Dnr 2003-1484

Bakgrund

I X inrättades år 1997 ett incitamentsprogram, Z, avsett för ledande befattningshavare i X och under år 1998 ett sådant program, incitamentsprogrammet Y (AFS-programmet), som var avsett för anställda i Xs utländska dotterbolag. Z skulle vara i kraft under åren 1997–1999 och incitamentsprogrammet Y åren 1998-1999. Av protokoll från ett styrelsemöte i december 1997 framgår att styrelsen fick vetskap om att ett tidigare gällande tak avseende utfallet för incitamentsprogrammet Z hade lyfts bort. Vad gäller incitamentsprogrammet Y beslöt styrelsen i april 1998 att det totala utfallet inte skulle få överskrida 300 mnkr för åren 1998–1999 och att de årliga värdeberäkningarna skulle granskas av bl.a. bolagets stämmovalda revisorer. Av Xs årsredovisning för år 1999 framgår att taket för incitamentsprogrammet Y var nått vid utgången av år 1999. Av protokoll från ett styrelsemöte den 23 januari 2000, som återupptogs den 25 januari 2000, framgår bl.a. följande: ”Beslutades vidare att, för det fall att den extra bolagsstämman ställs in, förlänga de incentiveprogram som löpte ut vid 1999 års utgång på mutatis mutandis oförändrade villkor. Det gäller det koncernövergripande incentiveprogrammet 1997–99, det speciella AFS-programmet och Xnen.” Programmen kom att förlängas till och med den 15 maj 2000. Av protokoll från ett styrelsemöte den 5 maj 2000 framgår att styrelsen erhöll information om att ersättningen enligt de två programmen kunde komma att uppgå till betydande belopp på endast några få månader. Styrelsen uppdrog åt en under våren 2000 inrättad ersättningskommitté att ”i samråd med företagsledningen hantera de i januari 2000 förlängda incentiveprogrammen”. I ersättningskommittén ingick styrelsens ordförande samt ytterligare två styrelseledamöter. Av ett styrelseprotokoll från den 31 maj 2000 framgår att ersättningskommittén utarbetat ett förslag till modifiering av incitamentsprogrammet Z. Förslaget innebar att s.k. växling skulle ske från incitamentsprogrammet Z till andra förmånstyper såsom syntetiska aktier och optioner samt för ledningsgruppens medlemmar också växling mot förbättrade pensionsvillkor. Genom detta byte av förmånsslag lyftes relativt stora belopp bort från incitamentsprogrammet Z. I halvårsrapporten för första halvåret 2000 kostnadsfördes 620 mnkr för programmen avseende tiden från och med den 1 januari till och med den 15 maj 2000. Under hösten 2000 kostnadsfördes i koncernen ytterligare 264 mnkr, vilket i huvudsak avsåg incitamentsprogrammet Y.

Rapporten

Enligt rapporten var innebörden av styrelsens ovan citerade beslut i januari 2000 att taket för utfall avseende incitamentsprogrammet Y skulle höjas med ca 56 mnkr. Vidare sägs att det dock av ett tillägg till s.k. plan rules, dvs. det regelverk som styrde programmet, framgår att beloppsbegränsningen har tagits bort. Av styrelseprotokollen framgår inte att tillägget till plan rules har presenterats av eller godkänts av moderbolagets styrelse. Av plan rules, beslutade av moderbolagets styrelse, framgår att tolkning och ändring av bestämmelserna skall beslutas av styrelsen och att de stämmovalda revisorerna skulle granska beräkningarna avseende utfallet för incitamentsprogrammet Y. De stämmovalda revisorerna fann att beräkningarna var i överensstämmelse med reglerna för programmet men noterade i sina rapporter också att det framräknade beloppet översteg det maximalt tillåtna beloppet enligt plan rules och att moderbolagets styrelse därför måste ta ett beslut om borttagande av beloppsbegränsningen i programmet3. I rapporten hävdas att det borde ha stått klart för revisorerna då de granskade utfallet att styrelsen inte hade beslutat att taket för utfallet skulle höjas. Det är därför enligt rapporten anmärkningsvärt att revisorerna inte vid något tillfälle närmare påtalat för styrelsen eller revisionskommittén att utfallet översteg taket.

