Innehåll

Redovisa Rätt 2021 – Eva Törning

Noter enligt ÅRL och K3, större företag

 

Krav på noter finns framför allt i 5 kap. ÅRL. Samtliga företag ska enligt 5 kap. 1-2 §§ ÅRL i noter lämna upplysningar enligt 5 kap. 4-24 §§ ÅRL, noter enligt ÅRL och K3, samtliga företag. Större företag ska lämna upplysningar enligt 5 kap. 25-49 §§ ÅRL. Noterna får inte lämnas på annan plats i årsredovisningen.

Om inte något annat följer av kravet på överskådlighet, (2 kap. 2 § ÅRL) ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen enligt 5 kap. 3 § ÅRL läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning (dvs. notnumret) ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

Förutom de noter som återfinns i K3 kapitel 8 och som till stor del har sin grund i ÅRL, framför allt i 5 kap. ÅRL finns i andra kapital krav på notupplysningar framför allt för större företag. Dessa anges här per kapitel i K3. Upplysningar för publika aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar anges sist.

2 Begrepp och principer

Om det vid bedömningen av företagets fortlevnadsförmåga föreligger eller förutses händelser eller förhållanden som medför betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten, ska ett större företag lämna upplysning om skälen för tvivlen (punkt 2.2).

3 Utformning av de finansiella rapporterna och förvaltningsberättelsens innehåll

Jämförande information

För varje post, delpost i balansräkningen, resultaträkningen eller i not där poster som slagits samman i balansräkningen för att främja överskådligheten ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges, se 3 kap. 5 § ÅRL. Större företag ska dessutom enligt punkt 3.5 lämna jämförelsetal i samtliga noter med undantag av noten om redovisningsprinciper.

6 Förändring i eget kapital

Större företag ska enligt 5 kap. 34 § ÅRL lämna en upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

7 Kassaflödesanalys

Ett större företag ska enligt punkt 7.18 lämna upplysningar om sammansättningen av likvida medel enligt följande fördelning:

  • kassamedel,

  • disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, och

  • kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Ett större företag ska enligt punkt 7.19 lämna upplysningar om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användning för koncernens räkning samt skälen för detta. Ett exempel på detta är enligt BFN:s kommentar likvida medel som inte är tillgängliga för användning för koncernens räkning därför att det råder valutarestriktioner eller andra legala restriktioner.

Ett större företag ska också enligt punkt 7.20 lämna upplysning om företagets totala skattebetalningar, om dessa redovisas under olika kategorier i kassaflödesanalysen.

8 Noter

Upplysningar om uppskattningar och bedömningar

Större företag ska enligt punkt 8.4 lämna upplysning om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten.

Större företag ska också enligt punkt 8.5 lämna upplysning om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Om så är fallet ska upplysning lämnas om tillgångarnas och skuldernas karaktär och deras redovisade värde på balansdagen.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i koncernbalansräkningen eller balansräkningen

Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget enligt 5 kap. 17 § ÅRL lämna upplysningar om inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen. Större företag ska dessutom lämna upplysning om den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget.

Bedömningen av om upplysningen behöver lämnas görs enligt BFN:s kommentar främst med hänsyn till det ekonomiska värdet ställt i relation till omfattningen av företagets arrangemang i övrigt. Uppgifterna ska vara av sådan karaktär att de kan antas ha betydelse för möjligheten att fatta välgrundade beslut med avseende på företaget, t.ex. i samband med en investering.

Upplysning om den ekonomiska inverkan arrangemangen har på företaget behöver inte lämnas av mindre företag.

Större periodiseringsposter

Större företag ska enligt 3 kap. 8 § ÅRL i balansräkningen eller i en not specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Ytterligare upplysningar om kortfristiga och långfristiga balansposter

Större företag ska enligt 5 kap. 31 § ÅRL för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som är ett resultat av att poster slagits ihop i balansräkningen och specificerats i not lämna en upplysning om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balansdagen. I det sistnämnda fallet ska upplysningen enligt BFN:s kommentar lämnas i anslutning till de delposter som i sådant fall ska anges i noterna.

Disposition av vinst och förlust

Större företag ska enligt 5 kap. 35 § ÅRL lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska även lämna förslag till dispositioner beträffande företagets vinst eller förlust i förvaltningsberättelsen.

Ytterligare upplysningar om medelantalet anställda, könsfördelning och fördelning mellan olika länder

Större företag ska enligt 5 kap. 37 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och

  2. medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

Denna upplysning om könsfördelning får enligt punkt 8.7 baseras på förhållandet på balansdagen. När företaget lämnar upplysningar om könsfördelning ska en anställd anses anställd i det land där denne utför sina huvudsakliga arbetsuppgifter, se punkt 8.8.

Könsfördelning i styrelse och ledning

Större företag ska enligt 5 kap. 38 § ÅRL lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

En verkställande direktör som även är styrelseledamot ska enligt punkt 8.9 ingå både i gruppen styrelseledamöter och i gruppen övriga befattningshavare när upplysningar om fördelning mellan kvinnor och män lämnas ÅRL.

De upplysningar som företaget ska lämna ska enligt BFN:s kommentar inte omfatta styrelsesuppleanter respektive vice verkställande direktörer som inte anses sitta i ledningsgruppen.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inklusive pensionskostnader

Större företag ska enligt punkt 5 kap. 39 § ÅRL lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret:

  • a. löner och andra ersättningar, och

  • b. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

Med löner och andra ersättningar avses här enligt punkt 8.10 skattepliktiga ersättningar till anställda som har kostnadsförts under räkenskapsåret och årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

I begreppet ersättning ingår enligt BFN:s kommentar lön och arvode men också provision, bonus, semesterersättning och liknande.

Med sociala kostnader enligt 5 kap. 39 § ÅRL avses enligt punkt 8.11

  1. a. årets arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980),

  2. b. allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

  3. c. årets sociala avgifter till följd av avtal,

  4. d. pensionskostnader, samt

  5. e. årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel (särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel).

Har företaget valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i samma post i balansräkningen får den särskilda löneskatten enligt samma punkt ingå i förändringen av företagets avsättningar för pensionsförpliktelser.

Fördelning på styrelseledamöter och verkställande direktör respektive anställda

Större företag ska enligt 5 kap. 40 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

  1. styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare, och

  2. andra anställda än styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

För publika aktiebolag, se egen rubrik nedan.

Med motsvarande befattningshavare enligt 5 kap. 40 § ÅRL avses enligt BFN:s kommentar t.ex. en person i ledningen för ett handelsbolag.

Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar är enligt punkt 8.12 skattepliktiga ersättningar till anställda som har kostnadsförts under räkenskapsåret och årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar. Upplysning om löner och andra ersättningar till styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare avser endast sådan ersättning som erhållits i egenskap av funktionär.

Med tantiem och därmed jämställd ersättning enligt 5 kap. 40 § ÅRL avses vinstandelar och bonus (punkt 8.13). Enligt BFN:s kommentar avser här avtalad rörlig ersättning som fastställs med utgångspunkt i exempelvis verksamhetens resultat eller omsättning.

Ytterligare krav på upplysningar finns för publika aktiebolag.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser

Större företag ska enligt punkt 5 kap. 41 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare. För publika aktiebolag, se nedan.

Bestämmelsen i 5 kap. 41 § ÅRL innebär enligt BFN:s kommentar att företaget, förutom att upplysa om pensionskostnaden, även ska upplysa om det kapitaliserade värdet av företagets pensionsförpliktelser.

Ytterligare krav på upplysningar finns för publika aktiebolag.

Tidigare styrelseledamöter och VD

Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseledamöter och VD gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare VD (5 kap. 42 § ÅRL).

Styrelsesuppleanter och vVD

Vid tillämpningen av 40-42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice VD jämställas med VD (5 kap. 43 § ÅRL).

Avtal om avgångsvederlag

Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning ska enligt 5 kap. 44 § ÅRL lämna upplysningar om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Exempel på ett väsentligt villkor enligt BFN:s kommentar är att befattningshavaren själv kan påkalla förmånen.

Med andra personer i företagets ledning enligt 5 kap. 44 § ÅRL avses enligt punkt 8.14 personer i företagets ledningsgrupp. I det fall företaget saknar formell ledningsgrupp får företaget enligt BFN:s kommentar bedöma vilka som anses tillhöra ledningen i företaget.

Med avgångsvederlag eller liknade förmåner enligt 5 kap. 44 § ÅRL avses förmåner som är avsedda att kompensera befattningshavaren vid förtida avgång från befattningen (punkt 8.15).

Bestämmelsen avser enligt BFN:s kommentar förmåner som är avsedda att kompensera befattningshavare som avgår i förtid och som ännu inte fallit ut. Det saknar betydelse om uppsägningen sker från företagets eller den anställdes sida. De personer som berörs behöver inte namnges.

Om det i upplysningen om pensionskostnader enligt 5 kap. 39 § ÅRL ingår kostnader till följd av ett sådant avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner som avses i 5 kap. 44 § samma lag, ska företaget lämna upplysning om detta (punkt 8.16). Har företaget redovisat en avsättning till följd av avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner ska enligt samma punkt företaget lämna upplysning om detta.

Ett avtal om avgångsvederlag kan enligt BFN:s kommentar ha karaktär av pensionsavtal. Enligt 5 kap. 39 § 2 ÅRL ska uppgift lämnas om pensionskostnader och även om sådan uppgift har lämnats ska uppgift lämnas om avgångsvederlaget.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

Större företag ska, när de enligt 5 kap. 14 § ÅRL lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter till sammanslagna poster i balansräkningen som säkerheterna avser, se 5 kap. 46 § ÅRL.

I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska enligt samma paragraf anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Nettoomsättningens fördelning

Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska företaget enligt 5 kap. 47 § ÅRL lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska enligt lagtexten göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Denna uppgift om nettoomsättningens fördelning ska enligt punkt 8.17 avse sådana oberoende verksamhetsgrenar som svarar för en väsentlig del av företagets nettoomsättning. Indelningen i verksamhetsgrenar får inte ändras mellan åren om inte verksamheten fått ny inriktning. Ändras indelningen ska upplysning lämnas om det och om effekterna av förändringen.

Ändras indelningen kan bland annat jämförelsetalen för föregående räkenskapsår enligt BFN:s kommentar behöva justeras.

En oberoende verksamhetsgren är enligt punkt 8.18 en del av ett företags verksamhet som skiljer sig från andra verksamhetsdelar och som i huvudsak har externa kunder.

En verksamhetsgren är enligt BFN:s kommentar en del av ett företags verksamhet som skiljer sig från andra verksamhetsdelar vad gäller t.ex. affärsidé, efterfråge- och produktionsstruktur och risknivå.

En geografisk marknad är enligt punkt 8.19 ett visst land eller en grupp länder där företaget har försäljning, genom direkt export eller egna lokala enheter.

Enligt BFN:s kommentar görs avgränsningen av en geografisk marknad med ledning av vad som i det enskilda företaget är affärsmässigt motiverat och därmed av väsentlig betydelse från informationssynpunkt. Enhetliga marknadsförutsättningar eller valuta- och inflationsförhållanden kan vara av särskild betydelse vid avgränsningen.

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska enligt 5 kap. 48 § ÅRL lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Dessa upplysningar ska enligt punkt 8.19A avse kostnadsförd ersättning till samtliga som har varit revisorer i företaget under räkenskapsåret.

Upplysning lämnas enligt BFN:s kommentar även om ersättning till en revisor som har bytts ut.

Vissa noter i juridisk person enligt ÅRL

Koncerninterna inköp och försäljningarOm ett större företag ingår i en koncern, ska företaget enligt 5 kap. 28 § ÅRL lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § ÅRL [är troligtvis fel hänvisning i lagtexten, bör vara 7 kap. 2 § ÅRL, dvs. där koncernredovisning inte upprättas utan moderföretag hänvisar till ett överordnat moderföretag som upprättar koncernredovisning, 7 kap. 3 § ÅRL behandlar mindre koncerner] inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Detta upplysningskrav finns även i kapitel 9.

