En stämmodeltagare kan normalt ges möjlighet att delta på distans i en stämma i bolag och förening. Det finns inte några generella hinder i lagstiftningen mot distansdeltagande, men bolagsordning, stadgar eller avtal mellan associationens medlemmar kan föreskriva restriktioner.

Eftersom distansdeltagande har varit relativt ovanligt utom under de senaste åren finns det ingen spridd praxis för deltagandets ramar. De flesta ser det som positivt att aktieägarna erbjuds flexibilitet ifråga om hur de vill delta i stämman. Distansdeltagande omgärdas dock av sedvanliga regler samt speciella risker.

Former för distansdeltagande

Det är relevant att skilja mellan olika former för distansdeltagande eftersom formen aktualiserar olika regler och skyddsintressen.

1. Distansdeltagande genom ett passivt informationsmottagande. Stämman hålls fysiskt på viss plats och viss tid (den faktiska stämman), men utsänds via olika digitala eller etermediala kanaler till antingen aktieägare, intressenter eller allmänheten. Det sker ingen interaktion mellan stämman och mottagarna. Sådan stämma innebär framförallt en avvikelse från att stämmans karaktär som en privat sammankomst i en sluten association. Eftersom ren utsändning via en öppen kanal kan innebära att utomstående tar del av stämman, krävs det i privata aktiebolag att samtliga närvarande aktieägare godkänner beslutet, men i publika aktiebolag fattas beslutet med enkel majoritet, det vill säga kraven för Utomståendes närvaro på bolagsstämma.

2. I det fall utsändningen riktas till en specifik mottagare och denna är aktieägare eller ombud för aktieägare bör distansdeltagandet ligga inom den rätt till närvaro som tillkommer varje aktieägare ( Rätt att delta på bolagsstämma). Det bör ligga inom stämmoordförandens roll att godkänna en sådan form av deltagande. Eventuella medhörande hos aktieägaren får troligen ses som Biträde på bolagsstämma även om inte antalet kan kontrolleras.

3. Former av distansdeltagande som innebär att aktieägaren eller medlemmen får utöva rättigheter i form av yttrande, frågor eller röstning kräver dels annan teknik, dels annat lagstöd.

  • a. Röstning i förväg kan ske genom om bolagsordningen medger det och styrelsen anordnar det, men det ska ske enligt de förutsättningar som föreskrivs i regler om Poströstning eller Fullmaktsinsamling i aktiebolagslagen.

  • b. Röstning i realtid under stämman sker genom appliceringen av olika tekniska lösningar. Det kan exempelvis röra sig om acklamationsröstning via video och ljud eller voteringsröstning med särskilda tekniska medel. Sådan stämma kan normalt antingen klassificeras som Digital stämma eller Hybridstämma, varvid den ska följa reglerna för dessa stämmoformer. Dessa ställer bland annat särskilda krav på informationen till aktieägare i kallelsen.

Risker med distansdeltagande

Även om lagstiftaren öppnar för distansdeltagande på stämma har inte alla bolagsrättsliga konsekvenser blivit utredda eller prövade. Det finns flera rättsliga risker, bland annat: hur associationsrättens likabehandlingsprincip hanteras när olika grupper av deltagare får olika access till stämman; hur stämmoordföranden och övriga stämmofunktionärer ska hantera de uppkommande frågorna och potentiella konflikterna mellan aktieägargruppernas intressen; hur minoritetsskyddet ska hanteras på stäman så att inte vissa aktieägare går miste om lagstadgat inflytande eller information. Det är inte tillräckligt att konstatera att aktieägare som vill få sina fulla rättigheter beaktade bör inställa sig på stämman fysiskt, utan styrelsen och stämmofunktionärerna ska se till att de olika grupperna behandlas så likvärdigt som möjligt.

Vid distansdeltagande finns risker för att en deltagare sprider hela eller delar av stämman på ett oöverblickbart sätt. Han eller hon kan även välja att ha hur många biträden som helst med sig vid skärmen eller återutsända stämman till utomstående med löpande kommentarer. Bolaget riskerar därmed att tappa kontroll över vilka som får del av materialet och informationen. Upptagningar från stämman kan mångfaldigas, delas och förvanskas.

De tekniska lösningarna kan ge möjlighet till manipulationer i realtid av information eller röstning, antingen från bolaget, aktieägare eller utifrån. Cybersäkerheten hos valda lösningar bör kontrolleras och säkerställas.

Lagar och regler

Lagar och regler

7 kap. 4, 4a, 6, 15 och 55 §§ aktiebolagslagen (2005:551).