X

X har i sina skrivelser till RN anfört att det inte finns några klara och entydiga beslut om att taket avseende incitamentsprogrammet Y hade tagits bort och att i vart fall flertalet av de dåvarande styrelseledamöterna är av uppfattningen att taket inte har tagits bort. I sin skrivelse till RN, daterad den 18 oktober 2004, har X anfört att det ligger närmast till hands att förstå styrelsens förlängningsbeslut på så sätt att beloppsbegränsningen för förlängningsperioden uppgick till 56,25 mnkr. En annan möjlig tolkning är enligt X att ”en ny beloppsbegränsning om 300 MSEK skulle gälla för förlängningsperioden (dvs. totalt 600 mnkr), så har uppenbarligen vissa styrelseledamöter uppfattat beslutet”. Det framgår enligt X inte klart av vare sig styrelseprotokollet som föregick halvårsrapporten eller av halvårsrapporten att det kostnadsförda beloppet om 620 mnkr till någon del avsåg incitamentsprogrammet Y. X anför vidare att ordalydelsen av de två rapporter som A-son avgett om tillämpningen av incitamentsprogrammet Y den 31 augusti respektive den 12 oktober 2000 talar emot att hans uppfattning då kunde ha varit att taket hade lyfts bort. Slutligen anför X att med tanke på innehållet i halvårsrapporten för år 2000 och not 44 i årsredovisningen är det måhända en berättigad fråga att ställa om inte styrelsen borde ha vetat eller förstått att taket var borttaget. Det senare är enligt X ingen ursäkt för revisorerna, som faktiskt visste att taket först måste tas bort, att inte följa upp frågan. Sammanfattningsvis har X ifrågasatt om inte revisorerna för styrelsen borde ha påtalat bristerna och oklarheterna vad gällde incitamentsprogrammet Y.

C-son

C-son har gett uttryck för en liknande uppfattning vad gäller frågan om halvårsrapportens kostnadsföring avsåg även incitamentsprogrammet Y och han drar samma slutsatser som X av revisorsrapporternas ordalydelse.