Enligt BFN:s kommentar avses med försäljningar normalt vad som redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen och med inköp vad som hos motparten redovisas som försäljning. Begreppen inköp och försäljningar är korresponderande.

Denna upplysning ska enligt BFN:s kommentar lämnas oavsett om koncernredovisning upprättas eller inte.

Upplysningen om internvinster ska enligt punkt 8.20 avse storleken på de på balansdagen orealiserade internvinster som ingår i värdet på redovisade tillgångar inom koncernen.

9 Koncernredovisning och andelar i dotterföretag

Undantag från upprättande av koncernredovisning

Ett moderföretag som inte upprättar koncernredovisning trots att koncernen är större genom att hänvisa till en koncernredovisning upprättad av ett överordnat moderföretag ska enligt 7 kap. 2 § ÅRL upplysa om detta samt lämna uppgift om namn, organisationsnummer eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar den koncernredovisning som moderföretaget hänvisar till.

Undantag från konsolidering av dotterföretag

Ett dotterföretag behöver enligt 7 kap. 5 § ÅRL inte omfattas av koncernredovisningen, om

  1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

  2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

  3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar detta undantag ska i en not upplysa om skälen för detta.

Enligt BFN:s kommentar undantas inte ett dotterföretag från koncernredovisningen endast av den anledningen att ägaren är ett riskkapitalföretag, en värdepappersfond, aktiefond eller liknande. Inte heller undantas ett dotterföretag från koncernredovisningen på grund av att dess affärsverksamhet avviker från andra företags inom koncernen. Genom att ta in sådana dotterföretag i koncernredovisningen och lämna ytterligare upplysningar i koncernredovisningen om dotterföretags olika affärsverksamheter lämnas relevant information.

Av väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ÅRL följer att ett dotterföretag får undantas om det är utan väsentlig betydelse.

Annan balansdag än moderföretagets

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moderföretagets balansdag, ska upplysning enligt 7 kap. 10 § ÅRL lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar.

Andra värderingsprinciper i ett dotterföretag

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de principer som tillämpas i koncernbalansräkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt koncernens principer. Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med kravet på god redovisningssed och rättvisande bild (se 7 kap. 6 § ÅRL), får avvikelse göras, dvs. ett koncernföretag kan tillämpa andra principer än de som tillämpas av koncernen utan omräkning av koncernen. En upplysning om skälen för avvikelsen ska enligt 7 kap. 12 § ÅRL anges i en not.

Noter för koncernredovisningen enligt 5 kap. ÅRL

Följande noter ska enligt 7 kap. 14 § ÅRL även upprättas avseende koncernredovisningen:

Lagparagraf Innehåll

Mindre koncerner

4 § Värderingsprinciper

5 § Avvikelse från grundläggande redovisningsprinciper

6 § Byte av uppställningsform

7 § Jämförelsetal

8 § Anläggningstillgångar

9 § Goodwill

10 § Finansiella instrument

11 § Uppskrivningsfond

12 § Fond för verkligt värde

13 § Långfristiga skulder

14 § Ställda säkerheter

15 § Eventualförpliktelser

16 § Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

17 § Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

18 § Lån till ledande befattningshavare

19 § Exceptionella intäkter och kostnader

20 § Medelantalet anställda under räkenskapsåret

21 § Moderföretag

22 § Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

23 § Transaktioner med närstående

24 § Transaktioner med närstående

Större koncerner

25 § Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

26 § Omsättningstillgångar

27 § Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

28 § Inköp och försäljning mellan koncernföretag

29 § Dotterföretag och vissa andra företag

30 § Dotterföretag och vissa andra företag

31 § Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

32 § Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

33 § Konvertibla lån

34 § Aktiekapitalet

35 § Disposition av vinst eller förlust

36 § Skatter

37 § Ytterligare upplysningar om anställda

38 § Könsfördelning bland ledande befattningshavare

39 § Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

40 § Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

41 § Pensioner och liknande förmåner

42 § Tidigare styrelse och verkställande direktör

43 § Suppleanter och vice verkställande direktör

44 § Avtal om avgångsvederlag

45 § Ytterligare upplysningar om moderföretag

46 § Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

47 § Nettoomsättningens fördelning

48 § Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

49 § Särskilt om europabolag och europakooperativ (ej medtaget här)

Koncernens sammansättning

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska enligt 7 kap. 15 § ÅRL sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Innehav i dotterföretag m.fl.

I en not ska enligt 7 kap. 16 § ÅRL upplysningar lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 § ÅRL, i fråga om

  1. dotterföretag,

  2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25-29 §§,

  3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25-29 §§ eller 30 § andra stycket, och

  4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i.

I fråga om företag som anges i punkten 4 ovan ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och ägarandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av klyvningsmetoden ska anges.

Bolagsverket får enligt 7 kap. 17 § ÅRL medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt 7 kap. 16 § första och andra styckena ÅRL (namn, organisationsnummer etc samt eget kapital och resultat) (se ovan), om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

I upplysningarna ovan ska enligt punkt 9.7A även dotterföretag som har undantagits från koncernredovisningen med stöd av 7 kap. 5 § ÅRL [vissa dotterföretag] eller 2 kap. 3 a § ÅRL [väsentlighetsprincipen] ingå.

Upplysningskravet i 7 kap. 16 § första stycket 1 ÅRL gäller enligt BFN:s kommentar samtliga dotterföretag och omfattar även sådana dotterföretag som med stöd av 7 kap. 5 § ÅRL [vissa dotterföretag] och 2 kap. 3 a § ÅRL [väsentlighetsprincipen] har undantagits från koncernredovisningen. Intresseföretag och gemensamt styrda företag som inte redovisas enligt kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden i koncernredovisningen omfattas av upplysningskraven ovan (ÅRL:s punkt 4 ovan).

I koncernredovisningen för större koncerner ska enligt punkt 9.8 upplysningar lämnas om karaktären på och omfattningen av väsentliga begränsningar i ett dotterföretags förmåga att överföra medel till moderföretaget i form av utdelning eller återbetalning av lån. Exempel på begränsning enligt punkt 9.8 är enligt BFN:s kommentar ett låneavtal eller krav från en tillsynsmyndighet.

Juridisk person

Förändringar i posten Aktier i dotterföretag

Upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen. I större koncerner ska upplysningar även lämnas enligt 25 §. Här omfattas aktier i dotterföretag.

Större företag ska enligt 5 kap. 25 § förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar [ej tillämpligt här],

  2. ackumulerade nedskrivningar [, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

  3. ackumulerade uppskrivningar], och

  4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar [ej tillämpligt här], nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Koncerninterna inköp och försäljningar

Om ett större företag ingår i en koncern, ska det enligt 5 kap. 28 § ÅRL lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska enligt samma paragraf lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Med försäljning avses enligt BFN:s kommentar normalt vad som redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen och med inköp vad som hos motparten redovisas som försäljning. Begreppen inköp och försäljning är korresponderande.

Dotterföretag och vissa andra företag

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 5 kap. 29 § ÅRL får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som moderföretaget hänvisar till eftersom moderföretaget inte självt upprättar någon koncernredovisning (7 kap. 2 § första stycket).

Upplysningarna enligt 5 kap. 29 § ÅRL ska enligt BFN:s kommentar utöver dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag enligt BFN:s kommentar även omfatta övriga företag som företaget har ett ägarintresse i.

10 Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel

Ändrad uppskattning och bedömning

Ett större företag ska enligt punkt 10.10 för en ändrad uppskattning och bedömning lämna upplysningar om karaktären på ändringen och effekten på tillgångar, skulder, intäkter och kostnader det innevarande räkenskapsåret.

Rättelse av fel

Ett större företag ska enligt punkt 10.13 lämna följande upplysningar om rättelse av fel:

  • a. Karaktären på felet.

  • b. Rättelsebeloppen för jämförelsetalen för föregående räkenskapsår för varje påverkad post i resultat- och balansräkningen.

  • c. Rättelsebeloppen för ingående balans för jämförelseåret för varje påverkad post i den ingående balansen.

Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa rättelsebeloppen enligt ovan, ska en upplysning lämnas om skälen för det.

Ett större företag som inte räknar om uppgifter i en flerårsöversikt ska lämna upplysning om detta.

I BFN:s kommentar anges att de finansiella rapporterna för kommande år behöver inte innehålla dessa upplysningar.

11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet

Derivatinstrument och finansiella anläggningstillgångar som inte skrivit ned

Större företag ska enligt 5 kap. 27 § ÅRL för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas till verkligt värde lämna upplysningar om

  1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en värdering till verkligt värde, och

  2. omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt ÅRL får värderas till verkligt värde, och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om

  1. bokfört värde och det verkliga värdet, och

  2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Upplysningen ovan ska enligt lagtexten även tillämpas på avtal om rå- och stapelvaror som enligt ÅRL ska anses som derivatinstrument.

Tillgångar som inte tagits bort från balansräkningen

Har ett större företag överfört en finansiell tillgång till en annan part men inte tagit bort tillgången från balansräkningen ska följande upplysningar enligt punkt 11.65 lämnas för varje slag av sådana tillgångar:

  • a. Tillgångens karaktär.

  • b. Karaktären på de risker och fördelar som är förknippade med innehavet och som företaget har kvar.

  • c. Redovisat värde på tillgången och den skuld som är knuten till tillgången.

Ett större företag som tillämpar säkringsredovisning ska enligt punkt 11.66 lämna följande upplysningar:

  • a. En beskrivning av säkringen.

  • b. En beskrivning av de finansiella instrument som identifierats som säkringsinstrument och instrumentens verkliga värden på balansdagen.

  • c. Karaktären på den säkrade risken och beskrivning av den säkrade posten.

Dessa upplysningar får lämnas på aggregerad nivå.

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

12 Finansiella instrument till verkligt värde

Tillgångar som inte tagits bort från balansräkningen

Har ett större företag överfört en finansiell tillgång till en annan part men inte tagit bort tillgången från balansräkningen, ska följande upplysningar enligt punkt 12.80 lämnas för varje slag av sådana tillgångar:

  • a. Tillgångens karaktär.

  • b. Karaktären på de risker och fördelar som är förknippade med innehavet och som företaget har kvar.

  • c. Redovisat värde på tillgången och den skuld som är knuten till tillgången.

Ett större företag som tillämpar säkringsredovisning ska enligt punkt 12.81 lämna följande upplysningar:

  • a. En beskrivning av säkringen.

  • b. En beskrivning av de finansiella instrument som identifierats som säkringsinstrument och instrumentens verkliga värden på balansdagen.

  • c. Karaktären på den säkrade risken och beskrivning av den säkrade posten.

Dessa upplysningar får lämnas på aggregerad nivå.

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

13 Varulager

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket ÅRL, ska företaget enligt 5 kap. 26 § ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek (5 kap. 26 § ÅRL).

Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varulagrets anskaffningsvärde (se 4 kap. 11 § ÅRL) avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas som försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen (5 kap. 26 § ÅRL).

Juridisk person

Ett större företag kan enligt BFN:s kommentar till lagtexten ovan uppfylla upplysningskravet avseende skattemässiga värdejusteringar genom att redovisa de ackumulerade skattemässiga värdejusteringarna som en obeskattad reserv och förändringen som en bokslutsdisposition.

14 Intresseföretag

Enligt 7 kap. 25 § fjärde stycket ÅRL ska upplysning lämnas i en koncernredovisning om skälen till varför anskaffningsvärdemetoden har tillämpats när andelar i intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

Enligt 7 kap. 16 § ÅRL ska upplysning lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel (beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 § ÅRL) i fråga om

  1. dotterföretag,

  2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden,

  3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller enligt klyvningsmetoden, och

  4. andra företag som ett koncernföretag självt eller genom dotterföretag har ett ägarintresse i.

