Redovisa Rätt 2020 – Eva Törning & Caisa Drefeldt

Varuinköp

 

Inköp av varor, material och produkter för tillverkning och försäljning redovisas i kontoklass 4 om försäljningen av dessa varor utgör företagets huvudsakliga verksamhet, varuförsäljning.

Värderingen av varulager ska i bokslutet göras enligt 4 kap. 9 § ÅRL enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med anskaffningsvärde förstås utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. I anskaffningsvärdet för inköpta varor ska enligt 4 kap. 3 § ÅRL utöver inköpspriset för varan ingå utgifter direkt hänförliga till förvärvet. I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader räknas in. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden.

Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad.

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får enligt 4 kap. 11 § ÅRL beräknas enligt först-in-först-ut-principen (FIFU), enligt värda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får däremot inte tillämpas.

Löpande bokföring

Ett vanligt varuinköpskonto är konto 4000 Inköp av varor från Sverige och utgifter för varuinköp debiteras något av kontona i kontogrupp 40-45 beroende på vad inköpet avser.

Bokslut

I bokslutet ska kvarvarande lager av såväl inköpta handelsvaror som egentillverkade varor och produkter samt förrådsmaterial inventeras och värderas, se lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomstbeskattningen.

K3-regler

Företag som tillämpar K3 ska tillämpa kapitel 13 Varulager.

Utgifter för inköp

Enligt kommentaren till 4 kap. 3 § ÅRL anges att i anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång inräknas inköpspris, tullavgifter och andra skatter (utom sådana skatter som företaget senare kan återfå) samt utgifter för transport, hantering och annat som är direkt hänförliga till inköp av färdigvaror, material och tjänster. Handelsrabatter, prisavdrag och liknande ska dras av när utgifterna för inköp beräknas.

Ett företag som förvärvar varor i lager med kreditvillkor som avviker från det normala ska enligt punkt 13.6 minska anskaffningsvärdet med finansieringskomponenten.

Utgifter för tillverkning

Indirekta tillverkningskostnader som utgör mer än en oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för tillverkningen eller uppgår till mer än ett obetydligt belopp för företaget ska enligt punkt 13.7 räknas in i anskaffningsvärdet för varor i lager.

Kan tillverkningskostnaderna för två eller flera varor som tillverkas samtidigt inte särskiljas ska tillverkningskostnaderna enligt punkt 13.8 fördelas på ett logiskt och konsekvent sätt. En biprodukt som är oväsentlig ska värderas till nettoförsäljningsvärde och detta värde ska dras av från huvudproduktens anskaffningsvärde.

Ett företag som räknar in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för varor i lager ska enligt punkt 13.9 fördela fasta tillverkningsomkostnader på basis av normal tillverkningskapacitet. Under perioder med onormalt hög produktion ska det belopp som fördelats på varje tillverkad vara minskas så att varorna inte värderas högre än till anskaffningsvärdet. Rörliga tillverkningsomkostnader ska fördelas på varje tillverkad enhet på basis av faktisk produktion.

Nettoförsäljningsvärde

Med försäljningsvärde avses enligt punkt 13.10 det pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten. Priset ska fastställas utifrån de förhållanden som råder på balansdagen. Hänsyn ska tas till inkurans. Med försäljningskostnad avses de kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.

Vid värdering av varor som är avsedda att säljas i den löpande verksamheten ska enligt punkt 13.11 anskaffningsvärdet jämföras med nettoförsäljningsvärdet.

Kan ett nettoförsäljningsvärde inte fastställas för varor som är under tillverkning för att säljas, ska enligt punkt 13.12 anskaffningsvärdet jämföras med det uppskattade försäljningspriset för den färdiga varan med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.

Vid värdering av varor som är i form av material eller förnödenheter som ska förbrukas i tillverkningsprocessen eller vid tillhandahållandet av tjänster får enligt punkt 13.13 anskaffningsvärdet jämföras med återanskaffningsvärdet. Återanskaffningsvärdet ska beräknas enligt samma metod som anskaffningsvärdet men baseras på balansdagens priser.

K2-regler

Förvärvade varor

Enligt punkt 12.7 är direkt hänförliga utgifter som ska räknas in i anskaffningsvärdet för en tillgång bland annat utgifter för frakt, tull- och importavgifter. Avdrag ska göras för varurabatter, bonus och andra liknande prisavdrag. För förvärv i utländsk valuta ska valutakursen vid tidpunkten då transaktionen bokfördes användas vid fastställande av anskaffningsvärdet.