Revisorerna har anfört följande

De stämmovalda revisorerna har haft styrelsens uppdrag (enligt plan rules) att granska de årliga värdeberäkningarna för programmen. Vissa frågor avseende programmen hade dock av styrelsen delegerats till ersättningskommittén. A-son har uppgett att de stämmovalda revisorerna av Xs ledning och, som det uppfattades, av ersättningskommittén ombads att uttala sig om beräkningarna beträffande utfallet avseende incitamentsprogrammet Y till och med den 15 maj 2000. Revisorerna avrapporterade sina granskningar och beräkningar vid två tillfällen under hösten 2000 till X. Rapporterna avsåg perioden från och med den 1 januari till och med den 15 maj 2000 och innefattade uppgifter om att beräkningarna förutsatte att taken för totalt utfall hade lyfts bort. Rapporterna tillställdes X och var avsedda för ersättningskommittén. Enligt A-son bör noteras att i bägge rapporterna sägs att de stämmovalda revisorernas beräkningar förutsätter att inga tak tillämpas. Enligt revisorerna stod det under hösten 2000 och vid slutförandet av revisionen för år 2000 helt klart för dem att taken var höjda eller borttagna och att styrelsen var införstådd med det. De har bl.a. åberopat ett protokoll från ett styrelsemöte den 5 maj 2000 i vilket hänvisades till en rapport från ersättningskommittén. Av protokollet framgår bl.a. att: ”Kommittén har särskilt fokuserat på det mycket goda utfallet för berörda befattningshavare av den förlängning av de två koncerngemensamma incitamentsprogrammen, (koncernprogrammet 1997–99 och det särskilda AFS-programmet), som beslutades av styrelsen då det blev nödvändigt att ställa in den extra bolagsstämman den 27 januari 2000. Ersättningen enligt dessa två program kan komma att uppgå till betydande belopp på endast några få månader.” Vid detta styrelsemöte uppdrogs åt ersättningskommittén att i samråd med företagsledningen hantera de förlängda incitamentsprogrammen. Av protokoll från styrelsemötet den 31 maj 2000 framgår att styrelseordföranden rapporterade om att ersättningskommittén hade utarbetat ett förslag till modifiering av incitamentsprogrammet Z. Förslaget framgår av en promemoria som bilades styrelseprotokollet. Av promemorian framgår att totalt bonusutfall avseende incitamentsprogrammet Z för förlängningsperioden uppgick till 625 mnkr. Revisorerna har vidare uppgett att styrelsen var väl medveten om att modifieringen av incitamentsprogrammet Z innebar att förmåner om betydande belopp hade växlats till optioner och förbättrade pensioner. Revisorerna har också i sina svar till RN pekat på att de ekonomiska effekterna av att taket hade tagits bort har varit föremål för beslut av styrelsen, som har protokollförts. Av protokoll från styrelsemöte den 8 augusti 2000 framgår sålunda att styrelsen godtagit avgivande av Xs halvårsrapport för år 2000 och därmed också godtagit att X kostnadsförde 620 mnkr för de båda programmen samtidigt som betydande belopp hade växlats bort från incitamentsprogrammet Z. Styrelsen var informerad om att enbart incitamentsprogrammet Z, utan växling, skulle uppgå till 625 mnkr. Av årsredovisningen för år 2000 framgår, vad gäller incitamentsprogrammet Y, att 300 mnkr hade belastat tidigare års resultat och att 339 mnkr hade belastat resultatet för år 2000. Allt detta tyder enligt revisorernas synsätt på att styrelsen, åtminstone vid undertecknandet av årsredovisningen för år 2000, har varit medveten om att Xkoncernens redovisning förutsatte att något tak för incitamentsprogrammet Y inte fanns och att förlängningen till den 15 maj 2000 sålunda hade kostat betydande belopp utöver ovan nämnda 56 mnkr. Slutligen har revisorerna tillagt att reglerna för programmet krävde att styrelsen skulle besluta om ändringar i det, men inte att besluten skulle dokumenteras i styrelseprotokoll. Sålunda anförs att styrelsen vid två tillfällen har fattat beslut, om än indirekt, om att höja eller lyfta bort taket, dels genom att godta halvårsrapporten för första halvåret 2000, dels genom att underteckna årsredovisningen för år 2000. A-son har tillagt att Xs bolagsstämma i april 2000, på förslag från styrelsen, beslutade om personaloptionsprogram omfattande år 2000–2002 till ett beräknat belopp om tre till fyra miljarder kronor. ”Detta var tidsandan.”

RN gör följande bedömning

En revisor är enligt 10 kap. 8 och 11 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) (FRL) skyldig att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget för att kunna uttala sig om huruvida styrelsens ledamöter och verkställande direktören kan beviljas ansvarsfrihet för den verksamhetsperiod som granskningen har avsett. Denna s.k. förvaltningsrevision tar bl.a. sikte på att revisorn skall skaffa sig ett underlag för att kunna bedöma om någon av styrelsens ledamöter eller den verkställande direktören har gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet eller om någon av dessa på annat sätt har handlat i strid med FRL, tillämpliga regler om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Om detta har förekommit skall det anmärkas i revisionsberättelsen. Hur denna granskning närmare skall utformas följer enligt RNs mening av god revisionssed. Revisorn har i det sammanhanget en skyldighet att påpeka om styrelsen eller verkställande direktören inte följer de regler som bolaget skall iaktta för beslutsfattande. Revisorn skall dock inte bedöma styrelsens affärsmässiga överväganden för sina beslut. Det enda undantaget från detta är om ett besluts affärsmässiga konsekvenser är sådana att effekten av beslutet skulle i sig innefatta ett brott mot FRL eller det regelverk som bolaget har att följa.