I fråga om företag i punkten 4 ovan ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

Bolagsverket får enligt 7 kap. 17 § ÅRL medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt punkterna 1-4 ovan plus upplysningen om eget kapital och resultat för företagen i punkt 4 om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

Ett större företag som tillämpar kapitalandelsmetoden ska enligt punkt 14.11 lämna upplysning om företagets andel i intresseföretagets resultat.

Ett större företag som tillämpar anskaffningsvärdemetoden ska enligt samma punkt lämna upplysning om utdelningar från intresseföretaget som har redovisats som intäkt.

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Upplysning enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen (se beskrivning under kapitel 17). Större företag ska även lämna upplysning enligt 25 § samma lag.

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

15 Joint venture

Enligt 7 kap. 25 § fjärde stycket ÅRL ska upplysning lämnas i en koncernredovisning om skälen till varför anskaffningsvärdemetoden har tillämpats när andelar i joint venture redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

Enligt 7 kap. 16 § ÅRL ska upplysning lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel (beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 § ÅRL) i fråga om

  1. dotterföretag,

  2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden,

  3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller enligt klyvningsmetoden, och

  4. andra företag som ett koncernföretag självt eller genom dotterföretag har ett ägarintresse i.

I fråga om företag i punkten 4 ovan ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av klyvningsmetoden anges.

Bolagsverket får enligt 7 kap. 17 § ÅRL medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt punkterna 1-4 ovan plus upplysningen om eget kapital och resultat för företagen i punkt 4 om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

Redovisas andelar i gemensamt styrda företag enligt kapitalandelsmetoden, ska enligt punkt 15.15 ett större företag lämna upplysning om företagets andel i det gemensamt styrda företagets resultat.

Upplysning enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska enligt BFN:s kommentar lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen (se beskrivning under kapitel 17). Större företag ska även lämna upplysning enligt 5 kap. 25 § samma lag. Enligt 7 kap. 14 § ÅRL tillämpas 5 kap. 8 och 25 §§ även på koncernredovisningen.

Upplysning ska även lämnas om vilken redovisningsprincip som tillämpats vid redovisning av andelar i gemensamt styrda företag.

Enligt 7 kap. 25 § fjärde stycket ÅRL ska upplysning lämnas om skälen till varför anskaffningsvärdemetoden har tillämpats.

Enligt 7 kap. 16 § ÅRL ska upplysning lämnas om bl.a. namn, organisationsnummer och säte för varje gemensamt styrt företag (se beskrivning under kapitel 9).

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Upplysning enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen (se beskrivning under kapitel 17). Större företag ska även lämna upplysning enligt 25 § samma lag.

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

16 Förvaltningsfastigheter

Ett större företag ska enligt punkt 16.4 lämna följande upplysningar om förvaltningsfastigheter, åtminstone på aggregerad nivå:

  • a. Redovisat värde.

  • b. Verkligt värde (behöver endast lämnas om värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och uppgifterna kan tas fram utan oskälig kostnad).

  • c. Metoder och betydande antaganden som använts för att fastställa verkligt värde (behöver endast lämnas om värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och uppgifterna kan tas fram utan oskälig kostnad).

  • d. I vilken utsträckning verkligt värde baserats på värdering utförd av en oberoende värderingsman (behöver endast lämnas om värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och uppgifterna kan tas fram utan oskälig kostnad).

  • e. Om det finns begränsningar i rätten att avyttra förvaltningsfastigheterna eller att disponera hyresinkomst eller försäljningslikvid.

  • f. Väsentliga åtaganden att köpa, uppföra, reparera, underhålla eller förbättra förvaltningsfastigheterna.

I BFN:s kommentar anges att upplysning om verkligt värde avseende fastighet som inte är förvaltningsfastighet, men som byggs om eller exploateras för framtida användning som förvaltningsfastighet, lämnas först när arbetet är slutfört och fastigheten har övergått till att vara en förvaltningsfastighet. Är det fråga om förvaltningsfastighet som byggs om för att också efter ombyggnaden användas som förvaltningsfastighet ska upplysning lämnas om verkligt värde.

17 Materiella anläggningstillgångar

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång, ska företaget enligt 5 kap. 25 § ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Större företag ska enligt samma paragraf förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL (se noter enligt ÅRL och K3, samtliga företag) för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar,

  2. ackumulerade nedskrivningar,

  3. ackumulerade uppskrivningar, och

  4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Överavskrivningar - juridisk person

Upplysningskravet för större företag avseende skattemässiga överavskrivningar enligt 5 kap. 25 § tredje stycket ÅRL kan enligt BFN:s kommentar uppfyllas genom att ackumulerade överavskrivningar redovisas som en obeskattad reserv och förändringen som en bokslutsdisposition.

18 Immateriella tillgångar utom goodwill

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång, ska företaget enligt 5 kap. 25 § ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Större företag ska enligt samma paragraf förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL (se noter enligt ÅRL och K3, samtliga företag) för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar,

  2. ackumulerade nedskrivningar,

  3. ackumulerade uppskrivningar, och

  4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Överavskrivningar - juridisk person

Upplysningskravet för större företag avseende skattemässiga överavskrivningar enligt 5 kap. 25 § tredje stycket ÅRL uppfylls genom att redovisa överavskrivningar som en bokslutsdisposition och ackumulerade överavskrivningar som en obeskattad reserv.

19 Rörelseförvärv och goodwill

Redovisning av rörelseförvärv

Om goodwill och negativ goodwill avräknas mot varandra ska enligt 7 kap. 22 § ÅRL upplysning lämnas om skillnadsbeloppen.

Förändring av koncernens sammansättning

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska enligt 7 kap. 15 § ÅRL sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Rörelseförvärv under räkenskapsåret

För varje väsentligt rörelseförvärv under räkenskapsåret ska enligt punkt 19.25 ett större företag lämna upplysning om förvärvstidpunkten samt namn på och beskrivning av de förvärvade enheter som ingår i rörelseförvärvet.

Ett större företag ska också lämna upplysning om hur minoritetens andel av det förvärvade företagets tillgångar och skulder, inklusive goodwill eller negativ goodwill, har värderats i förvärvsanalysen, se punkt 19.26.

Goodwill

Större företag ska enligt 5 kap. 25 § ÅRL förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar,

  2. ackumulerade nedskrivningar, och

  3. korrigeringar av tidigare års avskrivningar och nedskrivningar.

Ett större företag som redovisar negativ goodwill enligt en förvärvsanalys ska enligt punkt 19.28 lämna upplysning om beloppet.

20 Leasingavtal

Leasetagare, finansiell leasing

Leasingskulden ska enligt 3 kap. 4 b § ÅRL delas upp i den del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen och summan av dessa skulder. Detta gäller även för de skuldposter som slagits ihop i balansräkningen och specificerats i not.

En leasetagare som är ett större företag ska enligt punkt 20.12 lämna följande upplysningar om finansiella leasingavtal:

  • a. Redovisat värde per balansdagen för varje tillgångspost i balansräkningen.

  • b. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet,

  • vidareuthyrning, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

Upplysningskraven enligt kapitel 17, 18 och 27 gäller också för tillgångar leasade enligt finansiella leasingavtal.

Leasetagare, operationell leasing

En leasetagare som är ett större företag ska enligt punkt 20.14 lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal:

  • a. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

    • inom ett år,

    • senare än ett år men inom fem år, och

    • senare än fem år.

  • b. Summan av räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter.

  • c. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet,

  • vidareuthyrning, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

En leasegivare som är ett större företag ska enligt punkt 20.21 lämna följande upplysningar om finansiella leasingavtal:

  • a. Ej intjänade finansiella intäkter.

  • b. Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren.

  • c. Reservering för osäkra fordringar som avser minimileaseavgifter.

  • d. Variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat.

  • e. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet,

  • vidareuthyrning, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

Nuvärdet av fordran avseende minimileaseavgifterna ska klassificeras som omsättningstillgång eller anläggningstillgång enligt K3 kapitel 4.

Leasegivare, operationell leasing

En leasegivare som är ett större företag ska enligt punkt 20.25 lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal:

  • a. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

    • inom ett år,

    • senare än ett år men inom fem år, och

    • senare än fem år.

  • b. Summan av variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat.

  • c. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

Dessutom gäller upplysningskraven enligt kapitel 17, 18 och 27 för tillgångar utleasade enligt operationella leasingavtal.

Sale-and-lease-back-transaktioner

Upplysningskraven avseende finansiell leasing och operationell leasing för såväl leasetagare som leasegivare gäller enligt punkt 20.28 även för sale-and-lease-back-transaktioner.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen vid sale-and-lease-back-transaktioner också innehålla information om unika eller ovanliga avtalsvillkor.

21 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Avsättningar

Större företag ska enligt 3 kap. 10 § ÅRL i balansräkningen eller i en not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen.

Ett större företag ska enligt punkt 21.16 för varje slag av avsättning specificera

  • a. det redovisade värdet vid räkenskapsårets början,

  • b. de ytterligare avsättningar som gjorts under räkenskapsåret, inklusive justeringar till följd av förändring av nuvärdet,

  • c. belopp som tagits i anspråk under räkenskapsåret

  • d. outnyttjade belopp som har återförts under räkenskapsåret, samt

  • e. det redovisade värdet vid räkenskapsårets slut.

Företaget ska även lämna en kortfattad beskrivning av förpliktelsens karaktär.

Eventualförpliktelser

Ett större företag som på balansdagen har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen, ska enligt punkt 21.17 för varje slag av eventualförpliktelse, lämna en kortfattad beskrivning av förpliktelsens karaktär, om inte sannolikheten för en reglering är ytterst liten.

Följande upplysningar ska lämnas för varje slag av eventualförpliktelse om det inte är praktiskt ogenomförbart:

  • a. Beloppet som ska utgöra en uppskattning av eventualförpliktelsernas finansiella effekt värderade enligt principerna i kapitel 21.

  • b. En indikation om osäkerheterna beträffande beloppet eller tidpunkten för dessa utflöden.

  • c. Möjligheten att eventuell gottgörelse erhålls.

Är det praktiskt ogenomförbart att lämna en eller flera upplysningar enligt andra stycket, ska detta förhållande anges.

Eventualtillgångar

Ett större företag ska enligt punkt 21.18 lämna en beskrivning av karaktären på eventualtillgångar om ett inflöde av resurser är sannolikt. Dessutom ska upplysning lämnas om företagets uppskattning av eventualtillgångarnas finansiella effekt, om det inte är praktiskt ogenomförbart och det kan göras utan oskälig kostnad. Är det praktiskt ogenomförbart att lämna denna upplysning, ska detta förhållande anges.

Ett krav är enligt punkt 21.19 praktiskt ogenomförbart om företaget inte kan uppfylla det trots varje rimlig ansträngning att göra det.

Skadlig inverkan

I ytterst sällsynta fall behöver upplysningar enligt punkterna 21.16-21.18 inte lämnas, om det har en skadlig inverkan på företagets förhandlingsläge i en tvist med andra parter, se punkt 21.20.

22 Skulder och eget kapital

Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för enligt 5 kap. 33 § ÅRL varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges.

23 Intäkter

Ett större företag ska enligt punkt 23.30 lämna följande upplysningar om pågående uppdrag per balansdagen:

  • a. Upparbetade intäkter.

  • b. Fakturerade belopp.

  • c. Av beställaren innehållna belopp.

Av BFN:s kommentar framgår att Av beställaren innehållna belopp är belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som beställaren innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats.

24 Offentliga bidrag

Ett större företag ska enligt punkt 24.7 lämna upplysningar om

  • a. karaktären på och omfattningen av offentliga bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen,

  • b. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  • c. eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med offentliga bidrag.

