Senareläggning av bokföring
Mitt företag uppfyller kraven för att få ha bokföring kvartalsvis. Innebär det att jag slipper bokföra mina leverantörsfakturor löpande i leverantörsreskontran?
Att senarelägga bokföringen innebär inte att bokföringen ska göras på annat sätt. Bokföringsskyldigheten ska dessutom fullgöras för varje månad för sig. Det innebär att du ska bokföra alla transaktioner som tillhör månaden men tidpunkten för bokföringen får vara lite senare än är vad som gällde förra året.
Säkringsredovisning enligt K3 och K2
Jag känner mig väldigt osäker på säkringsredovisning. Vad är det som gäller och är det frivilligt enligt K2 och K3?
En säkringsredovisning innebär att en post i balansräkningen, exempelvis en kundfordran, och ett säkringsinstrument, här en valutatermin, inte värderas som två olika poster utan tillsammans. I det här fallet innebär valutaterminen ett avtal där motparten (ofta en bank) får sälja den erhållna utländska valutan vid ett visst tillfälle till en viss kurs. Vi beskriver först K3 och K2 och åskådliggör de olika alternativen sedan med ett exempel.
Huvudregeln enligt K3 är en värdering post för post, alltså att kundfordran värderas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet till anskaffningsvärdet. I K3 finns dessutom en alternativregel som innebär att dessa två värderas som en post, i praktiken att kundfordran värderas till den säkrade kursen, se K3 punkt 11.38. Detta val görs för varje säkringsrelation för sig och du som företagare behöver inte tillämpa säkringsredovisning på alla transaktioner av samma slag. Det är således inte en värderingsprincip utan ett fritt val att tillämpa huvudregeln eller alternativregeln per transaktion som båda ryms inom anskaffningsvärdemetoden. För att få tillämpa säkringsredovisning behövs en säkringsdokumentation som framför allt visar vad som säkras, hur det säkras och hur effektiviteten i säkringen ska mätas. Om säkringsdokumentationen finns på plats kan företaget när som helst gå in i en säkringsredovisning som då tillämpas framåt (eftersom det inte är ett byte av princip). När företaget väl är inne i säkringsredovisningen finns däremot restriktioner som gör det svårare att lämna den.
Bestämmelserna i K2 är utformade som ett krav, alltså om det finns valutatermin så måste företaget tillämpa säkringsredovisning. Enligt K2 ska säkringsredovisning i vissa fall tillämpas för finansiella anläggningstillgångar, kortfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta. Huvudregeln är att omräkning ska göras till balansdagens kurs, men att den del som har säkrats med ett terminskontrakt ska räknas om till terminskursen. Underförstått i K2 är att om det finns en terminssäkring så är den per definition effektiv. Då behövs ingen säkringsdokumentation, beskrivning av vad som säkrats, med mera. Å andra sidan är det tvingande för alla som tillämpar K2 att tillämpa säkringsredovisning om det finns en säkrad post och en valutatermin. Säkringsredovisningen behöver inte tillämpas under året utan det räcker att göra en genomgång och justera per balansdagen.
Vi åskådliggör säkringsredovisning med ett exempel baserat på ett exempel från vår bok ”K2 – en guide till årsredovisning enligt K2” (Drefeldt/Törning 2014). Exemplet beskriver företagen Massafabriken, Flisfabriken och Barkfabriken som har olika sätt att hantera sina kundfordringar i en miljon euro.
Massafabriken har köpt valutaterminer på en miljon euro för att försäkra sig mot att förlora i svenska kronor om euron försvagas. Eftersom det finns såväl fordringar i utländsk valuta som valutatermin ska säkringsredovisning tillämpas enligt K2. Massafabriken kan också välja att tillämpa säkringsredovisning enligt K3. Massafabriken väljer att löpande under året redovisa till säkrad kurs.
I balans- och resultaträkningarna återfinns därmed följande poster i tusen kronor.
Flisfabriken väljer, till skillnad från Massafabriken, att inte köpa några valutaterminer. Därmed sker följande transaktioner enligt de förutsättningar som anges ovan:
De här gjorda bokningarna, förutom inbetalningen, förekommer också om Flisfabriken köpt valutaterminer men enligt K3 valt att inte tillämpa säkringsredovisning. En sådan lösning är inte tillåten enligt K2.
Slutligen Barkfabriken AB som köper valutaterminer men är lite bekväma under löpande år och bokför till transaktionsdagens kurs. När bokslutet upprättas för räkenskapsåret jämför Barkfabriken sina kundfordringar med valutaterminer enligt engagemangsuppgiften och ser att det finns en överensstämmelse mellan dessa, en säkringsredovisning enligt K2.
I balans- och resultaträkningarna återfinns därmed följande poster i tusen kronor.
Eva Törning, Caisa Drefeldt