Rapporten och X lägger revisorerna till last att de inte har informerat styrelsen om att taken för utfall avseende incitamentsprogrammet Y överskridits. Revisorerna har mot detta invänt att styrelsen enligt deras uppfattning hade fattat beslut om att ta bort eller lyfta taket från incitamentsprogrammet Yprogrammet vilket bl.a. manifesterats genom besluten att i halvårsrapporten och årsredovisningen för år 2000 kostnadsföra belopp för programmet som översteg det ursprungligen fastlagda taket.

I ärendet framgår att det är styrelsen eller ersättningskommittén som har haft att besluta om programmen. Det framgår också att styrelsen redan år 1997 hade godtagit att något tak för incitamentsprogrammet Z inte längre gällde. RN har konstaterat att varken styrelsen eller ersättningskommittén har fattat något protokollfört beslut som direkt innefattar att taket även för incitamentsprogrammet Y har höjts eller lyfts bort. Styrelsen har dock godtagit att betydande belopp avseende incitamentsprogrammen skulle kostnadsföras i Xs halvårsrapport. Det har ifrågasatts om beloppet 620 mnkr i halvårsrapporten skulle kunna ha avsett endast incitamentsprogrammet Z, som ju ostridigt var utan tak. RN finner – mot bakgrund av den växling till andra förmånstyper som skett beträffande incitamentsprogrammet Z – att beloppet inte kunde avse endast detta program. Vidare framgår av Xs årsredovisning för år 2000 att i vart fall 339 mnkr hade kostnadsförts år 2000 avseende incitamentsprogrammet Y. Av det material som RN har tagit del av framgår att de stämmovalda revisorerna har haft styrelsens uppdrag att granska de årliga värdeberäkningarna för programmen. Granskningsrapporterna, för perioden från och med den 1 januari 2000 till och med den 15 maj 2000, utfärdades i augusti och oktober 2000 och innehåller bl.a. påpekanden om att beräkningarna visar att maximibeloppet (enligt ”the maximum rule for the bonus”) skulle komma att överskridas. Eftersom granskningarna hade beställts av ersättningskommittén hade A-son enligt RNs mening skäl att utgå från att rapporterna, ställda till X, också skulle efterfrågas av ersättningskommittén och därigenom komma denna till del. A-son hade också skäl att förutsätta att styrelsen följde upp de frågor som hade delegerats till ersättningskommittén. Som framgått ovan har X anfört att rapporternas ordalydelse dåligt överensstämmer med den av A-son hävdade uppfattningen att styrelsen hösten 2000 redan hade lyft undan taket. Enligt RNs mening kan emellertid ifrågavarande formuleringar uppfattas som påpekanden till styrelsen att fatta också ett formellt beslut om att höja eller lyfta bort taket för incitamentsprogrammet Y. RNs utredning visar, vid en samlad bedömning, att A-son vid slutförandet av revisionen och avfattande av revisionsberättelsen för år 2000 har haft rimlig grund för sitt antagande att styrelsen har godtagit att höja eller lyfta bort taket för utfall från incitamentsprogrammet Y. RN konstaterar – mot ovan nämnda bakgrund – att enbart det förhållandet att ett protokollfört beslut saknats inte behövde utgöra skäl till formell erinran till styrelsen och inte heller behövde ge anledning till anmärkning i revisionsberättelsen. Som framgått ovan har de stämmovalda revisorerna i sina granskningsrapporter i augusti och oktober 2000, beställda av ersättningskommittén, uppmärksammat X på att det var önskvärt med beslut av styrelsen beträffande taket. En avrapportering i denna fråga från de stämmovalda revisorerna har således skett. Avsaknaden av annan rapportering till styrelsen eller uppföljning, t.ex. i samband med slutrevisionen, av detta förhållande föranleder inte någon kritik mot A-son.