Har anläggstillgångar i ett större företag anskaffats med offentligt bidrag, ska enligt punkt 24.8A upplysning lämnas om bidragets storlek samtliga år som företaget nyttjar tillgången.

25 Låneutgifter

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget enligt 5 kap. 25 § första stycket ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

26 Aktierelaterade ersättningar

Ett större företag ska enligt punkt 26.21 lämna upplysningar om karaktären på och innebörden av avtal om aktierelaterade ersättningar som företaget har eller har haft under räkenskapsåret genom att beskriva varje slag av avtal, inklusive allmänna villkor och bestämmelser. Ett företag med i allt väsentligt liknande slag av avtal om aktierelaterade ersättningar kan lämna informationen sammanslagen.

I BFN:s kommentar lämnas intjäningskrav, längsta löptid för tilldelade optioner och regleringsmetod som exempel på allmänna villkor och bestämmelser.

Enligt punkt 26.22 ska ett större företag lämna upplysningar om antalet samt vägda genomsnittliga lösenpriser för aktieoptioner som är

  • a. utestående vid periodens början,

  • b. tilldelade under perioden,

  • c. förverkade under perioden,

  • d. inlösta under perioden,

  • e. förfallna under perioden,

  • f. utestående vid periodens slut, och

  • g. inlösningsbara vid periodens slut.

För aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument ska större företag enligt punkt 26.23 lämna upplysning om hur företaget har fastställt det verkliga värdet av de varor och tjänster som förvärvats eller värdet av de egetkapitalinstrument som tilldelats. Om en värderingsteknik har använts ska företaget upplysa om vilken teknik som använts.

För aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter ska större företag enligt punkt 26.24 lämna upplysning om hur skulden har beräknats.

Har ett avtal om aktierelaterade ersättningar ändrats under räkenskapsåret, ska större företag enligt punkt 26.25 beskriva ändringarna.

Tillämpar ett större företag en koncernplan (se punkt 26.19) ska upplysning enligt punkt 26.26 lämnas om detta och om basen för fördelningen.

Ett större företag ska enligt punkt 26.27 lämna följande upplysningar om effekten av aktierelaterade ersättningar på företagets finansiella ställning och resultat:

  • a. Den sammanlagda kostnaden, inklusive kostnaden för sociala avgifter och andra lönerelaterade utgifter hänförliga till aktierelaterade ersättningar (se punkt 26.20) som redovisats i resultaträkningen.

  • b. Det sammanlagda redovisade värdet på balansdagen för skulder till följd av aktierelaterade ersättningar.

27 Nedskrivningar

Ett större företag ska enligt 5 kap. 25 § ÅRL utöver de upplysningar som gäller för samtliga företag lämna upplysning om ackumulerade och återförda nedskrivningar.

28 Ersättningar till anställda

Enligt ÅRL ska tilläggsupplysningar lämnas avseende löner, ersättningar, pensioner m.m. (se kapitel 8).

Ett större företag som valt att tillämpa punkterna 57-131 i IAS 19 (se punkt 28.14 a) ska enligt punkt 28.29 lämna följande upplysningar:

  • a. En allmän beskrivning av planen.

  • b. En beskrivning av de viktigaste aktuariella antagandena såsom diskonteringsränta och förväntad löneökningstakt.

  • c. Vad som har redovisats som pensionskostnad och räntekostnad.

  • d. Aktuariella intäkter och kostnader samt andra poster som har redovisats direkt mot eget kapital.

BFN kommenterar att ett större företag som valt att tillämpa IAS 19, ska lämna upplysningar enligt punkt 28.29 i stället för upplysningar enligt IAS 19, utöver tilläggsupplysningarna enligt ÅRL (se kapitel 8). Exempel på den allmänna beskrivningen av planen är antalet anställda som omfattas av planen, intjäningskrav och om förpliktelserna är antastbara.

Ett större företag som redovisar pensionsförpliktelser i ett utländskt dotterföretag på samma sätt som pensionsförpliktelserna redovisas i dotterföretaget ska enligt punkt 28.30 lämna upplysningar om karaktären på och innebörden av de förmånsbestämda planer som dotterföretaget har eller har haft under räkenskapsåret genom att beskriva varje slag av plan.

Upplysning ska även lämnas om

  • a. tillämpade redovisningsprinciper, och

  • b. hur aktuariella vinster och förluster har redovisats.

BFN:s exempel på upplysningar om karaktären på och innebörden av de förmånsbestämda planer som dotterföretaget har är antalet anställda som omfattas av planen, intjäningskrav och om förpliktelserna är antastbara. En upplysning om tillämpade redovisningsprinciper är en upplysning om att en pensionsförpliktelse i ett utländskt dotterföretag inte har räknats om, utan redovisas till samma belopp som i dotterföretaget.

29 Inkomstskatter

Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en fordrings- eller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska enligt 5 kap. 36 § ÅRL det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Upplysningskravet i 5 kap. 36 § ÅRL innebär enligt BFN:s kommentar att upplysning ska lämnas om i balansräkningen redovisade belopp på balansdagen och föregående balansdag.

Ett större företag ska enligt punkt 29.34 lämna upplysningar som gör det möjligt för användare av den finansiella rapporten att utvärdera karaktären på och den finansiella effekten av aktuell skatt och uppskjuten skatt till följd av redovisade transaktioner och andra händelser.

Ett exempel enligt BFN är en upplysning om att det finns underskott som endast kan nyttjas mot vissa slag av framtida vinster.

Ett större företag ska enligt punkt 29.35 lämna upplysningar om väsentliga temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag, inklusive belopp som påverkar den uppskjutna skatteskulden eller uppskjutna skattefordran.

Ett större företag ska enligt punkt 29.36 presentera en avstämning av hur väsentliga poster påverkat sambandet mellan räkenskapsårets skattekostnad eller skatteintäkt och redovisat resultat före skatt. Av avstämningen ska framgå hur skattesatserna beräknats. Avstämningen kan göras enligt ett eller båda följande alternativ:

  • a. En avstämning mellan redovisat resultat före skatt multiplicerat med gällande skattesatser och räkenskapsårets skattekostnad eller skatteintäkt.

  • b. En avstämning mellan den gällande skattesatsen och den genomsnittliga effektiva skattesatsen.

33 Noter om närstående

Lån till ledande befattningshavare

Större företag ska enligt 5 kap. 32 § ÅRL lämna upplysningarna nedan om

  1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag,

  2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och

  3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § ABL.

De upplysningar som ska lämnas framgår av 5 kap. 18 § ÅRL:

  • storleken av lämnade lån,

  • huvudsakliga lånevillkor,

  • räntesatser,

  • under räkenskapsåret återbetalda belopp,

  • arten av säkerheter,

  • garantier och andra ekonomiska åtaganden,

  • beloppet av de lån som säkerhet har ställts för

  • vilken anknytning till företaget personen har, samt

  • om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det.

Enligt BFN:s kommentar menas med att avstå från att kräva in ett lån inte bara att företaget slutgiltigt och uttryckligen har eftergett en fordran, utan även att företaget formlöst har underlåtit att kräva betalning. Med motsvarande befattningshavare enligt 5 kap. 18 och 32 §§ ÅRL avses t.ex. en person som ingår i ledningen för ett handelsbolag.

Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med närstående (för definition se 1 kap. 8 eller 9 §), ska företaget enligt 5 kap. 23 § ÅRL lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner

  1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

  2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

Upplysningarna enligt 23 § ska enligt 5 kap. 24 § ÅRL omfatta:

  1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar,

  2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och

  3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får enligt lagtexten lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Moderföretag - juridisk person

Större företag ska enligt 5 kap. 45 § ÅRL förutom att lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i lämna samma upplysningar i fråga om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Om ett moderföretag i den största koncernen är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning.

Ett större företag som är dotterföretag ska enligt punkt 33.2 alltid lämna de uppgifter om moderföretaget i den minsta och störta koncern som anges i ÅRL.

BFN klargör i kommentaren till punkt 33.2 att detta innebär att uppgifter om moderföretaget ska lämnas oavsett om moderföretaget upprättar koncernredovisning eller inte.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag - juridisk person

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska företaget enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får (se 5 kap. 30 § ÅRL) utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket ÅRL.

Publika aktiebolag

Fördelning på styrelseledamöter och verkställande direktör respektive anställda

Större företag ska enligt 5 kap. 40 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

  1. styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare, och

  2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av ovanstående samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i punkten 1 ovan. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Större företag ska enligt punkt 5 kap. 41 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska dessa upplysningar omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Bestämmelsen i 5 kap. 41 § ÅRL innebär enligt BFN:s kommentar att företaget, förutom att upplysa om pensionskostnaden, även ska upplysa om det kapitaliserade värdet av företagets pensionsförpliktelser.

I en koncernredovisning omfattar detta upplysningskrav endast personer i koncernledningen.

36 Stiftelser

Tillgångar som inte redovisats i balansräkningen

En stiftelse som är ett större företag ska enligt punkt 36.28 lämna upplysningar om tillgångar som enligt punkt 2.18 (balansräkningsansatsen) inte får redovisas i balansräkningen. Upplysningen ska avse vad för slag av tillgångar som inte har redovisats och skälen till detta.

Gåvor och erhållna bidrag

En stiftelse som är ett större företag ska enligt punkt 36.29 lämna upplysningar om

  • a. karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen,

  • b. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  • c. eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

En stiftelse som är ett större företag ska enligt punkt 36.30 lämna upplysning om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen. Detta gäller dock inte de gåvor som med stöd av 5 kap. 1 § BFL inte löpande har bokförts. Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete, ska omfattningen av ideellt arbete framgå.

Om en stiftelse som är ett större företag erhåller bidrag som vidareförmedlas till annan, ska upplysning enligt punkt 36.31 lämnas om storleken på erhållna och vidareförmedlade bidrag.

Enligt punkt 36.32 gäller för samtliga stiftelser att om tillgångar har anskaffats med erhållna bidrag, ska uppgift om anskaffningsvärde enligt 5 kap. 8 § ÅRL avse tillgångarnas redovisade anskaffningsvärde. Enligt punkt 36.32A gäller för en stiftelse som är ett större företag och som lämnar en sådan uppgift att noten även ska innehålla uppgift om bidragets storlek. Uppgiften ska lämnas samtliga år som stiftelsen nyttjar tillgången.

37 Ideella föreningar

Tillgångar som inte redovisats i balansräkningen

En förening som är ett större företag ska enligt punkt 37.28 lämna upplysningar om tillgångar som enligt punkt 2.18 (balansräkningsansatsen) inte får redovisas i balansräkningen. Upplysningen ska avse vad för slag av tillgångar som inte har redovisats och skälen till detta.

Gåvor och erhållna bidrag

En förening som är ett större företag ska enligt punkt 37.29 lämna upplysningar om

  • a. karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen,

  • b. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  • c. eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

En förening som är ett större företag ska enligt punkt 37.30 lämna upplysning om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen. Detta gäller dock inte de gåvor som med stöd av 5 kap. 1 § BFL inte löpande har bokförts. Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete, ska omfattningen av ideellt arbete framgå.

Om en förening som är ett större företag erhåller bidrag som vidareförmedlas till annan, ska upplysning enligt punkt 37.31 lämnas om storleken på erhållna och vidareförmedlade bidrag.

Enligt punkt 37.32 gäller för samtliga ideella föreningar att om tillgångar har anskaffats med erhållna bidrag, ska uppgift om anskaffningsvärde enligt 5 kap. 8 § ÅRL avse tillgångarnas redovisade anskaffningsvärde. Enligt punkt 37.32A gäller för en ideell förening som är ett större företag och som lämnar en sådan uppgift att noten även ska innehålla uppgift om bidragets storlek. Uppgiften ska lämnas samtliga år som föreningen nyttjar tillgången.

