FAR har kommenterat detta disciplinärende. Kommentaren återges sist i ärendet.

Beslut: Revisorsinspektionen ger auktoriserade revisorn A-son en varning.

1 Inledning

Revisorsinspektionen har tagit del av uppgifter angående den auktoriserade revisorn A-sons revisionsuppdrag i ett aktiebolag avseende räkenskapsåret 2019-04-01–2020-03-31. Uppgifterna har föranlett inspektionen att öppna detta tillsynsärende.

Bolagets årsredovisning för det aktuella räkenskapsåret är upprättad med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) Årsredovisning i mindre företag (K2).

Av årsredovisningens förvaltningsberättelse framgår att bolaget bildades år 1983 med verksamheten inriktad på inredning och färgsättning men att bolaget numera främst bedriver försäljning av IT-produkter. Vidare innehåller årsredovisningen följande uppgifter om bolaget.

2019/2020

2018/2019

Nettoomsättning

320,8 mnkr

43,4 mnkr

Resultat

5,4 mnkr

1,5 mnkr

Balansomslutning

60,8 mnkr

9,3 mnkr

A-son registrerades som revisor den 28 juni 2021 och lämnade samma dag revisionsberättelse för det i ärendet aktuella räkenskapsåret.

Den hos Bolagsverket registrerade revisionsberättelsen var utan modifieringar, upplysningar eller anmärkningar. Denna revisionsberättelse var digitalt inlämnad av bolaget. I A-son revisionsdokumentation finns dock en av honom manuellt undertecknad revisionsberättelse. Denna version innehöll en övrig upplysning om att revisionen av föregående års räkenskaper hade utförts av en annan revisor samt en anmärkning om att årsredovisningen hade upprättats för sent.

2 Revisorers dokumentationsskyldighet

En auktoriserad eller godkänd revisor ska enligt god revisionssed dokumentera dels sådana förhållanden som utgör bevis till stöd för uttalandena i revisionsberättelsen, dels sådana förhållanden som utgör bevis för att revisionen har planerats och utförts enligt god revisionssed. Bestämmelser om dokumentation finns i 24 § revisorslagen (2001:883) och 7–12 §§ Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Dessa kompletteras av International Standard on Auditing (ISA) 230 Dokumentation av revisionen. Dokumentationen ska vara tydlig och sammanställd på ett överskådligt sätt. Av dokumentationen ska framgå bl.a. hur granskningen har planerats, vilken granskning som har genomförts, när granskningen har utförts, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits. Underlåtenhet att fullgöra dokumentationsskyldigheten på ett riktigt sätt bedöms som allvarlig, eftersom den försvårar en analys och en tillfredsställande bedömning av arbetet i efterhand. Den omständigheten att en revisor inte dokumenterar sina granskningsåtgärder på nu angivet sätt behöver i och för sig inte innebära att hans eller hennes granskningsåtgärder har varit otillräckliga. I ett sådant fall får dock bevisbördan anses övergå på revisorn. Det innebär att revisorn måste kunna redogöra för sin granskning på ett sådant sätt att det vid en helhetsbedömning framstår som sannolikt att de påstådda åtgärderna har utförts och att de har haft sådan inriktning och omfattning att de har kunnat tjäna som underlag för välgrundade slutsatser. Vid en sådan bedömning beaktar Revisorsinspektionen bl.a. hur detaljerade uppgifter revisorn har lämnat om sina granskningsinsatser. Om revisorn inte förmår göra den påstådda granskningen sannolik, utgår Revisorsinspektionen från att det inte har skett någon tillfredsställande granskning.

3 Åtgärder enligt penningtvättslagen

I A-sons revisionsdokumentation finns en checklista avseende revisorns prövning enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Av den framgår bl.a. att han gjort identitetskontroll, att han med utgångspunkt i revisionsföretagets allmänna riskbedömning bedömde risken för penningtvätt och finansiering av terrorism som liten och att kundens riskprofil sattes som låg.

I dokumentationen finns även ett utdrag från Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Av detta framgår att företrädaren för bolaget var bosatt i Kina. Det kan av dokumentationen inte utläsas om A-son gjorde några överväganden kring att det rörde sig om en distanskund eller om detta hade någon påverkan på hans bedömning av kundens riskprofil.

För A-son var detta en förstagångsrevision. I revisionsdokumentationen finns antecknat att han från den tidigare revisorn hade fått uppgifter om att det fanns en mervärdesskatteproblematik, att det hade gjorts en utredning av Skatteverket men att mervärdesskatt hade blivit utbetald och att skattekontot ”var ok”.

I A-sons grundakt finns ett dokument rubricerat Kunskap om verksamheten. I dokumentet anges att bolagets moderbolag ägdes av företrädaren för det nu aktuella bolaget. Vidare framgår att bolaget ägnade sig åt inköp av mobiltelefoner och tillbehör och att inköpen hanterades och attesterades av företrädaren. Därtill anges att omsättningen hade ökat markant under året och att det fanns externa engagemang i form av factoring. Av dokumentationen kan inte utläsas om A-son, mot bakgrund av bolagets omfattande omsättningsökning eller övriga omständigheter, gjorde några överväganden kring risken för penningtvätt och finansiering av terrorism eller om detta hade någon påverkan på hans bedömning av kundens riskprofil.

A-son har uppgett följande.

Enligt byråns rutiner tog han del av registerutdrag för att kontrollera om det framkom någon ur penningtvättssynpunkt negativ information, vilket det inte gjorde. Han satte sig även in i bolagets verksamhet och konstaterade då bl.a. att den omfattade grossistförsäljning (business to business), att det inte förekom någon kontantförsäljning och att några högrisktredjeländer inte var involverade.

Bolagets företrädare var under en stor del av året bosatt i Kina. Under normala förhållanden besökte företrädaren regelbundet Sverige och den svenska verksamheten sköttes både på distans och fysiskt på plats i Sverige. Genom anlitandet av bl.a. externa lagerhållare och finansbolag var det möjligt att driva verksamheten på distans. En del av inköpen av t.ex. mobilskal skedde i Kina och underlättades starkt av närvaro på plats. Det aktuella räkenskapsåret inträffade delvis under Covid-19-pandemin, vilket innebar att företrädarens möjligheter att resa till Sverige var begränsade på grund av reserestriktioner. Mer av verksamheten fick därmed skötas på distans.

