Resultat nr 9 2013

Frågor och svar

Redovisa leasingbilen

I den koncern där jag är ekonomichef måste vi tillämpa K3. Min revisor säger då att vi ska klassificera våra leasingkontrakt på firmabilar och eventuellt boka upp bilarna i balansräkningen. Vad menar han med det? De är ju inte våra, de är ju leasegivarens, vad har de då i vår balansräkning att göra?

Enligt K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) ska alla leasingavtal klassificeras som antingen finansiella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippande med ägandet i allt väsentligt har övergått till leasetagaren. Leasingkontrakt på bilar kan vara finansiella. Ni måste då redovisa både en tillgång och en skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden ska värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileasavgifterna, fastställda vid leasingavtalets ingående.

Om inte leasingavtalet är finansiellt är det operationellt. När det gäller operationella leasingavtal ska leasingavgifterna redovisas som kostnader linjärt över leasingperioden.

Detta gäller i koncernen, i den juridiska personen får ni redovisa även finanseilla leasingavtal som operationella. Det går att läsa mer kring hur detta ska hanteras i kapitel 20 i K3. Och om du fortfarande tycker att det är svårt skulle jag rekommendera dig till att ta kontakt med en duktig auktoriserad redovisningskonsult eller revisor som kan hjälpa dig.

Skjuta på avdrag?

Jag har under året lämnat min anställning för att driva verksamhet i eget aktiebolag. Verksamheten har krävt en hel del inledande investeringar och det blir också mycket resor för kundbesök. Jag har därför knappt kunnat ta ut någon lön alls. Sammantaget har mina kostnader för verksamheten överstigit min sammanlagda inkomst rejält. Kan jag göra avdrag i deklarationen för endast den del av utgifterna som täcks av inkomsterna eller får jag flytta fram resterande avdrag till nästa år då jag räknar med att verksamheten ger större inkomster?

Utgifter för att förvärva och bibehålla tjänsteinkomster får normalt dras av som kostnader i verksamheten. Om utgifterna överstiger inkomsten uppstår ett underskott som i första hand får kvittas mot andra tjänsteinkomster och annars flyttas fram till nästa år genom så kallad rullning. För att kostnaderna ska vara avdragsgilla krävs att de har ett direkt samband med en inkomstgivande verksamhet i inkomstslaget tjänst. De måste också vara nödvändiga och skäliga till sitt belopp med hänsyn till den motsvarande inkomsten. Det får alltså inte vara fråga om sådant som kan betraktas som privata levnadskostnader.

I samband med att en ny verksamhet startas är det inte ovanligt att större investeringar måste göras i ett tidigt skede och att det finns en fördröjning av inkomsterna. Inkomsterna ska dock, enligt den så kallade kontantprincipen, hänföras till det år då de blir disponibla för den skattskyldige eller på annat sätt kommer denne till del. På det här sättet kan ett underskott av tjänst uppstå.

Kammarrätten i Göteborg medgav i en dom i somras reseavdrag för arbetsresor i egen bil för en företagare som inte tagit ut någon lön, med hänvisning till att det ekonomiska utfallet i en nystartad verksamhet ofta är sådant att lön endast kan tas ut med ett begränsat belopp eller inte alls. Enligt Kammarrätten var det tillräckligt att det funnits en avsikt att verksamheten skulle medge löneuttag för att kostaderna skulle anses vara hänförliga till en inkomstgivande verksamhet.

Om ett underskott av tjänst skulle uppstå även nästföljande år får detta underskott flyttas fram till året därefter. Det finns ingen tidsgräns för hur länge ett underskott på detta sätt kan rullas vidare, men om verksamheten fortsätter trots att underskott uppkommer år efter år kan det i stället anses vara fråga om ideellt arbete, hobby eller privata levnadskostnader.

Anna Nord, David Nylund, Helena Eibertzon

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...