av åtagandet, för borgensåtaganden värdet av åtagandet och när företaget är obegränsat ansvarig delägare det andra företagets skulder och avsättningar på balansdagen, se punkt 18.17.

Eventualförpliktelser få enligt punkt 18.18 inte nuvärdesberäknas.

Skulle det inte gå att beloppsbestämma en eventualförpliktelse ska upplysning lämnas om att det finns en eventualförpliktelse (punkt 18.19).

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska företaget enligt 5 kap. 16 § ÅRL lämna särskilda upplysningar om detta. Åtagandet får enligt punkt 19.18 lämnas som en totalsumma för respektive slag av säkerhet.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget enligt 5 kap. 17 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och

  2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget (endast större företag).

Om företaget har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget ska företaget upplysa om vilket slags arrangemang det är fråga om och de kommersiella skäl som företaget har för att ägna sig åt arrangemanget (punkt 18.21).

Lån till ledande befattningshavare

Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget eller ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare, ska företaget enligt 5 kap. 18 § ÅRL lämna följande upplysningar:

  • storleken av lämnade lån,

  • huvudsakliga lånevillkor,

  • räntesatser,

  • under räkenskapsåret återbetalda belopp,

  • arten av säkerheter,

  • garantier och andra ekonomiska åtaganden,

  • beloppet av de lån som säkerhet har ställts för

  • vilken anknytning till företaget personen har, samt

  • om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det.

Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Exceptionella intäkter och kostnader

Om ett företag har haft enskilda intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska företaget enligt 5 kap. 19 § ÅRL lämna upplysningar om arten och storleken av dessa.

I kommentaren till lagbestämmelsen anger BFN bland annat följande:

”Exceptionella intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i företaget. De är ofta av engångskaraktär. Det är ovanligt att intäkter och kostnader är exceptionella endast på grund av sin storlek. Ofta är de exceptionella både på grund av sin storlek och sin förekomst.

Intäkter och kostnader som är exceptionella i fråga om förekomst kan t.ex. vara intäkter och kostnader som uppkommer vid nedskrivning, omstrukturering eller uppgörelse i en rättstvist.”

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

En upplysning ska enligt 5 kap. 20 § ÅRL lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret (medan räkenskapsårets löner och ersättningar enbart behöver upplysas om i större företag).

Medelantalet anställda ska enligt punkt 18.9 beräknas enligt BFNAR 2006:11 Gränsvärden.

Moderföretag

Ett företag som är dotterföretag ska enligt 5 kap. 21 § ÅRL lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget enligt 5 kap. 22 § ÅRL lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta den ekonomiska effekten av händelserna.

Med väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut avses beslutade förändringar i verksamheten, för företaget viktiga externa faktorer som påverkat dess ställning och resultat samt den omständighet att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet (punkt 18.20). För aktiebolag är även den omständighet att bolaget har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldig att göra det en väsentlig händelse som ska upplysas om (punkt 18.22).

Avkastningsstiftelse

En avkastningsstiftelse ska lämna upplysning om hur stor del av utdelningsintäkterna som härrör från övriga företag som det finns ett ägarintresse i (punkt 18.23) och från koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag (punkt 19.22).

Samfällighetsförening

En samfällighetsförening som ska avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse ska lämna upplysning om storleken på fonden (punkt 18.24).

Ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag

Enligt uppställningsformen för resultaträkning (se Bilaga 2 till ÅRL) ska dessa poster särredovisning.

Upplysning ska enligt punkt 19.15 lämnas i not om ränteintäkter och liknande resultatposter som avser långfristiga fordringar på koncernföretag. Upplysningen ska lämnas för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Upplysning ska enligt punkt 19.16 lämnas i not om ränteintäkter och liknande resultatposter som avser kortfristiga fordringar på och andelar i koncernföretag som är omsättningstillgång. Upplysningen ska lämnas för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Upplysning ska enligt punkt 19.17 lämnas i not om räntekostnader och liknande resultatposter som avser skulder till koncernföretag. Upplysningen ska lämnas för innevarande och närmast föregående räkenskapsår.

Övergång till K2

Ett företag ska vid en övergång till K2 tillämpa bestämmelserna och lämna de notupplysningar som återfinns i kapitel 20.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...