I samband med att han åtog sig uppdraget satte han sig in i vilken typ av verksamhet som bolaget bedrev. Kunderna var nätbutiker och grossister som vände sig till butiker som stod utanför stora inköpssamarbeten, något som uppenbarligen är mycket vanligare utanför Sveriges gränser.

Verksamheten hade expanderat kraftigt jämfört med tidigare år. Det var därför inget avvikande i att balans- och resultaträkningsposter som var knutna till denna expansion hade ökat jämfört med föregående år. Bolaget hade sedan lång tid varit verksamt inom mobiltelefonbranschen. Tidigare såldes dock enbart tillbehör och främst mobiltelefonskal. Bolaget hade upparbetade kund- och leverantörskontakter även för den expanderande verksamheten och försäljningen av mobiltelefoner innebar inte förändringar i bolagets kundstruktur, däremot tillkom några leverantörer även om flera av de gamla leverantörerna också levererade mobiltelefoner med tillbehör. Skillnaden var framförallt priset på de enskilda produkterna. Tillbehör kostar en bråkdel av vad en mobiltelefon gör vilket naturligtvis hade stor påverkan på omsättningen.

Han tog också del av den tidigare revisorns bedömning och resultatet av Skatteverkets granskning när han gjorde bedömningen att risken var låg. Mervärdesskatteproblematiken bestod i att Skatteverket hade beslutat att kontrollera bolagets redovisning av utgående mervärdesskatt på försäljning och till dessa kopplade inköp under bl.a. hela det räkenskapsår som han granskade. Hans bedömning var att kontrollen hade sin grund i att bolaget sålde partier av mobiltelefoner och mobiltelefontillbehör på export och begärde återbetalning av mervärdesskatt. Han är naturligtvis väl medveten om den problematik som finns med karusellhandel med bl.a. mobiltelefoner och han diskuterade denna fråga med den tidigare revisorn. Dennes uppfattning, i likhet med hans egen bedömning, var dock att det var fråga om seriös försäljning. Att så var fallet bekräftades senare av Skatteverkets utredning, eftersom bolaget medgavs avdrag för mervärdesskatt och Skatteverket inte hade några anmärkningar mot bolagets redovisning. Skatteverkets beslut är förvisso fattade efter datumet för hans avlämnande av revisionsberättelsen men besluten föregicks av kommunikation och överväganden som han baserade sina ställningstaganden på.

Med anledning av vad A-sons yttrat har Revisorsinspektionen från Skatteverket inhämtat beslutet avseende den granskning som gjordes av det aktuella årets mervärdesskatt. Av beslutet framgår att Skatteverket, i linje med det som A-son har uppgett i sitt yttrande, kontrollerade bolagets redovisning av utgående mervärdesskatt på försäljning och till denna kopplade inköp med anledning av att bolaget hade sålt partier av mobiltelefoner och mobiltelefontillbehör till utlandet och begärt återbetalning av mervärdesskatt. Av beslutet framgår vidare att Skatteverket vid sin utredning stämde av med skattemyndigheterna i de länder som bolaget uppgav att det hade haft försäljning till. Myndigheterna uppgav att det inte hade redovisats någon mervärdesskatt för köpen. Inte heller de angivna köparna av mobiltelefonerna kändes vid att de skulle ha köpt dessa. I beslutet konstaterade Skatteverket bl.a. att bolaget inte hade lyckats styrka den påstådda försäljningen till andra länder.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Tillämpliga bestämmelser

Auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag utgör verksamhetsutövare i penningtvättslagens mening (se 1 kap. 2 § 18). I enlighet med 2 kap. 1 § penningtvättslagen ska en revisor därför göra en bedömning av om revisionsverksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker, en s.k. allmän riskbedömning.

En revisor ska också, med utgångspunkt i den allmänna riskbedömningen och sin kännedom om kunden, bedöma den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med en specifik kundrelation, kundens riskprofil (se 2 kap. 3 §). Revisorn ska vidare för varje uppdrag utföra åtgärder för kundkännedom (se kap. 3) och övervakning (se kap. 4). Dessa ska baseras på kundens riskprofil.

FAR har i sitt uttalande EtikU 11 Medlemmars tillämpning av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism gett ytterligare vägledning och information om vilka överväganden som en revisor bör göra samt vilka åtgärder som bör vidtas för att revisorn ska uppfylla penningtvättslagens krav. I bilaga 2 till uttalandet ges exempel på transaktioner och omständigheter som kan motivera en närmare granskning och skärpta kundkännedomsåtgärder enligt penningtvättslagen. Bland de omständigheter som anges i uppräkningen kan nämnas transaktioner som är stora i förhållande till vad som normalt förekommer hos kunden och att kunden använder nya produkter.1

Det ligger enligt Revisorsinspektionens uppfattning i sakens natur att revisorns åtgärder för övervakning enligt penningtvättslagen inte kan begränsas till hans eller hennes egna transaktioner med kunden utan måste avse allt det som revisionen omfattar. I praktiken kan övervakningen genomföras genom den faktiska revisionen. Revisorn måste därvid beakta den åsatta kundriskprofilen och de indikatorer som har legat till grund för denna. Han eller hon måste också vara särskilt uppmärksam på avvikande aktiviteter och transaktioner i kundens verksamhet. Identifierade risker måste vävas in i såväl revisionsplaneringen, riskbedömningen som granskningen. En revision, som uppfyller dessa kriterier, beaktar EtikU 11 och genomförs med professionell skepticism, får normalt anses innefatta tillräckliga övervakningsåtgärder enligt penningtvättslagen.

EtikU 11 ändrades senast genom FAR N 2022:1, exemplifieringen i bilaga 2 är dock oförändrad sedan version EtikP 2018:9 av uttalandet.

Bedömningen i detta fall

A-son har i sin planering och utvärdering av uppdraget angett att det inte fanns något i bolagets verksamhet som kunde vara indikationer på penningtvätt. Han har vidare i sina yttranden till Revisorsinspektionen uppgett att han bedömde att det inte funnits någon förhöjd risk för penningtvätt i uppdraget.

