Redovisa Rätt 2020 – Eva Törning & Caisa Drefeldt

Varulagervärdering

 

I bokslutet ska kvarvarande lager (redovisade i kontogrupp 14) av såväl inköpta som egentillverkade varor och produkter samt förrådsmaterial inventeras och värderas.

Enligt lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen måste ett varulager inventeras och värderas en gång om året - dels för att kontrollera att lagret finns och dels för att underlätta periodiseringen i bokslutet. Det värde som lagret, efter avdrag för eventuell inkurans, åsätts lagret per balansdagen utgör det varulagervärde som ska framgå av företagets balansräkning.

Varulagervärderingen ska enligt 4 kap. 9 § ÅRL ske enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med anskaffningsvärde förstås utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. I anskaffningsvärdet för inköpta varor ska det enligt 4 kap. 3 § ÅRL, utöver inköpspriset för varan, ingå utgifter direkt hänförliga till förvärvet. I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får, utöver sådana kostnader som är direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader räknas in. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden.

Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad.

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får enligt 4 kap. 11 § ÅRL beräknas enligt först-in-först-ut-principen (FIFU), enligt värda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får däremot inte tillämpas.

Råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget, får enligt 4 kap. 12 § ÅRL, tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt. Lager av djur i jordbruk eller renskötsel får tas upp till 85 % av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om såvida detta värde inte överstiger det värde som en värdering enligt LVP ger.

Löpande bokföring

Förändringar i varulagret kan bokföras löpande under året, exempelvis genom minskning av faktiska anskaffningsvärden eller genom en schablon baserat på försäljningspriset. Om inte detta behövs sker justering efter inventering i samband med bokslutet.

Bokslut

Utgångspunkten vid värderingen är enligt 4 kap. 9 och 11 §§ ÅRL anskaffningsvärdet - vilket i bokslutet ska jämföras med nettoförsäljningsvärdet. Med anskaffningsvärde förstås utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen (FIFU), enligt värda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får däremot inte tillämpas.

Kollektiv värdering

Enligt såväl K3 (punkt 13.3) som K2 (punkt 12.3) får kollektiv värdering endast användas

  1. för homogena varugrupper, eller

  2. om en individuell värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl.

En vara anses ingå i en homogen varugrupp om den i alla avseenden som är relevanta för värderingen kan jämställas med andra varor i gruppen.

Även förbrukningsmaterial och förrådsartiklar räknas ibland till omsättningstillgångar - de ska då värderas på samma sätt som varulager, förnödenheter. Angående reservdelslager, reservdelar.

K3-regler

Företag som tillämpar K3 ska tillämpa kapitel 13 Varulager. I juridisk person får lager värderas enligt IL, se K2 punkt 12.5 nedan.

Utgifter för inköp

Enligt kommentaren till 4 kap. 3 § ÅRL anges att i anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång inräknas inköpspris, tullavgifter och andra skatter (utom sådana skatter som företaget senare kan återfå) samt utgifter för transport, hantering och annat som är direkt hänförliga till inköp av färdigvaror, material och tjänster. Handelsrabatter, prisavdrag och liknande ska dras av när utgifterna för inköp beräknas.

Ett företag som förvärvar varor i lager med kreditvillkor som avviker från det normala ska enligt punkt 13.6 minska anskaffningsvärdet med finansieringskomponenten.

Utgifter för tillverkning

Indirekta tillverkningskostnader som utgör mer än en oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för tillverkningen eller uppgår till mer än ett obetydligt belopp för företaget ska enligt punkt 13.7 räknas in i anskaffningsvärdet för varor i lager.

Kan tillverkningskostnaderna för två eller flera varor som tillverkas samtidigt inte särskiljas ska tillverkningskostnaderna enligt punkt 13.8 fördelas på ett logiskt och konsekvent sätt. En biprodukt som är oväsentlig ska värderas till nettoförsäljningsvärde och detta värde ska dras av från huvudproduktens anskaffningsvärde.

Ett företag som räknar in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för varor i lager ska enligt punkt 13.9 fördela fasta tillverkningsomkostnader på basis av normal tillverkningskapacitet.Under perioder med onormalt hög produktion ska det belopp som fördelats på varje tillverkad vara minskas så att varorna inte värderas högre än till anskaffningsvärdet. Rörliga tillverkningsomkostnader ska fördelas på varje tillverkad enhet på basis av faktisk produktion.

