Det har gått 62 år sedan Bankgirot skapades. Men nu är något på gång. Snart får Sverige en ny infrastruktur för betalningar. Transaktioner kommer att kunna göras betydligt snabbare.
Företag som troligen kommer att gynnas av den nya betalningsinfrastrukturen är bland andra grossister och underleverantörer som gör och tar emot många betalningar. Men vad den nya betalningsinfrastrukturen innebär för varje enskilt företag är omöjligt att säga. Att ta upp saken med sin bank är smart.
– För små och medelstora företag är det klokt att redan nu inleda en dialog med banken. Fråga: Vad innebär det här för mig? Det säger Lars-Åke Edenfeldt som koordinerar bankernas flytt från den gamla infrastrukturen för betalningar till den nya, snabbare och modernare världen. Han arbetar inom något som heter Svenska Transformationsprogrammet, ett program inom Svenska Bankföreningen.
En betalning som i dag kräver större delen av en arbetsdag kommer i framtiden att kunna genomföras på ett par timmar.
– Det blir ett stort snäpp uppåt för företag som har flera hundra transaktioner per dag, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Dessutom blir det möjligt för avsändaren att skicka med mer information än i dag vid kontoöverföringar, dagens tolv tecken i meddelandet till betalningsmottagaren blir upp till 140 tecken i framtiden.
För de allra flesta medför övergången inga märkbara kostnader. Men för större företag med särskilda krav kan det bli mer komplicerat.
– Då kan det krävas experthjälp, det kommer att skapa jobb för ekonomi- och redovisningskonsulter, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Men de största förändringarna sker ”bakom kulisserna” – det blir en övergång till en betydligt modernare och fullt ut digitaliserad miljö.
– För privatpersoner och för många små företag kommer skillnaden knappt att märkas, säger Lars-Åke Edenfeldt.
För bankerna innebär övergången miljardinvesteringar. Dagens bankgirosystem fungerar fortfarande bra efter många år. Så man kan undra varför det ska bytas ut. En förklaring är EU-krav.
– Och förr eller senare måste betalningsinfrastrukturen moderniseras och då är det klokt att göra det innan vi får problem med en infrastruktur som förr eller senare blir föråldrad, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Siktet är inställt på att den nya betalningsinfrastrukturen i Sverige ska sjösättas under hösten 2023.
– Det är långa ledtider inom it-branschen, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Eurolandet Finland ligger före och gjorde sin övergång till en ny EU-anpassad bankinfrastruktur under åren 2012–2015. Nu är det Sveriges tur. Därefter kommer Danmark. Norge dröjer i steget och kommer senare.
– Men meningen är att vi inom Norden i framtiden ska kunna göra transaktioner över gränserna sömlöst, precis som om det skedde inom landet, säger Lars-Åke Edenfeldt.
I Sverige har privatpersoner kunnat swisha pengar till varandra i snart ett årtionde.
– Vi tror och hoppas att det ska bli lika enkelt för företagen men det kommer att dröja ytterligare ett eller ett par år, säger Lars-Åke Edenfeldt.
Björn Dickson