2 Begrepp och principer

Om det vid bedömningen av företagets fortlevnadsförmåga föreligger eller förutses händelser eller förhållanden som medför betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten, ska ett större företag lämna upplysning om skälen för tvivlen (punkt 2.2).

3 Utformning av de finansiella rapporterna och förvaltningsberättelsens innehåll

Jämförande information

För varje post, delpost i balansräkningen, resultaträkningen eller i not där poster som slagits samman i balansräkningen för att främja överskådligheten ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges, se 3 kap. 5 § ÅRL. Större företag ska dessutom enligt punkt 3.5 lämna jämförelsetal i samtliga noter med undantag av noten om redovisningsprinciper.

6 Förändring i eget kapital

Större företag ska enligt 5 kap. 34 § ÅRL lämna en upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

7 Kassaflödesanalys

Ett större företag ska enligt punkt 7.18 lämna upplysningar om sammansättningen av likvida medel enligt följande fördelning:

  • kassamedel,

  • disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, och

  • kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Ett större företag ska enligt punkt 7.19 lämna upplysningar om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användning för koncernens räkning samt skälen för detta. Ett exempel på detta är enligt BFN:s kommentar likvida medel som inte är tillgängliga för användning för koncernens räkning därför att det råder valutarestriktioner eller andra legala restriktioner.

Ett större företag ska också enligt punkt 7.20 lämna upplysning om företagets totala skattebetalningar, om dessa redovisas under olika kategorier i kassaflödesanalysen.

8 Noter

Upplysningar om uppskattningar och bedömningar

Större företag ska enligt punkt 8.4 lämna upplysning om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten.

Större företag ska också enligt punkt 8.5 lämna upplysning om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Om så är fallet ska upplysning lämnas om tillgångarnas och skuldernas karaktär och deras redovisade värde på balansdagen.

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i koncernbalansräkningen eller balansräkningen

Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget enligt 5 kap. 17 § ÅRL lämna upplysningar om inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen. Större företag ska dessutom lämna upplysning om den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget.

Bedömningen av om upplysningen behöver lämnas görs enligt BFN:s kommentar främst med hänsyn till det ekonomiska värdet ställt i relation till omfattningen av företagets arrangemang i övrigt. Uppgifterna ska vara av sådan karaktär att de kan antas ha betydelse för möjligheten att fatta välgrundade beslut med avseende på företaget, t.ex. i samband med en investering.

Upplysning om den ekonomiska inverkan arrangemangen har på företaget behöver inte lämnas av mindre företag.

Större periodiseringsposter

Större företag ska enligt 3 kap. 8 § ÅRL i balansräkningen eller i en not specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Ytterligare upplysningar om kortfristiga och långfristiga balansposter

Större företag ska enligt 5 kap. 31 § ÅRL för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som är ett resultat av att poster slagits ihop i balansräkningen och specificerats i not lämna en upplysning om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balansdagen. I det sistnämnda fallet ska upplysningen enligt BFN:s kommentar lämnas i anslutning till de delposter som i sådant fall ska anges i noterna.

Disposition av vinst och förlust

Större företag ska enligt 5 kap. 35 § ÅRL lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska även lämna förslag till dispositioner beträffande företagets vinst eller förlust i förvaltningsberättelsen.

Ytterligare upplysningar om medelantalet anställda, könsfördelning och fördelning mellan olika länder

Större företag ska enligt 5 kap. 37 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och

  2. medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

Denna upplysning om könsfördelning får enligt punkt 8.7 baseras på förhållandet på balansdagen. När företaget lämnar upplysningar om könsfördelning ska en anställd anses anställd i det land där denne utför sina huvudsakliga arbetsuppgifter, se punkt 8.8.

Könsfördelning i styrelse och ledning

Större företag ska enligt 5 kap. 38 § ÅRL lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

En verkställande direktör som även är styrelseledamot ska enligt punkt 8.9 ingå både i gruppen styrelseledamöter och i gruppen övriga befattningshavare när upplysningar om fördelning mellan kvinnor och män lämnas ÅRL.

De upplysningar som företaget ska lämna ska enligt BFN:s kommentar inte omfatta styrelsesuppleanter respektive vice verkställande direktörer som inte anses sitta i ledningsgruppen.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inklusive pensionskostnader

Större företag ska enligt punkt 5 kap. 39 § ÅRL lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret:

  • a. löner och andra ersättningar, och

  • b. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

Med löner och andra ersättningar avses här enligt punkt 8.10 skattepliktiga ersättningar till anställda som har kostnadsförts under räkenskapsåret och årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

I begreppet ersättning ingår enligt BFN:s kommentar lön och arvode men också provision, bonus, semesterersättning och liknande.

Med sociala kostnader enligt 5 kap. 39 § ÅRL avses enligt punkt 8.11

  1. a. årets arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980),

  2. b. allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

  3. c. årets sociala avgifter till följd av avtal,

  4. d. pensionskostnader, samt

  5. e. årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel (särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel).

Har företaget valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i samma post i balansräkningen får den särskilda löneskatten enligt samma punkt ingå i förändringen av företagets avsättningar för pensionsförpliktelser.

Fördelning på styrelseledamöter och verkställande direktör respektive anställda

Större företag ska enligt 5 kap. 40 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

  1. styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare, och

  2. andra anställda än styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

För publika aktiebolag, se egen rubrik nedan.

Med motsvarande befattningshavare enligt 5 kap. 40 § ÅRL avses enligt BFN:s kommentar t.ex. en person i ledningen för ett handelsbolag.

Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar är enligt punkt 8.12 skattepliktiga ersättningar till anställda som har kostnadsförts under räkenskapsåret och årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar. Upplysning om löner och andra ersättningar till styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare avser endast sådan ersättning som erhållits i egenskap av funktionär.

Med tantiem och därmed jämställd ersättning enligt 5 kap. 40 § ÅRL avses vinstandelar och bonus (punkt 8.13). Enligt BFN:s kommentar avser här avtalad rörlig ersättning som fastställs med utgångspunkt i exempelvis verksamhetens resultat eller omsättning.

Ytterligare krav på upplysningar finns för publika aktiebolag.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser

Större företag ska enligt punkt 5 kap. 41 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare. För publika aktiebolag, se nedan.

Bestämmelsen i 5 kap. 41 § ÅRL innebär enligt BFN:s kommentar att företaget, förutom att upplysa om pensionskostnaden, även ska upplysa om det kapitaliserade värdet av företagets pensionsförpliktelser.

Ytterligare krav på upplysningar finns för publika aktiebolag.

Tidigare styrelseledamöter och VD

Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseledamöter och VD gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare VD (5 kap. 42 § ÅRL).

Styrelsesuppleanter och vVD

Vid tillämpningen av 40-42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice VD jämställas med VD (5 kap. 43 § ÅRL).

Avtal om avgångsvederlag

Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning ska enligt 5 kap. 44 § ÅRL lämna upplysningar om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Exempel på ett väsentligt villkor enligt BFN:s kommentar är att befattningshavaren själv kan påkalla förmånen.

Med andra personer i företagets ledning enligt 5 kap. 44 § ÅRL avses enligt punkt 8.14 personer i företagets ledningsgrupp. I det fall företaget saknar formell ledningsgrupp får företaget enligt BFN:s kommentar bedöma vilka som anses tillhöra ledningen i företaget.

Med avgångsvederlag eller liknade förmåner enligt 5 kap. 44 § ÅRL avses förmåner som är avsedda att kompensera befattningshavaren vid förtida avgång från befattningen (punkt 8.15).

Bestämmelsen avser enligt BFN:s kommentar förmåner som är avsedda att kompensera befattningshavare som avgår i förtid och som ännu inte fallit ut. Det saknar betydelse om uppsägningen sker från företagets eller den anställdes sida. De personer som berörs behöver inte namnges.

Om det i upplysningen om pensionskostnader enligt 5 kap. 39 § ÅRL ingår kostnader till följd av ett sådant avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner som avses i 5 kap. 44 § samma lag, ska företaget lämna upplysning om detta (punkt 8.16). Har företaget redovisat en avsättning till följd av avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner ska enligt samma punkt företaget lämna upplysning om detta.

Ett avtal om avgångsvederlag kan enligt BFN:s kommentar ha karaktär av pensionsavtal. Enligt 5 kap. 39 § 2 ÅRL ska uppgift lämnas om pensionskostnader och även om sådan uppgift har lämnats ska uppgift lämnas om avgångsvederlaget.

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

Större företag ska, när de enligt 5 kap. 14 § ÅRL lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter till sammanslagna poster i balansräkningen som säkerheterna avser, se 5 kap. 46 § ÅRL.

I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska enligt samma paragraf anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

Nettoomsättningens fördelning

Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska företaget enligt 5 kap. 47 § ÅRL lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska enligt lagtexten göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

Denna uppgift om nettoomsättningens fördelning ska enligt punkt 8.17 avse sådana oberoende verksamhetsgrenar som svarar för en väsentlig del av företagets nettoomsättning. Indelningen i verksamhetsgrenar får inte ändras mellan åren om inte verksamheten fått ny inriktning. Ändras indelningen ska upplysning lämnas om det och om effekterna av förändringen.

Ändras indelningen kan bland annat jämförelsetalen för föregående räkenskapsår enligt BFN:s kommentar behöva justeras.

En oberoende verksamhetsgren är enligt punkt 8.18 en del av ett företags verksamhet som skiljer sig från andra verksamhetsdelar och som i huvudsak har externa kunder.

En verksamhetsgren är enligt BFN:s kommentar en del av ett företags verksamhet som skiljer sig från andra verksamhetsdelar vad gäller t.ex. affärsidé, efterfråge- och produktionsstruktur och risknivå.

En geografisk marknad är enligt punkt 8.19 ett visst land eller en grupp länder där företaget har försäljning, genom direkt export eller egna lokala enheter.

Enligt BFN:s kommentar görs avgränsningen av en geografisk marknad med ledning av vad som i det enskilda företaget är affärsmässigt motiverat och därmed av väsentlig betydelse från informationssynpunkt. Enhetliga marknadsförutsättningar eller valuta- och inflationsförhållanden kan vara av särskild betydelse vid avgränsningen.

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska enligt 5 kap. 48 § ÅRL lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Dessa upplysningar ska enligt punkt 8.19A avse kostnadsförd ersättning till samtliga som har varit revisorer i företaget under räkenskapsåret.

Upplysning lämnas enligt BFN:s kommentar även om ersättning till en revisor som har bytts ut.

Vissa noter i juridisk person enligt ÅRL

Koncerninterna inköp och försäljningarOm ett större företag ingår i en koncern, ska företaget enligt 5 kap. 28 § ÅRL lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § ÅRL [är troligtvis fel hänvisning i lagtexten, bör vara 7 kap. 2 § ÅRL, dvs. där koncernredovisning inte upprättas utan moderföretag hänvisar till ett överordnat moderföretag som upprättar koncernredovisning, 7 kap. 3 § ÅRL behandlar mindre koncerner] inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Detta upplysningskrav finns även i kapitel 9.

Enligt BFN:s kommentar avses med försäljningar normalt vad som redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen och med inköp vad som hos motparten redovisas som försäljning. Begreppen inköp och försäljningar är korresponderande.

Denna upplysning ska enligt BFN:s kommentar lämnas oavsett om koncernredovisning upprättas eller inte.

Upplysningen om internvinster ska enligt punkt 8.20 avse storleken på de på balansdagen orealiserade internvinster som ingår i värdet på redovisade tillgångar inom koncernen.

