Beslut: Revisorsinspektionen ger auktoriserade revisorn A-son en varning.
1 Inledning
Revisorsinspektionen har tagit emot en underrättelse från Skatteverket angående den auktoriserade revisorn A-son. Underrättelsen rör hans revision av ett aktiebolag (nedan fastighetsbolaget) avseende räkenskapsåret 2019 och två revisorsyttranden som han har avgett för ett annat aktiebolag (nedan restaurangbolaget) enligt 8 § förordningen (2021:126) om ordinarie omställningsstöd.1
Ärendet gäller granskning av transaktioner på aktieägarens tillika företagsledarens avräkningskonto samt granskning inför avgivande av revisorsyttranden avseende omställningsstöd.
Enligt 4 § i förordningen finns det ett antal stödperioder. Bolagets ansökningar om omställningsstöd avsåg stödperioderna maj och juni 2021.
2 Skatteverkets underrättelse
Av Skatteverkets underrättelse framgår följande.
Aktieägarens avräkningskonto (fastighetsbolaget)
Fastighetsbolaget bokförde under räkenskapsåret 2019 fem leverantörsfakturor från YY Ltd vilka avsåg konsultarvode för år 2018 om totalt 480.600 kr. Betalning skedde inte till angivet postgirokonto utan leverantörsfakturorna redovisades som betalda genom att bokföras om till ägarens avräkningskonto. I och med ombokningen av de obetalda leverantörsfakturorna mot ägarens avräkningskonto skapades det ett utrymme för företagsledaren att utan beskattningskonsekvenser tillgodogöra sig medlen.
Omställningsstöd (restaurangbolaget)
Vid Skatteverkets utredning av restaurangbolagets ansökningar om omställningsstöd uppmärksammades att täckningsbidraget blivit fel, eftersom lönekostnader både tagits med som en fast kostnad och minskat täckningsbidraget. Skälet till detta var att den programvara som bolaget använde vid sin beräkning av omställningsstödet tog fram felaktiga uppgifter. Totalt medförde ändringarna av täckningsbidraget att omställningsstödet för de två perioderna minskade med 374.885 kr.
3 Aktieägarens avräkningskonto (fastighetsbolaget)
Av revisionsdokumentationen framgår att bolaget hade bokfört inköp av tjänster från ett land utanför EU med totalt 480.600 kr. Vidare framgår av dokumentationen att kontot Lån från aktieägare under år 2019 hade minskat med 392.485 kr och att A-son hade bedömt förändringen som rimlig.
A-son har uppgett följande.
Bolaget anlitade en konsult från YY Ltd som hade en särskild kompetens. Såvitt han vet kände konsulten och företagsledaren varandra sedan gammalt. Konsulten arbetade tidigare utomlands för YY Ltd och därför såg han ingen grund för att ifrågasätta att arbetet som konsulten utförde fakturerades från det bolaget. Att betalningen skedde över avräkningskonto hängde, enligt den information som han hade fått, samman med att det fanns andra mellanhavanden mellan YY Ltd och företagsledaren som skulle regleras samtidigt.
Han hade sedan tidigare kännedom om att fadern till företagsledaren för fastighetsbolaget hade investerat i ett utvecklingsprojekt i landet där YY Ltd verkar. Det fanns en skriftlig utfästelse, som han uppfattade det från den tidigare ägaren i YY Ltd, enligt vilken företagsledarens fader skulle vara enda förmånstagare till eventuella intäkter från denna del av investeringen.
I samband med revisionen fick han ta del av ett brev från YY Ltd. I brevet ifrågasattes om det var rätt att bolaget inte skulle betala fakturorna med hänvisning till den ovan nämnda investeringen som gjordes mellan fadern och den dåvarande ägaren av YY Ltd. Brevet innehöll även ett förslag till uppgörelse som innebar att bolaget inte skulle behöva betala fakturorna mot att fordran överfördes till YY Ltd. Brevet kan möjligen tolkas som att rättigheten skulle överföras på YY Ltd:s VD. Detta gav stöd för att leverantörsfakturorna från bolagets sida var reglerade och att det kvarstående fordringsförhållandet rörde företagsledaren och YY Ltd. Det var också företagsledarens uppfattning att så var fallet. Hur den slutliga regleringen utfördes föll utanför hans revision, eftersom det fanns revisionsbevis för att det inte fanns några kvarstående krav mot bolaget.