En revisor ska vid utförande av kundkännedomsåtgärder, bedömning av kundriskprofil och övervakning förhålla sig professionellt skeptisk. I detta ligger bl.a. att revisorn ska ha en ifrågasättande inställning och kritiskt bedöma den information som han eller hon får från företagsledningen.

I förevarande fall hade bolagets verksamhet tidigare främst utgjorts av inredning och färgsättning, men sedermera övergått till försäljning av IT-produkter. Under det i ärendet aktuella räkenskapsåret utvidgades grossistförsäljningen till att omfatta framförallt mobiltelefoner. Till följd av detta gjorde bolaget en avsevärd omsättningsökning. Därtill drevs verksamheten av företrädaren själv som bodde på distans.

Utredningen visar vidare att A-son redan när han åtog sig uppdraget kände till att bolagets mervärdesskatt föregående räkenskapsår hade varit föremål för utredning hos Skatteverket. Därtill var han medveten om att även det aktuella räkenskapsårets mervärdesskatt var under utredning. A-son har uppgett att han baserade sina ställningstaganden på den kommunikation och de överväganden till beslut som Skatteverket lämnade innan han avlämnade sin revisionsberättelse. Mot bakgrund av de uppgifter som Skatteverket sedermera redovisade i sitt beslut (se ovan) kan emellertid detta underlag knappast ha undanröjt de varningssignaler som fanns. A-son har dessutom själv vidgått att han var medveten om den problematik som finns med karusellhandel med bl.a. mobiltelefoner.

Det fanns alltså indikationer på att bolagets verksamhet kunde vara av oseriöst slag.

Omständigheterna gav därmed A-son anledning att räkna med en förhöjd risk för penningtvätt som borde ha föranlett honom att göra mer i sin övervakning. Detta innebär t.ex. att han borde ha varit uppmärksam på avvikande beteenden hos bolaget och att han skulle ha fördjupat sin granskning för att kunna hantera den förhöjda risken. Trots detta, och utan att han hade identifierat några omständigheter som indikerade en reducerad risk, bedömde han kundens riskprofil för penningtvätt och finansiering av terrorism som låg, dvs. lägre risk än normalt.

Den felaktiga riskbedömningen medförde att A-son inte hade förutsättningar att vidta tillräckliga och ändamålsenliga åtgärder för kundkännedom och övervakning. Han har därmed brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen och har därigenom också åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

4 Resultatposter

4.1 Intern kontroll

I dokumentationen finns ett arbetsprogram rubricerat Rutinbeskrivning innehållande kortfattade beskrivningar över bolagets olika rutiner, bl.a. för intäktsredovisningen och varuinköp.

Under rubriken Kundfordringar och Försäljning i rutinbeskrivningen anges följande. ”Kundfordringar ligger i reskontra, avstämningar av gamla kunder görs månadsvis.” A-sons bedömning av rutinen var att den var bra. Vidare anges under rubriken Leverantörrutiner och inköp följande. ”Bra rutiner för avstämning, sker månadsvis, attestrutiner finns, bolagets inköp består av mobiltelefoner och tillbehör till dessa, inköpen görs av företagsledaren.”

A-son har uppgett följande.

Han har inte granskat den interna kontrollen särskilt och har därför inte heller baserat sina slutsatser på någon granskning av den interna kontrollen. Skälet till detta var att det endast var företagsledaren som var verksam i bolaget och många rutiner byggde på dennes direkta medverkan. Företagsledaren hade därför också möjlighet att sätta sig över rutinerna. A-son gick i stället igenom bolagets rutiner i samband med substansgranskningen av de olika posterna i balans- och resultaträkningarna. På grundval av sina iakttagelser under substansgranskningen och diskussionerna med företagsledaren och redovisningskonsulten drog han slutsatsen att de vill göra rätt och hade stor kunskap om relevanta regler. Han identifierade inte några svagheter och bedömde att den interna kontrollen var effektiv.

4.2 Nettoomsättning

Posten Nettoomsättning redovisas i årsredovisningen med 321 mnkr. Den bestod av försäljning inom EU med 312 mnkr och försäljning utanför EU med 9 mnkr. Nettoomsättningen hade ökat med 278 mnkr från föregående år. Dokumentationen över A-sons granskning består av en kontosammanställning och ett arbetsprogram. Vid de olika stegen i arbetsprogrammet har noteringen U.a. (utan anmärkning) gjorts. Av arbetsprogrammet framgår att vidtagna granskningsåtgärder var; Analys av den redovisade momsen avseende helår utifrån bolagets försäljning, Kontrollerat att korrekt ingående och utgående moms dragits av, Analys av kreditnotor före och efter balansdagen och Avklippskontroll. Under rubriken Slutlig bedömning av posten i arbetsprogrammet anges att granskning gjordes enligt bifogad TA (transaktionsanalys).2 Underlagen i dokumentationen består av ett urval av transaktioner från huvudboken och kundfakturor. Urvalet bestod av elva transaktioner avseende försäljning inom EU och tre avseende försäljning utanför EU. På de utvalda transaktionerna ur huvudboken för försäljning inom EU finns en anteckning om att granskningen hade gjorts mot underlag. av försäljning utanför EU finns endast ett urval av transaktioner från huvudboken utan några anteckningar eller kundfakturor. A-sons slutsats var att posten kunde accepteras.

A-son har uppgett följande.

Han började med att sätta sig in i verksamheten genom att gå igenom bolagets rutiner kring försäljning med företagsledaren och redovisningskonsulten, var för sig. Vid beställningar av mobiltelefoner och tillbehör hade företagsledaren kontakt med ett antal stora kunder via telefon eller e-post. Det rörde sig normalt om stora affärer och villkoren bestämdes enskilt för varje affär. Det fanns inga skriftiga kundavtal utan endast anteckningar och e-postkonversation. När leverans hade genomförts fakturerade företagsledaren kunden och detta finansierades via factoringbolag. Detta förhållande baserades på sedvanliga standardavtal. Det var endast företagsledaren som var engagerad i försäljningsrutinen. Det fanns därför inga verifierbara kontroller av intäktsredovisningen att granska. Han diskuterade omsättningsökningen med företagsledaren. Förklaringen till den höga omsättningsökningen var att bolaget hade stora kunder som omsatte mycket telefoner. Bolaget hade nämligen hittat en nisch där det kunde förmedla partier så att kunderna snabbt kunde få önskade produkter i önskade volymer till ett bra pris.