9 Koncernredovisning och andelar i dotterföretag

Undantag från upprättande av koncernredovisning

Ett moderföretag som inte upprättar koncernredovisning trots att koncernen är större genom att hänvisa till en koncernredovisning upprättad av ett överordnat moderföretag ska enligt 7 kap. 2 § ÅRL upplysa om detta samt lämna uppgift om namn, organisationsnummer eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar den koncernredovisning som moderföretaget hänvisar till.

Undantag från konsolidering av dotterföretag

Ett dotterföretag behöver enligt 7 kap. 5 § ÅRL inte omfattas av koncernredovisningen, om

  1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

  2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

  3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar detta undantag ska i en not upplysa om skälen för detta.

Enligt BFN:s kommentar undantas inte ett dotterföretag från koncernredovisningen endast av den anledningen att ägaren är ett riskkapitalföretag, en värdepappersfond, aktiefond eller liknande. Inte heller undantas ett dotterföretag från koncernredovisningen på grund av att dess affärsverksamhet avviker från andra företags inom koncernen. Genom att ta in sådana dotterföretag i koncernredovisningen och lämna ytterligare upplysningar i koncernredovisningen om dotterföretags olika affärsverksamheter lämnas relevant information.

Av väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ÅRL följer att ett dotterföretag får undantas om det är utan väsentlig betydelse.

Annan balansdag än moderföretagets

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moderföretagets balansdag, ska upplysning enligt 7 kap. 10 § ÅRL lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar.

Andra värderingsprinciper i ett dotterföretag

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de principer som tillämpas i koncernbalansräkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt koncernens principer. Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med kravet på god redovisningssed och rättvisande bild (se 7 kap. 6 § ÅRL), får avvikelse göras, dvs. ett koncernföretag kan tillämpa andra principer än de som tillämpas av koncernen utan omräkning av koncernen. En upplysning om skälen för avvikelsen ska enligt 7 kap. 12 § ÅRL anges i en not.

Noter för koncernredovisningen enligt 5 kap. ÅRL

Följande noter ska enligt 7 kap. 14 § ÅRL även upprättas avseende koncernredovisningen:

Lagparagraf Innehåll

Mindre koncerner

4 § Värderingsprinciper

5 § Avvikelse från grundläggande redovisningsprinciper

6 § Byte av uppställningsform

7 § Jämförelsetal

8 § Anläggningstillgångar

9 § Goodwill

10 § Finansiella instrument

11 § Uppskrivningsfond

12 § Fond för verkligt värde

13 § Långfristiga skulder

14 § Ställda säkerheter

15 § Eventualförpliktelser

16 § Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

17 § Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

18 § Lån till ledande befattningshavare

19 § Exceptionella intäkter och kostnader

20 § Medelantalet anställda under räkenskapsåret

21 § Moderföretag

22 § Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

23 § Transaktioner med närstående

24 § Transaktioner med närstående

Större koncerner

25 § Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

26 § Omsättningstillgångar

27 § Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

28 § Inköp och försäljning mellan koncernföretag

29 § Dotterföretag och vissa andra företag

30 § Dotterföretag och vissa andra företag

31 § Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

32 § Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

33 § Konvertibla lån

34 § Aktiekapitalet

35 § Disposition av vinst eller förlust

36 § Skatter

37 § Ytterligare upplysningar om anställda

38 § Könsfördelning bland ledande befattningshavare

39 § Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

40 § Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

41 § Pensioner och liknande förmåner

42 § Tidigare styrelse och verkställande direktör

43 § Suppleanter och vice verkställande direktör

44 § Avtal om avgångsvederlag

45 § Ytterligare upplysningar om moderföretag

46 § Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

47 § Nettoomsättningens fördelning

48 § Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

49 § Särskilt om europabolag och europakooperativ (ej medtaget här)

Koncernens sammansättning

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska enligt 7 kap. 15 § ÅRL sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Innehav i dotterföretag m.fl.

I en not ska enligt 7 kap. 16 § ÅRL upplysningar lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 § ÅRL, i fråga om

  1. dotterföretag,

  2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25-29 §§,

  3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25-29 §§ eller 30 § andra stycket, och

  4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i.

I fråga om företag som anges i punkten 4 ovan ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och ägarandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av klyvningsmetoden ska anges.

Bolagsverket får enligt 7 kap. 17 § ÅRL medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt 7 kap. 16 § första och andra styckena ÅRL (namn, organisationsnummer etc samt eget kapital och resultat) (se ovan), om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

I upplysningarna ovan ska enligt punkt 9.7A även dotterföretag som har undantagits från koncernredovisningen med stöd av 7 kap. 5 § ÅRL [vissa dotterföretag] eller 2 kap. 3 a § ÅRL [väsentlighetsprincipen] ingå.

Upplysningskravet i 7 kap. 16 § första stycket 1 ÅRL gäller enligt BFN:s kommentar samtliga dotterföretag och omfattar även sådana dotterföretag som med stöd av 7 kap. 5 § ÅRL [vissa dotterföretag] och 2 kap. 3 a § ÅRL [väsentlighetsprincipen] har undantagits från koncernredovisningen. Intresseföretag och gemensamt styrda företag som inte redovisas enligt kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden i koncernredovisningen omfattas av upplysningskraven ovan (ÅRL:s punkt 4 ovan).

I koncernredovisningen för större koncerner ska enligt punkt 9.8 upplysningar lämnas om karaktären på och omfattningen av väsentliga begränsningar i ett dotterföretags förmåga att överföra medel till moderföretaget i form av utdelning eller återbetalning av lån. Exempel på begränsning enligt punkt 9.8 är enligt BFN:s kommentar ett låneavtal eller krav från en tillsynsmyndighet.

Juridisk person

Förändringar i posten Aktier i dotterföretag

Upplysningar enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen. I större koncerner ska upplysningar även lämnas enligt 25 §. Här omfattas aktier i dotterföretag.

Större företag ska enligt 5 kap. 25 § förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar [ej tillämpligt här],

  2. ackumulerade nedskrivningar [, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

  3. ackumulerade uppskrivningar], och

  4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar [ej tillämpligt här], nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Koncerninterna inköp och försäljningar

Om ett större företag ingår i en koncern, ska det enligt 5 kap. 28 § ÅRL lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska enligt samma paragraf lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

Med försäljning avses enligt BFN:s kommentar normalt vad som redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen och med inköp vad som hos motparten redovisas som försäljning. Begreppen inköp och försäljning är korresponderande.

Dotterföretag och vissa andra företag

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 5 kap. 29 § ÅRL får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som moderföretaget hänvisar till eftersom moderföretaget inte självt upprättar någon koncernredovisning (7 kap. 2 § första stycket).

Upplysningarna enligt 5 kap. 29 § ÅRL ska enligt BFN:s kommentar utöver dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag enligt BFN:s kommentar även omfatta övriga företag som företaget har ett ägarintresse i.

10 Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel

Ändrad uppskattning och bedömning

Ett större företag ska enligt punkt 10.10 för en ändrad uppskattning och bedömning lämna upplysningar om karaktären på ändringen och effekten på tillgångar, skulder, intäkter och kostnader det innevarande räkenskapsåret.

Rättelse av fel

Ett större företag ska enligt punkt 10.13 lämna följande upplysningar om rättelse av fel:

  • a. Karaktären på felet.

  • b. Rättelsebeloppen för jämförelsetalen för föregående räkenskapsår för varje påverkad post i resultat- och balansräkningen.

  • c. Rättelsebeloppen för ingående balans för jämförelseåret för varje påverkad post i den ingående balansen.

Är det praktiskt ogenomförbart att fastställa rättelsebeloppen enligt ovan, ska en upplysning lämnas om skälen för det.

Ett större företag som inte räknar om uppgifter i en flerårsöversikt ska lämna upplysning om detta.

I BFN:s kommentar anges att de finansiella rapporterna för kommande år behöver inte innehålla dessa upplysningar.

11 Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet

Derivatinstrument och finansiella anläggningstillgångar som inte skrivit ned

Större företag ska enligt 5 kap. 27 § ÅRL för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas till verkligt värde lämna upplysningar om

  1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en värdering till verkligt värde, och

  2. omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt ÅRL får värderas till verkligt värde, och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om

  1. bokfört värde och det verkliga värdet, och

  2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Upplysningen ovan ska enligt lagtexten även tillämpas på avtal om rå- och stapelvaror som enligt ÅRL ska anses som derivatinstrument.

Tillgångar som inte tagits bort från balansräkningen

Har ett större företag överfört en finansiell tillgång till en annan part men inte tagit bort tillgången från balansräkningen ska följande upplysningar enligt punkt 11.65 lämnas för varje slag av sådana tillgångar:

  • a. Tillgångens karaktär.

  • b. Karaktären på de risker och fördelar som är förknippade med innehavet och som företaget har kvar.

  • c. Redovisat värde på tillgången och den skuld som är knuten till tillgången.

Ett större företag som tillämpar säkringsredovisning ska enligt punkt 11.66 lämna följande upplysningar:

  • a. En beskrivning av säkringen.

  • b. En beskrivning av de finansiella instrument som identifierats som säkringsinstrument och instrumentens verkliga värden på balansdagen.

  • c. Karaktären på den säkrade risken och beskrivning av den säkrade posten.

Dessa upplysningar får lämnas på aggregerad nivå.

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

12 Finansiella instrument till verkligt värde

Tillgångar som inte tagits bort från balansräkningen

Har ett större företag överfört en finansiell tillgång till en annan part men inte tagit bort tillgången från balansräkningen, ska följande upplysningar enligt punkt 12.80 lämnas för varje slag av sådana tillgångar:

  • a. Tillgångens karaktär.

  • b. Karaktären på de risker och fördelar som är förknippade med innehavet och som företaget har kvar.

  • c. Redovisat värde på tillgången och den skuld som är knuten till tillgången.

Ett större företag som tillämpar säkringsredovisning ska enligt punkt 12.81 lämna följande upplysningar:

  • a. En beskrivning av säkringen.

  • b. En beskrivning av de finansiella instrument som identifierats som säkringsinstrument och instrumentens verkliga värden på balansdagen.

  • c. Karaktären på den säkrade risken och beskrivning av den säkrade posten.

Dessa upplysningar får lämnas på aggregerad nivå.

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

13 Varulager

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket ÅRL, ska företaget enligt 5 kap. 26 § ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek (5 kap. 26 § ÅRL).

Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varulagrets anskaffningsvärde (se 4 kap. 11 § ÅRL) avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas som försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen (5 kap. 26 § ÅRL).

Juridisk person

Ett större företag kan enligt BFN:s kommentar till lagtexten ovan uppfylla upplysningskravet avseende skattemässiga värdejusteringar genom att redovisa de ackumulerade skattemässiga värdejusteringarna som en obeskattad reserv och förändringen som en bokslutsdisposition.

14 Intresseföretag

Enligt 7 kap. 25 § fjärde stycket ÅRL ska upplysning lämnas i en koncernredovisning om skälen till varför anskaffningsvärdemetoden har tillämpats när andelar i intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

Enligt 7 kap. 16 § ÅRL ska upplysning lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel (beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 § ÅRL) i fråga om

  1. dotterföretag,

  2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden,

  3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller enligt klyvningsmetoden, och

  4. andra företag som ett koncernföretag självt eller genom dotterföretag har ett ägarintresse i.

I fråga om företag i punkten 4 ovan ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

Bolagsverket får enligt 7 kap. 17 § ÅRL medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt punkterna 1-4 ovan plus upplysningen om eget kapital och resultat för företagen i punkt 4 om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

Ett större företag som tillämpar kapitalandelsmetoden ska enligt punkt 14.11 lämna upplysning om företagets andel i intresseföretagets resultat.

Ett större företag som tillämpar anskaffningsvärdemetoden ska enligt samma punkt lämna upplysning om utdelningar från intresseföretaget som har redovisats som intäkt.

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Upplysning enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen (se beskrivning under kapitel 17). Större företag ska även lämna upplysning enligt 25 § samma lag.