I detaljhandelsföretag och handelsföretag får enligt punkt 12.8 anskaffningsvärdet beräknas till försäljningspriset exklusive mervärdesskatt med avdrag för antingen det pålägg som används i priskalkylen eller bruttovinstmarginalen för den aktuella varan eller varugruppen.

Egentillverkade varor

I anskaffningsvärdet för egentillverkade varor ska enligt punkt 12.9 följande utgifter räknas in:

  1. Inköpspriset för material.

  2. Utgifter för lön till och arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med att tillverka varorna.

  3. Sådana utgifter och avdrag som anges i punkt 12.7.

Indirekta kostnader

I anskaffningsvärdet får de indirekta tillverkningskostnaderna, enligt 4 kap. 3 § ÅRL tredje stycket, räknas in i anskaffningsvärdet, enligt punkt 12.11 i K2. Om så sker ska de beräknas med normalt kapacitetsutnyttjande som utgångspunkt.

Överstiger kapacitetsutnyttjandet det normala kapacitetsutnyttjandet ska varulagervärdet minskas om anskaffningsvärdet för hela varulagret påverkas med mer än 10 procent.

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara får enligt punkt 12.12 inte följande räknas in:

  1. ränteutgifter,

  2. lagerhållningskostnader,

  3. administrationsomkostnader,

  4. försäljningsomkostnader, eller

  5. forskning- och utvecklingskostnader.

Räkenskapsårets utgifter för egentillverkade varor ska enligt punkt 12.13 redovisas som kostnader i följande poster:

  • Råvaror och förnödenheter.

  • Övriga externa kostnader.

  • Personalkostnader.

Räkenskapsårets förändring av lager av egentillverkade varor ska redovisas i resultaträkningen i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning.

Nettoförsäljningsvärde

Med försäljningsvärde avses enligt punkt 12.14 det pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten. Priset ska fastställas utifrån de förhållanden som råder på balansdagen. Hänsyn ska tas till inkurans.

Med försäljningskostnad avses enligt punkt 12.15 de kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.

Sådana särskilda skäl som enligt 4 kap. 9 § ÅRL medför att återanskaffningsvärdet får användas kan för råvaror och halvfabrikat vara enligt punkt 12.16 att försäljning av dessa inte ingår i företagets normala verksamhet eller att en värdering till nettoförsäljningsvärde inte kan motiveras av kostnadsskäl.

Är nettoförsäljningsvärdet negativt till följd av ett åtagande ska varan enligt punkt 12.17 redovisas till noll kronor och det negativa beloppet redovisas som en kortfristig skuld i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Redovisning i resultaträkningen

Räkenskapsårets utgifter för egentillverkade varor ska redovisas som kostnader i följande poster (punkt 12.13):

  • Råvaror och förnödenheter.

  • Övriga externa kostnader.

  • Personalkostnader.

Räkenskapsårets förändring av lager av egentillverkade varor ska redovisas i resultaträkningen i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning.

Kostnad för kasserade varor ska enligt punkt 12.18 redovisas i den period varorna kasseras.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Bestämmelserna enligt K ÅB kapitel 11 överensstämmer med vad som beskrivs enligt K2 ovan.

K4-regler

Företag som tillämpar IFRS ska i koncernredovisningen tillämpa IAS 2 Varulager. Moderföretaget tillämpar RFR 2 Redovisning för juridiska personer. IAS 2 innehåller i stort samma definitioner och regler angående anskaffningsvärde och varulagervärdering som K3. Däremot är upplysningskraven större enligt IFRS.

K1-regler

En enskild näringsidkare som tillämpar K1 behöver enligt punkt 6.47 inte ta upp något värde på lagret om det sammanlagda värdet uppgår till högst 5 000 kr. Ett sådan lager får kostnadsföras direkt. Detsamma gäller enligt K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund, se punkt 6.40.

Kvantitets- och mängdrabatter dras normalt av redan från inköpsvärdet före momsbeloppet på fakturan och ingår därmed i det bokförda varuvärdet av inköpet. Själva rabatten föranleder därför ingen speciell bokföringsåtgärd. Däremot ska erhållen kassarabatt eller erhållen bonus redovisas på ett särskilt konto för kostnadsreduktioner, rabatter respektive bonus.

Vid bokslutet ska varulagret värderas exklusive moms, varulagervärdering.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%