Han valde att följa upp tre kunder för att förvissa sig om att det var fråga om den kategori av kund som företagsledaren hade beskrivit. Han ville också försäkra sig om att det rörde sig om verklig försäljning. Han tog bl.a. del av information på kundernas hemsidor och för en av kunderna följde han även upp mot en prisjämförelsetjänst. På så sätt kunde han verifiera att kunderna sålde de produkter som köptes från bolaget.

Han tog del av Skatteverkets omfattande granskning och kunde därmed konstatera att verket gjorde en total granskning av bolagets försäljning för hela räkenskapsåret. Denna granskning var betydligt mer omfattande och ingående än en normal revision. Han gjorde även en egen sammanställning av räkenskapsårets redovisade mervärdesskatt och jämförde med redovisningen.

Han läste igenom huvudboken. Han kunde konstatera att fakturor var av samma slag och vilka kunder som var vanligt förekommande och att det förekom få krediteringar av fakturor. Därefter gjorde han ett urval ur huvudboken baserat på fakturor med höga belopp som omfattade både försäljning till land inom och utom EU. Urvalet och fakturorna framgår av dokumentationen. Han granskade försäljningen mot kundfakturor och kreditfakturor samt leveransdokumentation. Han företog också en betalningsuppföljning. Vidare granskade han att fakturorna uppfyllde de formella kraven och att mervärdesskatten hade hanterats korrekt. Han genomförde också en avklippskontroll av samtliga kundfakturor och kreditfakturor som var utfärdade under månaderna mars och april 2019. De vidtagna granskningsåtgärderna och resultatet av Skatteverkets omfattande granskning som han tog del av visade att all försäljning hade redovisats och att det rörde sig om verklig försäljning.

Detta är ett analysverktyg som används i revisionen.

4.3 Handelsvaror

Posten Handelsvaror redovisas i årsredovisningen med 311 mnkr. Posten hade ökat med 271 mnkr jämfört med föregående år. Dokumentationen över A-sons granskning består av en kontosammanställning och ett arbetsprogram. Vid de olika stegen i arbetsprogrammet har noteringen U.a. gjorts. Av arbetsprogrammet framgår att vidtagna granskningsåtgärder var; Kontrollerat att korrekt ingående och utgående moms dragits av, Stickprovsgranskat leverantörsfakturor och säkerställt att rörelsefrämmande kostnader inte belastar redovisningen samt Avklippskontroll. Underlagen i dokumentationen består av ett urval av tio transaktioner från huvudboken och leverantörsfakturor. På de utvalda transaktionerna från huvudboken finns en anteckning att granskningen gjorts mot underlag. A-sons slutsats var att posten kunde accepteras.

A-son har uppgett följande.

På motsvarande sätt som vid genomgången av försäljningsrutinerna gjorde han en genomgång av inköpsrutinerna. Alla inköpen gjordes av företagsledaren, huvudsakligen från ett begränsat antal stora leverantörer. Dessa inköp gjordes på samma sätt som försäljningen, dvs. med telefon och e-postkonversation. Han gjorde också en motsvarande kartläggning av stora leverantörer och kunde då konstatera att det rörde sig om stora grossistföretag inom hemelektronik och mobiltelefoni. I kombination med iakttagelserna från Skatteverkets granskning gjorde han bedömningen att det var fråga om reella leverantörer och reella inköp av mobiltelefoner med tillbehör.

Han gjorde ett urval ur huvudboken baserat på fakturor med höga belopp, granskade inköpen mot leverantörsfakturor och leveransdokumentation samt företog en betalningsuppföljning. Vidare granskade han att fakturorna uppfyllde de formella kraven och att mervärdesskatten hade hanterats korrekt.

Han genomförde även en avklippskontroll av samtliga leverantörsfakturor och kreditfakturor som hade utfärdats under mars och april 2019. Mot bakgrund av att han bedömde att det var fråga om verkliga inköp av mobiltelefoner genomförde han inte någon detaljgranskning av IMEI3-listor. En av inköpsfakturorna som inte var från bolagets stora leverantörer detaljgranskades dock. Vid granskningen av den fakturan kontrollerade han att det fanns en IMEI-lista. Möjligen kan det ha varit fråga om karusellhandel i tidigare led, men det kan rimligen inte ingå i hans granskningsuppdrag att granska de inköp som kundens leverantörer hade gjort från sina leverantörer.

International Mobile Equipment Identity, är en personlig identifiering för vissa slag av mobiltelefoner.

4.4 Revisorsinspektionens bedömning

Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet. I förevarande fall var såväl posten Nettoomsättning som posten Handelsvaror väsentliga. A-son hade därför anledning att ägna båda dessa poster särskild uppmärksamhet. Av revisionsdokumentationen framgår att han bedömde att bolaget hade bra rutiner för både intäktsredovisningen och varuinköpen. I sitt yttrande till Revisorsinspektionen har han tillagt att han bedömde att den interna kontrollen var effektiv, vilket han baserade på sina iakttagelser under substansgranskningen och sina diskussioner med företagsledaren och redovisningskonsulten. Av hans yttranden framgår även att bolaget inte hade några skriftliga kund- eller leverantörsavtal. Alla affärer ingicks via telefon eller e-post.

Enligt ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker p. 21 ska revisorn, när denne har fastställt att en bedömd risk för väsentliga felaktigheter på påståendenivån är en betydande risk, utföra substansgranskning med särskild inriktning på den risken. När revisorn hanterar en betydande risk enbart genom substansgranskning, ska granskningen enligt samma punkt innefatta detaljgranskning.

Av dokumentationen framgår att den substansgranskning som gjordes var en stickprovsgranskning. A-son har i sitt yttrande hänvisat till denna stickprovsgranskning och uppgett att han dessutom tog del av Skatteverkets granskning. Varken de åtgärder som framgår av dokumentationen eller det som han har redogjort för i sitt yttrande kan emellertid anses ha gett honom tillräckliga och godtagbara revisionsbevis för riktigheten och fullständigheten i intäktsredovisningen och i posten Handelsvaror.