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

15 Joint venture

Enligt 7 kap. 25 § fjärde stycket ÅRL ska upplysning lämnas i en koncernredovisning om skälen till varför anskaffningsvärdemetoden har tillämpats när andelar i joint venture redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

Enligt 7 kap. 16 § ÅRL ska upplysning lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel (beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 § ÅRL) i fråga om

  1. dotterföretag,

  2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden,

  3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av kapitalandelsmetoden eller enligt klyvningsmetoden, och

  4. andra företag som ett koncernföretag självt eller genom dotterföretag har ett ägarintresse i.

I fråga om företag i punkten 4 ovan ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av klyvningsmetoden anges.

Bolagsverket får enligt 7 kap. 17 § ÅRL medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt punkterna 1-4 ovan plus upplysningen om eget kapital och resultat för företagen i punkt 4 om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

Redovisas andelar i gemensamt styrda företag enligt kapitalandelsmetoden, ska enligt punkt 15.15 ett större företag lämna upplysning om företagets andel i det gemensamt styrda företagets resultat.

Upplysning enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska enligt BFN:s kommentar lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen (se beskrivning under kapitel 17). Större företag ska även lämna upplysning enligt 5 kap. 25 § samma lag. Enligt 7 kap. 14 § ÅRL tillämpas 5 kap. 8 och 25 §§ även på koncernredovisningen.

Upplysning ska även lämnas om vilken redovisningsprincip som tillämpats vid redovisning av andelar i gemensamt styrda företag.

Enligt 7 kap. 25 § fjärde stycket ÅRL ska upplysning lämnas om skälen till varför anskaffningsvärdemetoden har tillämpats.

Enligt 7 kap. 16 § ÅRL ska upplysning lämnas om bl.a. namn, organisationsnummer och säte för varje gemensamt styrt företag (se beskrivning under kapitel 9).

Aktier och andelar i andra företag - juridisk person

Upplysning enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen (se beskrivning under kapitel 17). Större företag ska även lämna upplysning enligt 25 § samma lag.

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får enligt 5 kap. 30 § ÅRL utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en koncernredovisning som ett överordnat moderföretag upprättar och som företaget hänvisar till (7 kap. 2 § första stycket ÅRL).

16 Förvaltningsfastigheter

Ett större företag ska enligt punkt 16.4 lämna följande upplysningar om förvaltningsfastigheter, åtminstone på aggregerad nivå:

  • a. Redovisat värde.

  • b. Verkligt värde (behöver endast lämnas om värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och uppgifterna kan tas fram utan oskälig kostnad).

  • c. Metoder och betydande antaganden som använts för att fastställa verkligt värde (behöver endast lämnas om värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och uppgifterna kan tas fram utan oskälig kostnad).

  • d. I vilken utsträckning verkligt värde baserats på värdering utförd av en oberoende värderingsman (behöver endast lämnas om värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt och uppgifterna kan tas fram utan oskälig kostnad).

  • e. Om det finns begränsningar i rätten att avyttra förvaltningsfastigheterna eller att disponera hyresinkomst eller försäljningslikvid.

  • f. Väsentliga åtaganden att köpa, uppföra, reparera, underhålla eller förbättra förvaltningsfastigheterna.

I BFN:s kommentar anges att upplysning om verkligt värde avseende fastighet som inte är förvaltningsfastighet, men som byggs om eller exploateras för framtida användning som förvaltningsfastighet, lämnas först när arbetet är slutfört och fastigheten har övergått till att vara en förvaltningsfastighet. Är det fråga om förvaltningsfastighet som byggs om för att också efter ombyggnaden användas som förvaltningsfastighet ska upplysning lämnas om verkligt värde.

17 Materiella anläggningstillgångar

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång, ska företaget enligt 5 kap. 25 § ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Större företag ska enligt samma paragraf förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL (se noter enligt ÅRL och K3, samtliga företag) för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar,

  2. ackumulerade nedskrivningar,

  3. ackumulerade uppskrivningar, och

  4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Överavskrivningar - juridisk person

Upplysningskravet för större företag avseende skattemässiga överavskrivningar enligt 5 kap. 25 § tredje stycket ÅRL kan enligt BFN:s kommentar uppfyllas genom att ackumulerade överavskrivningar redovisas som en obeskattad reserv och förändringen som en bokslutsdisposition.

18 Immateriella tillgångar utom goodwill

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång, ska företaget enligt 5 kap. 25 § ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Större företag ska enligt samma paragraf förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL (se noter enligt ÅRL och K3, samtliga företag) för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar,

  2. ackumulerade nedskrivningar,

  3. ackumulerade uppskrivningar, och

  4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

Överavskrivningar - juridisk person

Upplysningskravet för större företag avseende skattemässiga överavskrivningar enligt 5 kap. 25 § tredje stycket ÅRL uppfylls genom att redovisa överavskrivningar som en bokslutsdisposition och ackumulerade överavskrivningar som en obeskattad reserv.

19 Rörelseförvärv och goodwill

Redovisning av rörelseförvärv

Om goodwill och negativ goodwill avräknas mot varandra ska enligt 7 kap. 22 § ÅRL upplysning lämnas om skillnadsbeloppen.

Förändring av koncernens sammansättning

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska enligt 7 kap. 15 § ÅRL sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

Rörelseförvärv under räkenskapsåret

För varje väsentligt rörelseförvärv under räkenskapsåret ska enligt punkt 19.25 ett större företag lämna upplysning om förvärvstidpunkten samt namn på och beskrivning av de förvärvade enheter som ingår i rörelseförvärvet.

Ett större företag ska också lämna upplysning om hur minoritetens andel av det förvärvade företagets tillgångar och skulder, inklusive goodwill eller negativ goodwill, har värderats i förvärvsanalysen, se punkt 19.26.

Goodwill

Större företag ska enligt 5 kap. 25 § ÅRL förutom de upplysningskrav som återfinns i 5 kap. 8 § ÅRL för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i not om poster slagits samman i balansräkningen lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar,

  2. ackumulerade nedskrivningar, och

  3. korrigeringar av tidigare års avskrivningar och nedskrivningar.

Ett större företag som redovisar negativ goodwill enligt en förvärvsanalys ska enligt punkt 19.28 lämna upplysning om beloppet.

20 Leasingavtal

Leasetagare, finansiell leasing

Leasingskulden ska enligt 3 kap. 4 b § ÅRL delas upp i den del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen och summan av dessa skulder. Detta gäller även för de skuldposter som slagits ihop i balansräkningen och specificerats i not.

En leasetagare som är ett större företag ska enligt punkt 20.12 lämna följande upplysningar om finansiella leasingavtal:

  • a. Redovisat värde per balansdagen för varje tillgångspost i balansräkningen.

  • b. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet,

  • vidareuthyrning, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

Upplysningskraven enligt kapitel 17, 18 och 27 gäller också för tillgångar leasade enligt finansiella leasingavtal.

Leasetagare, operationell leasing

En leasetagare som är ett större företag ska enligt punkt 20.14 lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal:

  • a. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

    • inom ett år,

    • senare än ett år men inom fem år, och

    • senare än fem år.

  • b. Summan av räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter.

  • c. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet,

  • vidareuthyrning, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

En leasegivare som är ett större företag ska enligt punkt 20.21 lämna följande upplysningar om finansiella leasingavtal:

  • a. Ej intjänade finansiella intäkter.

  • b. Ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivaren.

  • c. Reservering för osäkra fordringar som avser minimileaseavgifter.

  • d. Variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat.

  • e. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet,

  • vidareuthyrning, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

Nuvärdet av fordran avseende minimileaseavgifterna ska klassificeras som omsättningstillgång eller anläggningstillgång enligt K3 kapitel 4.

Leasegivare, operationell leasing

En leasegivare som är ett större företag ska enligt punkt 20.25 lämna följande upplysningar om operationella leasingavtal:

  • a. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

    • inom ett år,

    • senare än ett år men inom fem år, och

    • senare än fem år.

  • b. Summan av variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat.

  • c. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen exempelvis innehålla uppgift om

  • variabla avgifter,

  • villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet,

  • förekomsten av indexklausuler i avtalet, och

  • eventuella restriktioner enligt avtalet.

Dessutom gäller upplysningskraven enligt kapitel 17, 18 och 27 för tillgångar utleasade enligt operationella leasingavtal.

Sale-and-lease-back-transaktioner

Upplysningskraven avseende finansiell leasing och operationell leasing för såväl leasetagare som leasegivare gäller enligt punkt 20.28 även för sale-and-lease-back-transaktioner.

Enligt BFN:s kommentar kan den allmänna beskrivningen vid sale-and-lease-back-transaktioner också innehålla information om unika eller ovanliga avtalsvillkor.

21 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

Avsättningar

Större företag ska enligt 3 kap. 10 § ÅRL i balansräkningen eller i en not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen.

Ett större företag ska enligt punkt 21.16 för varje slag av avsättning specificera

  • a. det redovisade värdet vid räkenskapsårets början,

  • b. de ytterligare avsättningar som gjorts under räkenskapsåret, inklusive justeringar till följd av förändring av nuvärdet,

  • c. belopp som tagits i anspråk under räkenskapsåret

  • d. outnyttjade belopp som har återförts under räkenskapsåret, samt

  • e. det redovisade värdet vid räkenskapsårets slut.

Företaget ska även lämna en kortfattad beskrivning av förpliktelsens karaktär.

Eventualförpliktelser

Ett större företag som på balansdagen har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen, ska enligt punkt 21.17 för varje slag av eventualförpliktelse, lämna en kortfattad beskrivning av förpliktelsens karaktär, om inte sannolikheten för en reglering är ytterst liten.

Följande upplysningar ska lämnas för varje slag av eventualförpliktelse om det inte är praktiskt ogenomförbart:

  • a. Beloppet som ska utgöra en uppskattning av eventualförpliktelsernas finansiella effekt värderade enligt principerna i kapitel 21.

  • b. En indikation om osäkerheterna beträffande beloppet eller tidpunkten för dessa utflöden.

  • c. Möjligheten att eventuell gottgörelse erhålls.

Är det praktiskt ogenomförbart att lämna en eller flera upplysningar enligt andra stycket, ska detta förhållande anges.

Eventualtillgångar

Ett större företag ska enligt punkt 21.18 lämna en beskrivning av karaktären på eventualtillgångar om ett inflöde av resurser är sannolikt. Dessutom ska upplysning lämnas om företagets uppskattning av eventualtillgångarnas finansiella effekt, om det inte är praktiskt ogenomförbart och det kan göras utan oskälig kostnad. Är det praktiskt ogenomförbart att lämna denna upplysning, ska detta förhållande anges.

Ett krav är enligt punkt 21.19 praktiskt ogenomförbart om företaget inte kan uppfylla det trots varje rimlig ansträngning att göra det.

Skadlig inverkan

I ytterst sällsynta fall behöver upplysningar enligt punkterna 21.16-21.18 inte lämnas, om det har en skadlig inverkan på företagets förhandlingsläge i en tvist med andra parter, se punkt 21.20.

22 Skulder och eget kapital

Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för enligt 5 kap. 33 § ÅRL varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges.

23 Intäkter

Ett större företag ska enligt punkt 23.30 lämna följande upplysningar om pågående uppdrag per balansdagen:

  • a. Upparbetade intäkter.

  • b. Fakturerade belopp.

  • c. Av beställaren innehållna belopp.

Av BFN:s kommentar framgår att Av beställaren innehållna belopp är belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som beställaren innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats.

24 Offentliga bidrag

Ett större företag ska enligt punkt 24.7 lämna upplysningar om

  • a. karaktären på och omfattningen av offentliga bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen,

  • b. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  • c. eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med offentliga bidrag.

Har anläggstillgångar i ett större företag anskaffats med offentligt bidrag, ska enligt punkt 24.8A upplysning lämnas om bidragets storlek samtliga år som företaget nyttjar tillgången.