Nettoförsäljningsvärde

Med försäljningsvärde avses enligt punkt 13.10 det pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten. Priset ska fastställas utifrån de förhållanden som råder på balansdagen. Hänsyn ska tas till inkurans. Med försäljningskostnad avses de kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.

Vid värdering av varor som är avsedda att säljas i den löpande verksamheten ska enligt punkt 13.11 anskaffningsvärdet jämföras med nettoförsäljningsvärdet.

Kan ett nettoförsäljningsvärde inte fastställas för varor som är under tillverkning för att säljas ska enligt punkt 13.12 anskaffningsvärdet jämföras med det uppskattade försäljningspriset för den färdiga varan med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.

Vid värdering av varor som är i form av material eller förnödenheter som ska förbrukas i tillverkningsprocessen eller vid tillhandahållandet av tjänster får enligt punkt 13.13 anskaffningsvärdet jämföras med återanskaffningsvärdet. Återanskaffningsvärdet ska beräknas enligt samma metod som anskaffningsvärdet men baseras på balansdagens priser.

Schablonmässig metod

En schablonmässig metod får användas vid värdering av varor i lager om det är svårt att få fram korrekta uppgifter eller om en mer exakt värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. Dessutom ska villkoren i andra stycket vara uppfyllda.

En schablonmässig metod får användas endast om

  1. det finns ett relevant och tillförlitligt underlag för schablonen,

  2. schablonen används konsekvent, och

  3. schablonen ger ungefär samma värde som en värdering med utgångspunkt från årets faktiska förhållanden.

K2-regler

Lägsta värdets princip

Bestämmelsen om lägsta värdets princip i 4 kap. 9 § ÅRL innebär enligt punkt 12.4 att företaget ska

a) beräkna anskaffningsvärdet enligt punkterna 12.7-12.13, och

b) bedöma nettoförsäljningsvärdet för respektive vara eller varugrupp.

Är det uppenbart att det bedömda nettoförsäljningsvärdet för respektive vara eller varugrupp är högre än anskaffningsvärdet behöver nettoförsäljningsvärdet inte beräknas.

Varulagret får enligt punkt 12.5 tas upp till lägst 97 % av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde under förutsättning att detta värde inte är högre än det värde som en värdering enligt lägsta värdets princip ger. Detta gäller inte sådant lager som undantas enligt 17 kap. 4 § IL.

Posten Råvaror och förnödenheter ska enligt punkt 12.6 inte anses variera väsentligt om postens värde kan antas variera med högst 20 % mellan åren (bestämmelsen om redovisning av råvaror och förnödenheter till bestämt fast värde och fast värde enligt ovan).

Förvärvade varor

Enligt punkt 12.7 är direkt hänförliga utgifter som ska räknas in i anskaffningsvärdet för en tillgång bland annat utgifter för frakt, tull- och importavgifter. Avdrag ska göras för varurabatter, bonus och andra liknande prisavdrag. För förvärv i utländsk valuta ska valutakursen vid tidpunkten då transaktionen bokfördes användas vid fastställande av anskaffningsvärdet.

I detaljhandelsföretag och handelsföretag får enligt punkt 12.8 anskaffningsvärdet beräknas till försäljningspriset exklusive mervärdesskatt med avdrag för antingen det pålägg som används i priskalkylen eller bruttovinstmarginalen för den aktuella varan eller varugruppen.

Egentillverkade varor

I anskaffningsvärdet för egentillverkade varor ska enligt punkt 12.9 följande utgifter räknas in:

  1. Inköpspriset för material.

  2. Utgifter för lön till och arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med att tillverka varorna.

  3. Sådana utgifter och avdrag som anges i punkt 12.7.

Indirekta kostnader

I anskaffningsvärdet får de indirekta tillverkningskostnaderna, enligt 4 kap. 3 § ÅRL tredje stycket, räknas in i anskaffningsvärdet, enligt punkt 12.11 i K2. Om så sker ska de beräknas med normalt kapacitetsutnyttjande som utgångspunkt.

Överstiger kapacitetsutnyttjandet det normala kapacitetsutnyttjandet ska varulagervärdet minskas om anskaffningsvärdet för hela varulagret påverkas med mer än 10 procent.