Såsom A-son måste förstås har hans slutsatser även till en väsentlig del grundat sig på företagsledarens och redovisningskonsultens beskrivning av rutinerna för intäktsredovisningen och varuinköpen. Det framgår emellertid inte av dokumentationen eller av hans yttrande att han genomförde några tester eller andra åtgärder för att verifiera att de angivna rutinerna för intäktsredovisningen och varuinköpen tillämpades och fungerade. Enligt Revisorsinspektionens bedömning har han därför, genom att okritiskt acceptera revisionsbevis från företagsledaren och redovisningskonsulten, brustit i sin professionella skepticism.

Till följd av den otillräckliga granskningen av de båda posterna hade A-son inte grund för att tillstyrka ett fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra detta har han åsidosatt god revisionssed.

5 Långfristiga fordringar

Posten Långfristiga fordringar redovisades i årsredovisningen med 5 mnkr. Dokumentationen över A-sons granskning består av en kontosammanställning och ett arbetsprogram. Vid de olika stegen i arbetsprogrammet har anteckningen U.a. gjorts. Efter granskningsåtgärden Säkerställ rutinerna avseende ingångna avtal, uppgörelser etc. att allt redovisas har antecknats Ja. Av arbetsprogrammet framgår också att posten hade reglerats efter bokslutsdagen. Underlaget till posten består av ett kontoutdrag och en bokslutsbilaga. På bokslutsbilagan finns det en anteckning om att posten är en deposition till ett factoringbolag och att depositionen är avstämd mot ett engagemangsbesked.4 Det framgår inte av kontoutdraget att factoringbolaget är innehavare. A-sons slutsats var att posten kunde accepteras.

A-son har uppgett följande.

Posten Långfristiga fordringar avsåg en deposition till ett factoringbolag. Anledningen till depositionen var att factoringbolaget reglerade kundfordringarna innan betalning hade erhållits från kunderna. Detta framgår av avtalet som fanns mellan bolaget och factoring-bolaget. Det är enligt hans erfarenhet ett standardavtal och depositionen ingick i avtalet.

Han stämde av depositionsbeloppet mot kontoutdrag från factoringbolaget. Han tog del av kontoutdraget genom att redovisningskonsulten i hans närvaro kopplade upp sig mot factoringbolagets system. Underlaget i dokumentationen är en utskrift av relevanta sidor som visar att insättning hade skett och att saldot kvarstod på balansdagen. Hans uppfattning är att direktåtkomst till factoringbolagets system ger revisionsbevis med hög relevans för postens existens, fullständighet och värde. Enligt hans bedömning var erhållet revisionsbevis av högre värde än en engagemangsrapport, eftersom det direkt återspeglade de finansiella transaktionerna och inte utgjorde en manuell sammanställning av uppgifter med den risk som detta innebär för överföringsfel. Han använde därför inte engagemangsbesked som underlag för sitt ställningstagande.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Av ISA 500 Revisionsbevis p. 6 framgår att en revisor ska utforma och utföra granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Revisionsbevisens kvalitet är beroende av deras ändamålsenlighet, dvs. bevisens relevans och tillförlitlighet som stöd för de slutsatser som revisorn använder som grund för sitt uttalande. Hur tillförlitligt ett revisionsbevis är påverkas av dess källa och karaktär och dess värde beror på under vilka särskilda omständigheter som det har inhämtats (p. A 5). När revisorn använder information som har tagits fram av företaget, ska han eller hon utvärdera om informationen är tillräckligt tillförlitlig för de syften som informationen ska tillgodose. (p. 9).

A-sons dokumentation består av ett arbetsprogram och en kontosammanställning på vilka han har antecknat U.a. Dokumentationen innehåller uppgifter om två granskningsåtgärder. Efter granskningsåtgärden Säkerställ rutinerna avseende ingångna avtal, uppgörelser etc. att allt redovisas har han antecknat Ja. Av arbetsprogrammet framgår också att posten hade reglerats efter bokslutsdagen. Han har uppgett att han tog del av kontoutdraget genom att redovisningskonsulten i hans närvaro kopplade upp sig mot factoringbolagets system.

Enligt Revisorsinspektionens mening borde A-son ha begärt in en engagemangsrapport från factoringbolaget. Först därigenom skulle han ha haft revisionsbevis för att fastställa att korrekt information hade tagits in i bokföringen. Detta har han inte gjort. Det kan visserligen förekomma situationer då en revisor inte har möjlighet att ta in engagemangsrapporter och därför tvingas vidta andra granskningsåtgärder som ger tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för riktigheten av den granskade posten. I detta fall har A-son emellertid inte lämnat några uppgifter som ger anledning att räkna med att något engagemangsbevis inte kunde inhämtas. Till detta kommer att de åtgärder som han – enligt dokumentationen och hans yttrande till Revisorsinspektionen – istället vidtog inte kan anses ha gett honom tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för riktigheten i posten Långfristiga fordringar.

A-son hade därmed inte grund för att tillstyrka ett fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra detta har han åsidosatt god revisionssed.

Engagemangsbeskedet är ett dokument som går att beställa hos banken som utvisar det aktuella bolagets samtliga engagemang hos banken per ett visst datum. Det görs vanligen i samband med bokslutsdagen. Utöver saldon på de bankkonton som bolaget har i banken framgår även information om eventuella krediter, garantier, panter, borgen, särskilda villkor (covenanter) eller dylikt som bolaget avtalat om med banken.

6 Kundfordringar

Posten Kundfordringar redovisades i årsredovisningen med 9,3 mnkr. Posten hade ökat med 8,4 mnkr i jämförelse med föregående år. Dokumentationen över A-sons granskning består av en kontosammanställning och ett arbetsprogram. Vid de olika stegen i arbetsprogrammet har noteringen U.a. gjorts. Av kontosammanställningen framgår att posten bestod av följande delposter; Kundfordringar om 4,3 mnkr, Factoringkonto [Factoringbolag A] om 1,7 mnkr och Servicedel [Factoringbolag B] om 3,3 mnkr. Enligt arbetsprogrammet hade följande granskningsåtgärder vidtagits; Avklippskontroll och Kundreskontran avstämd mot huvudboken. Under rubriken Övriga noteringar och iakttagelser på posten i arbetsprogrammet finns följande anteckning, ”OK, allt är betalt efter bokslutsdagen”. Underlagen till posten består av en bokslutsbilaga, en kundreskontra per den 31 mars 2020 och en kundreskontra per den 31 december 2020 med anteckningen ”Betalningsuppföljning”. I underlagen finns också ett engagemangsbesked från Factoringbolag A och en avräkningsnota från Factoringbolag B, daterade den 18 mars 2020. A-sons slutsats var att posten kunde accepteras.

