Semesterlagen (1977:480) gäller alla anställda. Lagen reglerar både rätten till ledighet (minst 25 dagars semester), rätten till betalning under ledigheten (semesterlön) och rätten till ersättning då anställningen upphör (semesterersättning). Semesterlönen tjänas normalt in året före semesteråret (tiden 1 april ett år-31 mars påföljande år); intjänandeåret är motsvarande tid närmast före semesteråret. Fem av semesterdagarna får sparas i fem år. Semesterersättningen när anställningen upphör beräknas enligt samma grunder som semesterlönen.
För att få göra avsättning för semesterlöneskuld måste de allmänna villkoren för skuldföring vara uppfyllda, dvs.:
Företaget måste ha en förpliktelse att betala semesterlön.
Det ska vara sannolikt att företaget kommer att infria förpliktelsen.
Beloppet ska kunna beräknas med tillfredsställande noggrannhet.
Löpande bokföring
Semesterlön/semesterersättning bokförs bland övriga löner. I BAS 2024 används lämpligt lönekonto i kontogrupp 70 eller 72. I bokslutet ska även upplupna arbetsgivaravgifter beräknas på de upplupna semesterlönerna, arbetsgivaravgifter.
Bokslut
Vid bokslutet ska den intjänade, ej utbetalda semesterlöneskulden redovisas. Skulden bokförs på konto 2920 Upplupna semesterlöner, motbokningen sker mot respektive konto beroende på anställning under kontogrupp 70 eller 72. Enligt K3 reserveras upplupna sociala avgifter, dvs. avtalsenliga samt avgifter enligt lag, på semesterlöneskulden reserveras medan K2 endast tillåter att avgifter enligt lag reserveras.
K2-regler
Ett företag ska enligt punkt 17.10 redovisa de anställdas intjänade men inte uttagna semesterdagar som semesterlöneskuld i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Lagstadgade arbetsgivaravgifter ska ingå i semesterlöneskulden men däremot inte avgifter enligt avtal. Semesterlöneskulden ska beräknas individuellt för varje anställd.
Vid inhyrd personal, inhyrd personal.
Se uppslagsordet Semesterlagen i Rätt Lön.