2.1 Redovisningen av utökade pensionsåtaganden

Enligt ersättningskommitténs förslag skulle vissa av de förmåner som skulle ha utfallit på grund av incitamentsprogrammet Z växlas över till dels s.k. syntetiska aktier och optioner, dels pensioner. Av rapporten framgår att den svenska ledningsgruppen i allt väsentligt växlade utfallet enligt incitamentsprogrammet Z för år 2000 mot utökade pensionsförmåner. I årsredovisningen för år 2000 anges att ”Bolagets kostnader härför kan täckas av gottgörelse från Xs pensionsstiftelse”. Under år 2001 träffades en överenskommelse om att tryggandet genom pensionsstiftelsen skulle ersättas med att X tecknade kapitalförsäkring motsvarande förmånerna. I rapporten kritiseras revisorerna för att de godtog att växlingen till syntetiska aktier inte kostnadsfördes i X redan år 2000 samt för att pensionsåtagandena inte redovisades som skuld och kostnad år 2000. X har i sin skrivelse till RN bl.a. ifrågasatt om inte revisorerna borde ha varit mer aktiva för att säkerställa en tydligare årsredovisning. Vidare har X anfört att det vid ”fortsatt utredning har erfarits” att byte av tryggandeform från pensionsstiftelse till kapitalförsäkring inte är tillåtet.

Av beslutet från Stockholmsbörsens disciplinnämnd framgår att det läggs X till last att det inte i årsredovisningen för år 2000, vad gäller Xs dåvarande VD lämnades uppgift om att de pensionsförmåner som omnämndes i årsredovisningen innebar en betydande förändring i förhållande till tidigare år och att det knappast varit möjligt att förstå att förmånerna utgjorde resultatet av en omvandling av Z-programmet. X har i sitt yttrande till börsen anfört bl.a. följande: ”De nya pensionsvillkoren för [VD:n] var [ ] inte anmärkningsvärda i sig och någon särskild information om dessa, utöver kraven i Näringslivets Börskommittés (NBKs) rekommendation vilka X uppfyllde, var enligt Xs mening inte nödvändig enligt då gällande regelsystem”.

2.2 Redovisningen av bonusprogram

I rapporten kritiseras revisorerna för att de accepterade att 264 mnkr4, inte inkluderats i notupplysningarna till årsredovisningen för år 2000 avseende det totala utfallet av incitamentsprogrammet Y. Vidare uppges i rapporten att den enligt årsredovisningslagen (1995:1554) obligatoriska upplysningen om löner och ersättningar inte innefattade kostnader för de globala och lokala incitamentsprogrammen. Även X har i sin skrivelse till RN uppgett att uppgifterna om löner och andra ersättningar i Xs årsredovisning för år 2000 inte innefattade ersättningar från incitamentsprogrammen och att informationen därmed var ofullständig. X har hävdat att kostnaderna för de lokala programmen i det brittiska dotterbolaget uppgick till ca 700 mnkr för år 2000 och att ca 125 mnkr hade utbetalats i det amerikanska dotterbolaget under år 2000. Några kostnader för år 2000 avseende sistnämnda bolag har inte angetts av X.

Stockholmsbörsens disciplinnämnd har i sitt beslut uttalat att det har klarlagts att ersättningen för år 2000 enligt globala och lokala program inte ingick i uppgifterna i årsredovisningen om löner och andra ersättningar till personalen. Enligt disciplinnämnden blev därför uppgifterna i årsredovisningen felaktiga. I beslutet anges samma belopp och begrepp som X har anfört dvs. kostnader för brittiska dotterbolag och utbetalningar avseende amerikanska dotterbolag.