A-son har uppgett följande.

Inledningsvis gjorde han en avstämning mellan kundreskontra och huvudboken. Vidare valde han de tio största kundfakturorna och granskade dessa mot underlag. Han granskade alla kundfordringar för mars och april 2019. Särskild uppmärksamhet ägnade han åt krediteringar efter balansdagen. Betalningsuppföljning gjordes av samtliga kundfordringar genom en granskning mot kundreskontran och respektive factoringbolags avräkning. Han fick engagemangsbesked för Factoringbolag A av redovisningskonsulten som i sin tur hade fått det från Factoringbolag A. Han var inte revisor vid den tidpunkten och hade därför inte möjlighet att begära engagemangsbeskedet direkt från factoringbolaget.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Det finns inledningsvis anledning att erinra om de bestämmelser i ISA 500 som redogjorts för tidigare i detta beslut (se avsnitt 5 Långfristiga fordringar).

Posten Kundfordringar var väsentlig och A-son hade därför anledning att ägna den särskild uppmärksamhet. Av dokumentationen framgår att det vid A-sons granskning gjordes en betalningsuppföljning med kundreskontran som underlag. Att göra betalningsuppföljning enbart mot kundreskontran som underlag är emellertid inte ägnat att ge tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för posten Kundfordringar.

Av A-son yttrande framgår att han även gjorde betalningsuppföljning mot avräkningsnotor från factoringbolagen. Han borde emellertid ha begärt in engagemangsrapporter från factoringbolagen. Först därigenom skulle han ha haft revisionsbevis för att korrekt information hade tagits in i bokföringen.

Med hänsyn till att posten Kundfordringar var väsentlig innebär den otillräckliga granskningen att A-son saknade grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat-och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

7 Övriga fordringar

Posten Övriga kortfristiga fodringar redovisades i årsredovisningen med 43,5 mnkr. Posten hade ökat med 39 mnkr jämfört med föregående år. Dokumentationen består av en kontosammanställning och ett arbetsprogram. Vid de olika stegen i arbetsprogrammet har noteringen U.a. gjorts. Av kontosammanställningen framgår att posten huvudsakligen består av delposterna Avräkning av skatter och avgifter, om 35 mnkr, och Momsfordran, om 8 mnkr. Av arbetsprogrammet kan utläsas att delposten Avräkning av skatter och avgifter stämdes av mot skattekontoutdrag och att redovisningen av mervärdesskatt hade stämts av månadsvis utan anmärkning. Underlagen till posten består av en bilaga med en kontosammanställning. Av kontosammanställningen framgår att mervärdesskattefordran om 8 mnkr var en rättelse som bolaget hade gjort och att denna var under utredning av Skatteverket. Därtill finns ett skattekontoutdrag med utgående saldo per den 31 mars 2020, en bokslutsbilaga omfattande momsavstämning för momsperiod mars 2020 om 5 mnkr och rättelser för ingående mervärdesskatt för månaderna oktober och november 2018 och januari–juni 2019 om 3 mnkr. Av bokslutsbilagorna i underlagen framgår även att det finns kreditfakturor för såväl ingående som utgående mervärdesskatt som ännu inte hade redovisats till Skatteverket.

I arbetsprogrammet för posten Övriga kortfristiga skulder har A-son antecknat att bolaget hade missat att redovisa mervärdesskatt i tid under en period men ”i övrigt ok”. Enligt anteckningarna i arbetsprogrammet bedömde han även att den redovisade mervärdesskatten på helår utifrån bolagets försäljning var ”ok”. Vidare framgår det att han analyserade om korrekt ingående och utgående skatt hade dragits av och att det såg ”ok” ut. Hans slutsats var att posten kunde accepteras.

Revisorsinspektionen har inhämtat beslut från Skatteverket avseende verkets utredning av bolagets mervärdesskattebetalningar (se även avsnitt 3). I det material som inspektionen har fått ta del av finns ett beslut för perioden oktober – december 2018. Det beslutet – som alltså avser en period före det nu aktuella räkenskapsåret – är meddelat den 31 december 2020. Det finns också ett beslut som avser perioderna oktober 2018 – mars 2019 och april – juli 2019 (varav enbart den senare perioden inföll under det aktuella räkenskapsåret). Det beslutet är meddelat den 23 augusti 2021 och därmed först efter det att A-son den 28 juni 2021 avlämnat sin revisionsberättelse.

A-son har uppgett följande.

Det pågick en skattekontroll av bolaget och anledningen till denna kontroll var skatte- och mervärdesskattefordringarna i bokslutet. När han utförde revisionen, drygt ett år senare, var skattegranskningen avslutad och bolaget hade taxerats enligt lämnade deklarationer. Han tog del av Skatteverkets beslut och kunde konstatera att fordringarna skulle återbetalas vilket skedde den 9 april 2020 enligt skattekontot. Med hänsyn till att Skatteverket hade detaljgranskat de ingående transaktionerna och funnit att de var korrekt redovisade ansåg han att det inte förelåg någon risk för väsentliga fel som motiverade en fördjupad granskning.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Bolaget bedrev handel både i Sverige och i övriga EU och genom export och import. När det gällde handeln inom EU samt exporten och importen medförde detta att bolaget hade att beakta särskilda regler för redovisning av mervärdesskatt. Dessa regler är till sin karaktär generellt mer komplexa än de regler avseende mervärdesskatt som träffar handel som enbart sker inom Sverige. Vid revisionen var det därför väsentligt att granska och bedöma hur bolaget tillämpade dessa regler.

