Byta redovisningsregelverk
När vi stod inför valet av regelverk valde vi K2. Nu har vi utvärderat saken och inser att vi dessvärre valde fel. Finns det någon möjlighet att byta regelverk?
Det går bra att byta från K2 till K3. I ”BFNAR 2012:4 Byten mellan K-regelverk” regleras under vilka förutsättningar det är förenligt med god redovisningssed att byta från ett allmänt råd till ett annat. Rådet säger i korthet att det alltid är tillåtet att byta till huvudregelverket (K3).
Åt andra hållet, det vill säga från K3 till K2, är det lite mer begränsat. Ett företag kan välja K3 som första K-regelverk och därefter byta till ett K2-regelverk. Har företaget därefter bytt tillbaka till K3 får ett efterföljande byte till ett K2-regelverk endast ske om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan utgöras av både interna och externa omständigheter. Exempelvis om företaget bytt huvudägare eller att företagets verksamhet minskat i betydande omfattning. Skatteskäl är dock inte ett särskilt skäl. Ett byte av K-regelverk är ett byte av redovisningsprincip och upplysning om skälen till bytet ska lämnas i en not.
Sofia Wallebom
Privat uthyrning av bostad
Jag ska hyra ut min privata bostad och undrar om och vad jag måste skatta på hyresintäkterna jag gör under året?
Om du ska hyra ut ett småhus, en ägarlägenhet, en bostadrätt eller en hyrerätt ska du skatta på det eventuella överskott du får av uthyrningen. Detta överskott ska tas upp som inkomst av kapital i deklarationen. Du får göra avdrag för den avgift eller hyra du har för bostaden. Utöver detta avdrag får du även göra ett schablonavdrag på 40.000 kronor. Om du bor i småhus får du, utöver schablonavdraget på 40.000 kronor, också ett avdrag med 20 procent av hyresintäkten. Skattenivån på inkomstslaget kapital är 30 procent. Du hittar mer information om hur du skriver in uppgifterna i din deklaration på Skatteverkets hemsida.
Clara Hamrén
Spara till pensionen
Jag bedriver egen näringsverksamhet och undrar hur jag kan pensionsspara. Får jag ålderspension precis som en anställd får? Kan jag dessutom spara i tjänstepension?
När du bedriver egen näringsverksamhet räknas ditt överskott i verksamheten som din inkomst, efter ett schablonavdrag. På detta betalar du 28,97 procent i egenavgifter. Du får tillgodoräkna dig 7 procentenheter av dessa till din allmänna pension.
Eftersom du inte är anställd kan du inte spara i form av tjänstepension. Däremot kan du utöver den allmänna pensionen ha ett privat pensionssparande där du får avdrag för upp till 35 procent av överskottet i din verksamhet per år upp till tio prisbasbelopp.
Om du sparar på detta sätt bör du dock tänka på att den inkomst som den allmänna pensionen och dina sociala förmåner grundar sig på sänks, och det lönar sig därför inte att göra avdraget om din månadsinkomst understiger 37.000 kronor. Då kan det vara bättre att spara privat, exempelvis genom att amortera eller genom andra sparformer.
En bra riktlinje för hur mycket du bör spara till din pension, oavsett sparform, för att få ungefär samma pension som en anställd är 4,5 procent av din årsinkomst vilket motsvarar vad de flesta arbetsgivare sätter undan i tjänstepension till sina anställda.
Clara Hamrén
Kompletterande svar
Om- och tillbyggnad i redovisningen
I Resultat nummer 8, besvarades en fråga gällande om- och tillbyggnad i redovisningen. Det rörde ett aktiebolag med en fastighet som tillämpar K2-regelverket, och hade under året både byggt till och byggt om fastigheten. Frågan var om man hade rätt att ta upp båda delarna som tillgång i bolaget.
Jag svarade att, utgifter för tillbyggnad alltid ska tas upp som tillgång för aktiebolag enligt punkt 10.13 i K2-regelverket. Med tillbyggnad avses att byggnadens yta ökar. Läser man vidare i punkt 10.14 i K2 regelverket står det att ombyggnad får tas upp som en tillgång till den del den kan höja värdet på fastigheten. Det är viktigt att tänka på att utgifter för reparation och underhåll inte får aktiveras utan dessa kostnader ska kostnadsföras direkt. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en åtgärd ses som en reparation eller ombyggnad. En reparation är en åtgärd som är nödvändig för att behålla eller återställa byggnadens ursprungliga skick. Med ursprungligt skick menas det skick byggnadens olika delar hade senast något aktiverades på respektive del. En ombyggnad är en åtgärd som kan antas höja värdet på fastigheten. Exempelvis byte av fönster till en mer energisparande modell. Den del som aktiveras är endast den del som kan antas höja värdet i förhållande till dess ursprungliga skick. Det vill säga att om bolaget byter till samma fönstermodell som tidigare sker ingen aktivering. Svaret är alltså att tillbyggnaden ska tas upp i redovisningen, men att ombyggnaden bara ska tas upp som en tillgång om den har höjt värdet på fastigheten.
Jag vill nu tillägga följande. Svaret på frågan i spalten är hämtad ur K2-regelverket. Bokföringsnämnden, BFN, kom med ett brevsvar 12 december 2014 som belyser frågan ytterligare ”Fråga om redovisning av tillkommande utgifter som avser byggnad samt avskrivningsenheter vid tillämpning av K2”. I detta brevsvar klargör BFN begreppet värdehöjande. BFN:s utgångspunkt är att bedömningen om en åtgärd är värdehöjande förbättring ska göras utifrån byggnadens ursprungliga skick, det vill säga när den var nybyggd. Utgifter som uppkommer för att återställa byggnaden i dess ursprungliga skicka ska alltså kostnadsföras.
Sofia Wallebom