25 Låneutgifter

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget enligt 5 kap. 25 § första stycket ÅRL lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

26 Aktierelaterade ersättningar

Ett större företag ska enligt punkt 26.21 lämna upplysningar om karaktären på och innebörden av avtal om aktierelaterade ersättningar som företaget har eller har haft under räkenskapsåret genom att beskriva varje slag av avtal, inklusive allmänna villkor och bestämmelser. Ett företag med i allt väsentligt liknande slag av avtal om aktierelaterade ersättningar kan lämna informationen sammanslagen.

I BFN:s kommentar lämnas intjäningskrav, längsta löptid för tilldelade optioner och regleringsmetod som exempel på allmänna villkor och bestämmelser.

Enligt punkt 26.22 ska ett större företag lämna upplysningar om antalet samt vägda genomsnittliga lösenpriser för aktieoptioner som är

  • a. utestående vid periodens början,

  • b. tilldelade under perioden,

  • c. förverkade under perioden,

  • d. inlösta under perioden,

  • e. förfallna under perioden,

  • f. utestående vid periodens slut, och

  • g. inlösningsbara vid periodens slut.

För aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument ska större företag enligt punkt 26.23 lämna upplysning om hur företaget har fastställt det verkliga värdet av de varor och tjänster som förvärvats eller värdet av de egetkapitalinstrument som tilldelats. Om en värderingsteknik har använts ska företaget upplysa om vilken teknik som använts.

För aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter ska större företag enligt punkt 26.24 lämna upplysning om hur skulden har beräknats.

Har ett avtal om aktierelaterade ersättningar ändrats under räkenskapsåret, ska större företag enligt punkt 26.25 beskriva ändringarna.

Tillämpar ett större företag en koncernplan (se punkt 26.19) ska upplysning enligt punkt 26.26 lämnas om detta och om basen för fördelningen.

Ett större företag ska enligt punkt 26.27 lämna följande upplysningar om effekten av aktierelaterade ersättningar på företagets finansiella ställning och resultat:

  • a. Den sammanlagda kostnaden, inklusive kostnaden för sociala avgifter och andra lönerelaterade utgifter hänförliga till aktierelaterade ersättningar (se punkt 26.20) som redovisats i resultaträkningen.

  • b. Det sammanlagda redovisade värdet på balansdagen för skulder till följd av aktierelaterade ersättningar.

27 Nedskrivningar

Ett större företag ska enligt 5 kap. 25 § ÅRL utöver de upplysningar som gäller för samtliga företag lämna upplysning om ackumulerade och återförda nedskrivningar.

28 Ersättningar till anställda

Enligt ÅRL ska tilläggsupplysningar lämnas avseende löner, ersättningar, pensioner m.m. (se kapitel 8).

Ett större företag som valt att tillämpa punkterna 57-131 i IAS 19 (se punkt 28.14 a) ska enligt punkt 28.29 lämna följande upplysningar:

  • a. En allmän beskrivning av planen.

  • b. En beskrivning av de viktigaste aktuariella antagandena såsom diskonteringsränta och förväntad löneökningstakt.

  • c. Vad som har redovisats som pensionskostnad och räntekostnad.

  • d. Aktuariella intäkter och kostnader samt andra poster som har redovisats direkt mot eget kapital.

BFN kommenterar att ett större företag som valt att tillämpa IAS 19, ska lämna upplysningar enligt punkt 28.29 i stället för upplysningar enligt IAS 19, utöver tilläggsupplysningarna enligt ÅRL (se kapitel 8). Exempel på den allmänna beskrivningen av planen är antalet anställda som omfattas av planen, intjäningskrav och om förpliktelserna är antastbara.

Ett större företag som redovisar pensionsförpliktelser i ett utländskt dotterföretag på samma sätt som pensionsförpliktelserna redovisas i dotterföretaget ska enligt punkt 28.30 lämna upplysningar om karaktären på och innebörden av de förmånsbestämda planer som dotterföretaget har eller har haft under räkenskapsåret genom att beskriva varje slag av plan.

Upplysning ska även lämnas om

  • a. tillämpade redovisningsprinciper, och

  • b. hur aktuariella vinster och förluster har redovisats.

BFN:s exempel på upplysningar om karaktären på och innebörden av de förmånsbestämda planer som dotterföretaget har är antalet anställda som omfattas av planen, intjäningskrav och om förpliktelserna är antastbara. En upplysning om tillämpade redovisningsprinciper är en upplysning om att en pensionsförpliktelse i ett utländskt dotterföretag inte har räknats om, utan redovisas till samma belopp som i dotterföretaget.

29 Inkomstskatter

Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en fordrings- eller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska enligt 5 kap. 36 § ÅRL det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

Upplysningskravet i 5 kap. 36 § ÅRL innebär enligt BFN:s kommentar att upplysning ska lämnas om i balansräkningen redovisade belopp på balansdagen och föregående balansdag.

Ett större företag ska enligt punkt 29.34 lämna upplysningar som gör det möjligt för användare av den finansiella rapporten att utvärdera karaktären på och den finansiella effekten av aktuell skatt och uppskjuten skatt till följd av redovisade transaktioner och andra händelser.

Ett exempel enligt BFN är en upplysning om att det finns underskott som endast kan nyttjas mot vissa slag av framtida vinster.

Ett större företag ska enligt punkt 29.35 lämna upplysningar om väsentliga temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag, inklusive belopp som påverkar den uppskjutna skatteskulden eller uppskjutna skattefordran.

Ett större företag ska enligt punkt 29.36 presentera en avstämning av hur väsentliga poster påverkat sambandet mellan räkenskapsårets skattekostnad eller skatteintäkt och redovisat resultat före skatt. Av avstämningen ska framgå hur skattesatserna beräknats. Avstämningen kan göras enligt ett eller båda följande alternativ:

  • a. En avstämning mellan redovisat resultat före skatt multiplicerat med gällande skattesatser och räkenskapsårets skattekostnad eller skatteintäkt.

  • b. En avstämning mellan den gällande skattesatsen och den genomsnittliga effektiva skattesatsen.

33 Noter om närstående

Lån till ledande befattningshavare

Större företag ska enligt 5 kap. 32 § ÅRL lämna upplysningarna nedan om

  1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag,

  2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och

  3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § ABL.

De upplysningar som ska lämnas framgår av 5 kap. 18 § ÅRL:

  • storleken av lämnade lån,

  • huvudsakliga lånevillkor,

  • räntesatser,

  • under räkenskapsåret återbetalda belopp,

  • arten av säkerheter,

  • garantier och andra ekonomiska åtaganden,

  • beloppet av de lån som säkerhet har ställts för

  • vilken anknytning till företaget personen har, samt

  • om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det.

Enligt BFN:s kommentar menas med att avstå från att kräva in ett lån inte bara att företaget slutgiltigt och uttryckligen har eftergett en fordran, utan även att företaget formlöst har underlåtit att kräva betalning. Med motsvarande befattningshavare enligt 5 kap. 18 och 32 §§ ÅRL avses t.ex. en person som ingår i ledningen för ett handelsbolag.

Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med närstående (för definition se 1 kap. 8 eller 9 §), ska företaget enligt 5 kap. 23 § ÅRL lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner

  1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

  2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

Upplysningarna enligt 23 § ska enligt 5 kap. 24 § ÅRL omfatta:

  1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar,

  2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och

  3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får enligt lagtexten lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

Moderföretag - juridisk person

Större företag ska enligt 5 kap. 45 § ÅRL förutom att lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i lämna samma upplysningar i fråga om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Om ett moderföretag i den största koncernen är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning.

Ett större företag som är dotterföretag ska enligt punkt 33.2 alltid lämna de uppgifter om moderföretaget i den minsta och störta koncern som anges i ÅRL.

BFN klargör i kommentaren till punkt 33.2 att detta innebär att uppgifter om moderföretaget ska lämnas oavsett om moderföretaget upprättar koncernredovisning eller inte.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag - juridisk person

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska företaget enligt 5 kap. 29 § ÅRL lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

En upplysning enligt 29 § får (se 5 kap. 30 § ÅRL) utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket ÅRL.

Publika aktiebolag

Fördelning på styrelseledamöter och verkställande direktör respektive anställda

Större företag ska enligt 5 kap. 40 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

  1. styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare, och

  2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av ovanstående samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i punkten 1 ovan. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Större företag ska enligt punkt 5 kap. 41 § ÅRL lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska dessa upplysningar omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Bestämmelsen i 5 kap. 41 § ÅRL innebär enligt BFN:s kommentar att företaget, förutom att upplysa om pensionskostnaden, även ska upplysa om det kapitaliserade värdet av företagets pensionsförpliktelser.

I en koncernredovisning omfattar detta upplysningskrav endast personer i koncernledningen.

36 Stiftelser

Tillgångar som inte redovisats i balansräkningen

En stiftelse som är ett större företag ska enligt punkt 36.28 lämna upplysningar om tillgångar som enligt punkt 2.18 (balansräkningsansatsen) inte får redovisas i balansräkningen. Upplysningen ska avse vad för slag av tillgångar som inte har redovisats och skälen till detta.

Gåvor och erhållna bidrag

En stiftelse som är ett större företag ska enligt punkt 36.29 lämna upplysningar om

  • a. karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen,

  • b. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  • c. eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

En stiftelse som är ett större företag ska enligt punkt 36.30 lämna upplysning om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen. Detta gäller dock inte de gåvor som med stöd av 5 kap. 1 § BFL inte löpande har bokförts. Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete, ska omfattningen av ideellt arbete framgå.

Om en stiftelse som är ett större företag erhåller bidrag som vidareförmedlas till annan, ska upplysning enligt punkt 36.31 lämnas om storleken på erhållna och vidareförmedlade bidrag.

Enligt punkt 36.32 gäller för samtliga stiftelser att om tillgångar har anskaffats med erhållna bidrag, ska uppgift om anskaffningsvärde enligt 5 kap. 8 § ÅRL avse tillgångarnas redovisade anskaffningsvärde. Enligt punkt 36.32A gäller för en stiftelse som är ett större företag och som lämnar en sådan uppgift att noten även ska innehålla uppgift om bidragets storlek. Uppgiften ska lämnas samtliga år som stiftelsen nyttjar tillgången.

37 Ideella föreningar

Tillgångar som inte redovisats i balansräkningen

En förening som är ett större företag ska enligt punkt 37.28 lämna upplysningar om tillgångar som enligt punkt 2.18 (balansräkningsansatsen) inte får redovisas i balansräkningen. Upplysningen ska avse vad för slag av tillgångar som inte har redovisats och skälen till detta.

Gåvor och erhållna bidrag

En förening som är ett större företag ska enligt punkt 37.29 lämna upplysningar om

  • a. karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen,

  • b. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  • c. eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

En förening som är ett större företag ska enligt punkt 37.30 lämna upplysning om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen. Detta gäller dock inte de gåvor som med stöd av 5 kap. 1 § BFL inte löpande har bokförts. Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete, ska omfattningen av ideellt arbete framgå.

Om en förening som är ett större företag erhåller bidrag som vidareförmedlas till annan, ska upplysning enligt punkt 37.31 lämnas om storleken på erhållna och vidareförmedlade bidrag.

Enligt punkt 37.32 gäller för samtliga ideella föreningar att om tillgångar har anskaffats med erhållna bidrag, ska uppgift om anskaffningsvärde enligt 5 kap. 8 § ÅRL avse tillgångarnas redovisade anskaffningsvärde. Enligt punkt 37.32A gäller för en ideell förening som är ett större företag och som lämnar en sådan uppgift att noten även ska innehålla uppgift om bidragets storlek. Uppgiften ska lämnas samtliga år som föreningen nyttjar tillgången.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...