Av dokumentationen går inte att utläsa att A-son för det aktuella räkenskapsåret granskade att reglerna tillämpades på ett korrekt sätt. Det som framgår av hans yttranden är att han – med hänsyn till att Skatteverket hade detaljgranskat de ingående transaktionerna och funnit att de var korrekt redovisade – ansåg att det inte förelåg någon risk för väsentliga fel som motiverade en fördjupad granskning.

Skatteverkets beslut avseende det aktuella räkenskapsåret fattades efter tidpunkten för A-sons granskning. De uppgifter som han före beslutet möjligen hade erhållit från Skatteverket om den pågående utredningen fråntog honom inte skyldigheten att självständigt granska bolagets redovisning av mervärdesskatt. Han hade därför inte grund för bedömningen att bolaget följde de särskilda regler vad gäller mervärdesskatt för handeln med andra EU-länder samt export och import. Dessutom var Skatteverkets utredning föranledd av att bolaget hade skickat in rättelser för flera perioder från både det tidigare och aktuella räkenskapsåret, bl.a. med anledning av kreditfakturor. Detta talade för att det fanns kontinuerliga brister i bolagets rutiner för hantering av mervärdesskatt. Omständigheterna gav alltså A-son anledning att utöka granskningen i denna del.

Revisorsinspektionen anser sammantaget att A-sons granskning av bolagets redovisning av mervärdesskatt var otillräcklig. Genom att inte utföra någon godtagbar granskning av bolagets redovisning av mervärdesskatt har han åsidosatt god revisionssed.

8 Kassa och bank

Posten Kassa och bank redovisades i årsredovisningen med 4 tkr. Dokumentationen över A-sons granskning består av en kontosammanställning och ett arbetsprogram. Vid de olika stegen i arbetsprogrammet har noterats ”U.a.”. Av arbetsprogrammet framgår att A-son stämde av mot kontoutdrag. Underlaget till delposterna består av en bokslutsbilaga och två kontoutdrag från banken över transaktioner för mars 2020. Kontoutdragen visar endast saldo och inte de övriga engagemang som bolaget eventuellt hade. Av en not i årsredovisningen, not 3 Ställda säkerheter, kan utläsas att bolaget hade företagsinteckningar om 800 tkr. A-sons slutsats var att posten kunde accepteras.

A-son har uppgett följande.

Posten Kassa och bank och Ställda säkerheter uppgick till oväsentliga belopp. Varken vid kontakter med redovisningskonsulten eller den tidigare revisorn eller vid hans övriga granskningsinsatser framkom något som indikerade en förhöjd risk och motiverade någon fördjupad granskning. Övriga finansiella engagemang granskades mot engagemangsbesked från factoringbolagen. Hans genomgång av avtalen för respektive factoringbolag innefattade att fånga upp eventuella ställda säkerheter.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

När en företagsledare på egen hand kontrollerar alla transaktioner som sker i bolaget föreligger i allmänhet en förhöjd risk för väsentliga felaktigheter i bolaget. Den förhöjda risken ska enligt god revisionssed föranleda ökad skepticism och ytterligare revisionsåtgärder. Enligt ISA 330 Revisors hantering av bedömda risker p.19 ska revisorn bl.a. överväga om det behöver vidtas åtgärder för externa bekräftelser.

Även här finns det anledning att erinra om de bestämmelser i ISA 500 som redogjorts för tidigare i detta beslut (se avsnitt 5 Långfristiga fordringar).

I detta fall kontrollerade företagsledaren både in- och utbetalningar i bolaget och hade därigenom stora möjligheter att manipulera redovisningen. Det fanns därför anledning att räkna med en förhöjd risk för väsentliga felaktigheter. Det gällde också posten Kassa och bank, som inte utgjorde någon oväsentlig post, även om saldona på bokslutsdagen var låga. Den förhöjda risken innebar att A-son i vart fall borde ha begärt in en engagemangsrapport direkt från banken.

A-sons dokumentation består i denna del av två kontoutdrag och ett arbetsprogram. Av arbetsprogrammet framgår endast, genom kortfattade noteringar, att han gjorde en avstämning mot kontoutdragen. Detta utgjorde inte någon tillräcklig granskning av posten.

De uppgifter om vidtagna granskningsåtgärder som A-son har lämnat i sitt yttrande till Revisorsinspektionen är allmänt hållna och konkretiserar t.ex. inte hur den uppgivna detaljgranskningen gick till. Det står under alla förhållanden klart att han inte tog in något engagemangsbesked direkt från banken.

Revisorsinspektionen drar av det ovan sagda slutsatsen att A-sons granskning av posten Kassa och bank var bristfällig. Med hänsyn till detta saknade A-son grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

9 Leverantörsskulder

Posten Leverantörsskulder redovisades i årsredovisningen med 36 mnkr. Posten hade ökat med 31 mnkr jämfört med föregående år. Dokumentationen består av en kontosammanställning och ett arbetsprogram. Vid de olika stegen i arbetsprogrammet har noterats ”U.a.”. Av arbetsprogrammet framgår att följande granskningsåtgärder vidtogs: Stickprovsgranskat leverantörsfakturor och säkerställt att rörelsefrämmande kostnader inte belastat redovisningen, Avklippskontroll, Leverantörsreskontran stäms av mot huvudboken och Betalningsuppföljning. Underlaget till posten består av en bokslutsbilaga, en leverantörsreskontra per den 31 mars 2020 och en leverantörsreskontra per den 30 november 2020 med anteckningen ”Betalningsuppföljning”. A-sons slutsats var att posten kunde accepteras.

A-son har uppgett följande.

Hans bedömning, som baserades på kontakter med den tidigare revisorn och hans erfarenhet av redovisningskonsulten från andra uppdrag, var att bolaget hade väl fungerande rutiner. Det innebar att risken för fel var låg. Han ägnade särskild uppmärksamhet åt krediteringar. Genom den granskningen kunde han verifiera att leverantörsskulder som uppkom före och efter bokslutsdagen hade redovisats i rätt period. Granskningen omfattade samtliga leverantörsfakturor för perioden mars och april 2019.

