Redovisa Rätt 2020 – Eva Törning & Caisa Drefeldt

Varumärken

 

Det speciella företags- och/eller produktnamn ett företag använder för att bli känt och få en stark marknadsposition utgör företagets varumärke eller varukännetecken. Varumärken kan registreras hos PRV och därmed skyddas mot intrång och annans yrkesmässiga utnyttjande i tio år om inte omregistrering sker. Det är även möjligt att pantsätta ett varumärke. När en ansökan om varumärkesregistrering kommer in till PRV görs en s.k. officialgranskning om det föreligger hinder för registrering, t.ex. att det redan finns ett registrerat varumärke som är identiskt eller förväxlingsbart med det som ansökan gäller. Begreppet ”ensamrätt” har utökats till fördel för mer välkända varumärken. Efter registrering och kungörelse i tidskriften ”Svensk varumärkestidning” följer en period under vilken andra kan komma in med invändningar. Denna invändningsfrist har i den nya lagen förlängts från två till tre månader.

Det gäller att veta inom vilka produktområden och klasser ett företag vill skydda varumärket. Ett företag betalar efter hur många klasser företaget väljer. Förutom en ansökningsavgift (grundavgift för en klass plus tilläggsavgift för varje ytterligare klass) måste sökanden till PRV betala en årsavgift i förskott under hela registreringstiden. Dessa avgifter är inte momsbelagda. Information och blanketter för ansökan om varumärkesregistrering kan hämtas på PRVs webbplats www.prv.se.

Varumärken kan registreras hos PRV med verkan i Sverige och hos EU:s varumärkesmyndighet OHIM i Alicante/Spanien med verkan i EU. OHIM står för Office for Harmonization in the International Market (www.ohim.eu).

Varumärken kan även registreras hos Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, WIPO, i Genève. WIPO står för World Intellectual Property Organization (www.wipo.int). Denna registrering får verkan i de ca 60 länder som är anslutna till det s.k. Madridprotokollet. På PRVs webbplats finns förutom ansökningsblanketter för varumärkesregistrering även en länk till en internationell WIPO-ansökan samt ansökan om EU-varumärke.

Varumärken som anskaffats utgör enligt 4 kap. 2 § ÅRL immateriella anläggningstillgångar, immateriell tillgång.

Löpande bokföring

Ansöknings- och årsavgiften till PRV samt övriga kostnader för t.ex. ritningar, avbildningar, foto, video eller tryckning i direkt anslutning till ansökan debiteras konto 6930 Kostnader för varumärken m.m.

Utgifter avseende förvärvade varumärken, dvs. köp av varumärke eller köp av licensrätt till varumärke, debiteras konto 1050 Varumärken om utgiften ska balanseras. Egenupparbetade varumärken får aldrig tas upp som tillgångar i balansräkningen.

Bokslut

Eftersom årsavgiften till PRV betalas i förskott kan avgiften periodiseras i bokslutet om den är väsentlig. Den del av årsavgiften som avser perioden efter balansdagen redovisas som en förutbetald kostnad (fordran). Den förutbetalda avgiften krediteras konto 6930 Kostnader för varumärken och debiteras konto 1790 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (BAS 2020). I det förenklade årsbokslutet periodiseras förutbetalda kostnader normalt endast om de uppgår till mer än 5 000 kr. Återföringen av interimstransaktionerna i det nya räkenskapsårets bokföring kan ske genom att samma konton bokförs omvänt.

Förvärvade varumärken skrivs av över nyttjandeperioden.

K3-regler

Företag som tillämpar K3 ska tillämpa kapitel 18 Immateriella tillgångar utom goodwill när det gäller identifierbara immateriella tillgångar. Vid förvärv ska en prövning av om utgifterna är balansgilla göras enligt punkt 2.18.

K2-regler

Förvärvade varumärke där äganderätten övergått till köparen är en tillgång enligt punkt 9.2. Utgångspunkten för avskrivning av immateriella tillgångar är den faktiska nyttjandeperioden (med möjlighet till överavskrivning). Som en förenkling kan 5 års nyttjandeperiod tillämpas (vilket innebär 20 % avskrivning av anskaffningsvärdet varje år i 5 år).

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Förvärvade varumärke där äganderätten övergått till köparen är en tillgång enligt punkt 8.2. Utgångspunkten för avskrivning av immateriella tillgångar är den faktiska nyttjandeperioden (med möjlighet till överavskrivning). Som en förenkling kan 5 års nyttjandeperiod tillämpas (vilket innebär 20 % avskrivning av anskaffningsvärdet varje år i 5 år).

K4-regler

Företag som tillämpar IFRS ska i sin koncernredovisning tillämpa IAS 38 Immateriella tillgångar. Moderföretaget tillämpar RFR 2 Redovisning för juridiska personer, immateriell tillgång. Till skillnad från ÅRL anses varumärken enligt IFRS ha en obestämbar nyttjandeperiod. Värdenedgång hanteras därmed inte genom avskrivning utan genom en årlig nedskrivningsprövning.

K1-regler

Enligt K1 för enskilda näringsidkare gäller följande angående varumärken/immateriella tillgångar

Enligt K1 för enskilda näringsidkare punkt 6.2 ska en förvärvad immateriell anläggningstillgång tas upp i balansräkningen om den har ett bestående värde och det är sannolikt att den kommer att ge företaget ekonomiska fördelar. Internt upparbetade immateriella tillgångar får inte tas upp i balansräkningen. Enligt punkt 6.2 gäller detsamma för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Förvärvade immateriella anläggningstillgångar ska enligt punkt 6.3 för såväl enskilda näringsidkare som för ideella föreningar och registrerade trossamfund värderas på samma sätt som maskiner och inventarier. Reglerna om inventarier till mindre värde och korttidsinventarier gäller inte för förvärvade immateriella tillgångar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%