I anskaffningsvärdet för en egentillverkad vara får enligt punkt 12.12 inte räknas in

  1. ränteutgifter,

  2. lagerhållningskostnader,

  3. administrationsomkostnader,

  4. försäljningsomkostnader, eller

  5. forskning- och utvecklingskostnader.

Räkenskapsårets utgifter för egentillverkade varor ska enligt punkt 12.13 redovisas som kostnader i följande poster:

  • Råvaror och förnödenheter.

  • Övriga externa kostnader.

  • Personalkostnader.

Räkenskapsårets förändring av lager av egentillverkade varor ska redovisas i resultaträkningen i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning.

Nettoförsäljningsvärde

Med försäljningsvärde avses enligt punkt 12.14 det pris som varan kan säljas för enligt villkor som är normala i verksamheten. Priset ska fastställas utifrån de förhållanden som råder på balansdagen. Hänsyn ska tas till inkurans.

Med försäljningskostnad avses enligt punkt 12.15 de kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.

Sådana särskilda skäl som enligt 4 kap. 9 § ÅRL medför att återanskaffningsvärdet får användas kan för råvaror och halvfabrikat vara enligt punkt 12.16 att försäljning av dessa inte ingår i företagets normala verksamhet eller att en värdering till nettoförsäljningsvärde inte kan motiveras av kostnadsskäl.

Är nettoförsäljningsvärdet negativt till följd av ett åtagande ska varan enligt punkt 12.17 redovisas till noll kronor och det negativa beloppet redovisas som en kortfristig skuld i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Kostnad för kasserade varor ska enligt punkt 12.18 redovisas i den period varorna kasseras.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Bestämmelserna enligt K ÅB överensstämmer med vad som beskrivs enligt K2 ovan.

K4-regler

Företag som tillämpar IFRS ska i sin koncernredovisning tillämpa IAS 2 Varulager. Moderföretaget tillämpar RFR 2 Redovisning för juridiska personer. IAS 2 innehåller i princip samma definitioner och regler angående varulagervärdering som K3.

K1-regler

Enligt K1 för enskilda näringsidkare gäller följande angående varulager och varulagervärdering (inom parentes ges hänvisning till K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund).

Ett lager som har ett sammanlagt värde på högst 5 000 kr behöver enligt punkt 6.47 (6.40) inte tas upp utan får kostnadsredovisas.

När en vara har levererats ska den ingå i köparens varulager, se punkt 6.45 (6.38). Varor på väg tas inte upp.

För köpta varor är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.49 (6.41) varans inköpspris enligt faktura. Om det finns andra externa utgifter för varornas förvärv än de som framgår av fakturan (inköpsfakturan) ska de räknas in i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till 5 000 kronor per leverans. 6.49. Avseende ideella föreningar 6.41 är skrivningen en annan. Enligt denna punkt får sådana utgifter ingå i anskaffningsvärdet.

Inköpt material för egentillverkade varor, se punkt 6.50 (6.42) ingår i värdet för egentillverkade varor. Andra externa utgifter för varorna än de som framgår av fakturan ska ingå i anskaffningsvärdet om de sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kronor per leverans. Avseende ideella föreningar får dessa utgifter, men behöver inte ingå i anskaffningsvärdet.

Varulagrets anskaffningsvärde får enligt punkt 6.51 (6.43) beräknas utifrån det pris som anges på den senast mottagna fakturan för en sådan vara om fakturabeloppet motsvarar ett normalpris. I annat fall beräknas anskaffningsvärdet enligt FIFU, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip.

I en enskild näringsverksamhet som bedriver detaljhandel eller handel får enligt punkt 6.51 anskaffningsvärdet också beräknas som försäljningspris exklusive moms med avdrag för pålägg som används i priskalkyl respektive använd bruttovinstmarginal för den aktuella varan eller varugruppen.

Vid övriga förvärv av varor är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.52 (6.44) det värdet som används vid beskattningen för enskild näringsverksamhet och verkligt värde för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Verkligt värde kan antingen vara försäkringsvärdet i de fall föreningen har för avsikt att skänka bor varorna eller försäljningsvärdet.

Från varulagrets sammanlagda anskaffningsvärde får företaget enligt punkt 6.53 (6.47) göra avdrag för en schablonmässigt beräknad värdenedgång (inkurans) med 3 %.

Se uppslagsordet Lagertillgångar i Rätt Skatt.

Förenklat årsbokslut

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%