Hans granskning verifierade existens, fullständighet och värde på följande sätt. Leverantörsskulderna baserades på fakturor som hade utfärdats av motparten. Bolagets betalning av skulderna bekräftade deras existens och värde. Genom att följa upp krediteringar och obetalda fakturor kunde han identifiera de leverantörsfakturor som kunde vara felaktiga till existens eller värde. Fullständigheten verifierades genom övriga granskningsåtgärder av framför allt varuinköp, genom uppföljning av eventuella tvister genom Bisnode/Infotorg och genom förfrågningar hos företagsledaren och redovisningskonsulten.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Posten Leverantörsskulder var väsentlig och A-son hade därför anledning att ägna den särskild uppmärksamhet. Hans dokumentation består av ett arbetsprogram och en kontosammanställning på vilka han har antecknat U.a. Dokumentationen innehåller även uppgifter om vissa mer specifika åtgärder, periodiseringskontroll, stickprovsgranskning av leverantörsfakturor, avstämningar av leverantörsreskontra mot huvudboken och betalningsuppföljning med leverantörsreskontra som underlag. Den granskning som dokumentationen utvisar kan dock inte anses tillräcklig.

De uppgifter om vidtagna granskningsåtgärder som A-son har lämnat i sitt yttrande till Revisorsinspektionen är allmänt hållna. Det framgår t.ex. inte närmare hur den uppgivna detaljgranskningen gick till. Han har därför inte heller genom sina kompletterande redogörelser gjort sannolikt att posten Leverantörsskulder granskades på ett godtagbart sätt.

Revisorsinspektionen drar av detta slutsatsen att A-sons granskning av posten Leverantörsskulder var bristfällig (se den i avsnitt 2 angivna bevisbörderegeln). Med hänsyn till att posten Leverantörsskulder var väsentlig innebär den otillräckliga granskningen att han saknade grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

10 Övriga skulder

Posten Övriga skulder redovisades i årsredovisningen med 15 mnkr. Jämfört med föregående år hade posten ökat med 14 mnkr. Dokumentationen över A-sons granskning består i denna del av en kontosammanställning och ett arbetsprogram.

Av kontosammanställningen framgår att posten består av följande delposter; Lån från bank om 222 tkr, Skuld Hongkong 8,7 mnkr, Factoringbolag B Euro om 5,2 mnkr och USD om 18 tkr, Avräkning Factoringbolag A om 48 tkr och Skulder till närstående om 1,2 mnkr. I arbetsprogrammet anges att skulden till Factoringbolag B hade stämts av mot underlag. Det anges också att skulden till ett bolag i Hongkong (Hongkongbolaget) hade stämts av med företagsledaren och att denne hade bekräftat att skulden motsvarades av en fordran på Hongkongbolaget. Underlagen till delposterna består av en avi, daterad den 9 mars 2020, kontoutdrag (daterade den 18 mars respektive den 31 mars 2020), huvudboksutdrag och bokslutsbilagor. Det framgår inte av kontoutdragen att de angivna factoringbolagen var innehavare av de konton som utdragen avser. A-sons slutsats var att posten kunde accepteras.

A-son har uppgett följande.

Hans ställningstaganden grundades på underlag från bolagets motparter vilka utvisade saldot per balansdagen och säkerställde delposternas existens, fullständighet och värde. Delposterna valdes ut p.g.a. sin storlek och inte för att det fanns någon förhöjd risk som motiverade en utökad granskning. Att kontoutdragen inte angav vem som var kontoinnehavare berodde på att det var fråga om skärmutskrifter som gjordes på plats och att han skrev ut enbart sidor som var relevanta för hans slutsats.

När det gällde mellanhavandena med Hongkongbolaget så ägdes det bolaget av företagsledaren och var därmed närstående. Han tog del av bokföringen i form av en motsvarighet till huvudboken. Han kunde därmed konstatera att Hongkongbolaget hade en motsvarande fordran och att transaktionerna hade sitt ursprung i försäljning mellan bolagen. Skulder till närstående avsåg en inlåning från företagsledaren tidigare år.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Även i denna del finns det anledning att erinra om de bestämmelser i ISA 500 som redogjorts för tidigare i detta beslut (se avsnitt 5 Långfristiga fordringar).

Posten Övriga skulder var väsentlig och A-son hade därför anledning att ägna den särskild uppmärksamhet. Hans dokumentation består i denna del av ett arbetsprogram och en kontosammanställning. De åtgärder som framgår av dokumentationen och det som han har redogjort för i sitt yttrande kan emellertid inte anses ha gett honom tillräckliga och godtagbara revisionsbevis. Han borde ha begärt in en engagemangsrapport från factoringbolagen och bank. Först därigenom skulle han ha haft revisionsbevis för att korrekt information hade tagits in i bokföringen. Han inhämtade inte heller tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende skulden till Hongkongbolaget och skulder till närstående.

Med hänsyn till att posten Övriga skulder var väsentlig innebär den otillräckliga granskningen att A-son saknade grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

11 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd

Revisorsinspektionen har funnit flera brister i A-sons revision av det aktuella bolaget. När det gäller resultatposterna har han inte utfört en tillräcklig granskning av bolagets redovisning av posterna Nettoomsättning och Handelsvaror. Han har för balansposterna Långfristiga fordringar, Kundfordringar, Kassa och bank och Övriga skulder inte inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Därtill har han inte utfört en tillräcklig granskning av Övriga fordringar och Leverantörsskulderna. Bristerna i granskningen har varit sådana att han har saknat grund att tillstyrka bolagets resultat- och balansräkningar. Slutligen har han inte inte fullgjort sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.

A-son har i ovan nämnda avseenden åsidosatt sina skyldigheter som revisor och ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Det som ligger honom till last är allvarligt, särskilt med beaktande av att han har tillstyrkt fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar utan att ha grund för det. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), ges en varning.

FARs kommentar

Ärendet rör revisorns riskbedömning enligt penningtvättslagen i ett bolag som bedrev handel med mobiltelefoner (RI har även tidigare ärenden kopplat till handel med mobiltelefoner och riskbedömning för penningtvätt). Vad RI uttalar är uppfattningen att revisorns åtgärder för övervakningen av transaktioner och aktiviteter inte begränsas till revisorns egna transaktioner [och aktiviteter] med kunden utan måste avse allt som revisionen omfattar. Övervakningen kan i praktiken ske genom den vanliga revisionen med beaktande av riskprofilen ur ett penningtvättsperspektiv.