Vid sin revision gick han igenom ett kontoutdrag från huvudboken avseende företagsledarens avräkningskonto. Uppföljning skedde även genom samtal med bolagets redovisningskonsult för att fånga upp ovanliga transaktioner. Kontot användes för avräkning med företagsledaren, vilket innebar att både dennes utlägg och uttag hanterades över kontot. Han upptäckte inte något avvikande eller märkligt vid denna granskning.
Årets förändring innebar att bolaget under året amorterade skulden till företagsledaren. Mot bakgrund av att företagsledaren under ett flertal tidigare år hade skjutit till medel, och bolagets resultat och likviditet medgav en återbetalning, var det rimligt att skulden reglerades. Han bedömde därför att förändringarna på kontot och transaktionerna var rimliga.
A-son har till Revisorsinspektionen gett in ett förslag till beslut från Skatteverket, daterat den 17 november 2021. I förslaget återger Skatteverket innehållet i ett brev från YY Ltd, daterat den 12 februari 2019. Av materialet framgår att YY Ltd:s VD ifrågasatte att företagsledaren kan vägra att betala fakturorna med hänvisning till en investering som företagsledarens fader hade gjort i ett projekt som ägdes av VD:ns chef. Enligt brevet gick VD:n med på att annullera fakturorna mot att företagsledaren skrev över alla sina rättigheter till sin fordran på VD:n.
Revisorsinspektionen gör följande bedömning.
En revisor ska vid sin granskning förhålla sig professionellt skeptisk. Detta kommer till uttryck i såväl aktiebolagslagen (2005:551) som International Standards on Auditing (ISA).2
Den aktuella transaktionen om 480.600 kr överskred A-sons övergripande väsentlighetstal. Vid sin granskning uppmärksammade han att leverantörsfakturorna från YY Ltd reglerades genom bokföring över ägarens avräkningskonto. Detta är ett förfarande som inte är normalt vid reglering av leverantörsfakturor mellan två näringsidkare.
Det brev som A-son tog del av innehåller ett förslag till en uppgörelse. Det framgår dock inte av brevet om uppgörelsen slutfördes på det sätt som föreslogs. Företagsledaren bekräftade visserligen att leverantörsfakturorna hade reglerats. A-son inhämtade dock inte några revisonsbevis för att företagsledaren verkligen hade betalat fakturorna eller för att uppgörelsen slutfördes på det sätt som hade föreslagits i brevet. Det saknas revisionsbevis som styrker att fakturorna skulle redovisas som reglerade över avräkningskontot på det sätt som gjordes.
Enligt Revisorsinspektionen var den granskning som A-son utförde av de aktuella transaktionerna inte tillfyllest. Det brev och den övriga information som A-son tog del av och som låg till grund för hans bedömning gav inte tillräckligt stöd för att redovisa regleringen av fakturorna på aktieägarens avräkningskonto.
Genom att inte utföra tillräcklig granskning av de aktuella transaktionerna på ägarens avräkningskonto har A-son åsidosatt god revisionssed.
4 Omställningsstöd (restaurangbolaget)
Enligt de revisorsyttranden som A-son avlämnade avseende omställningsstöd stämde han av bolagets beräkningar av täckningsbidrag mot företagets bokslut och tog del av bolagets sammanställningar av kostnader för dessa beräkningar. Av revisionsdokumentationen framgår att han inhämtade resultatrapporter för de båda stödperioderna. Någon avstämning mellan de inhämtade rapporterna och beräkningen av täckningsbidrag enligt ansökningarna finns dock inte i dokumentationen.
A-son har uppgett följande.
Han har utfört de granskningsåtgärder som framgår av hans rapport. Det ingår inte att granska om lönekostnader hade dubbelräknats. Han har uppfattat intyget som att det inte heller ingår att granska om täckningsbidraget är materiellt korrekt. Granskningen av täckningsbidraget tar sikte på periodiseringskontroll och redovisningsprinciper. Han har tolkat reglerna så att han inte ska uttala sig om täckningsbidraget är korrekt beräknat.
Revisorsinspektionen gör följande bedömning.
Enligt 8 § förordningen om ordinarie omställningsstöd får omställningsstöd beviljas endast om sökanden har lämnat ett skriftligt, undertecknat yttrande från en revisor. I yttrandet ska revisorn rapportera sina iakttagelser i olika avseenden, bl.a. summan av bolagets fasta kostnader och om täckningsbidraget.
I 16 § samma förordning anges hur täckningsbidraget ska beräknas. Enligt paragrafens tredje stycke ska sådana kostnader som utgör fasta kostnader enligt 13 § inte beaktas vid beräkningen. Kostnader för löner utgör enligt 13 § första stycket 14 fasta kostnader.
Revisorsinspektionen delar inte A-sons uppfattning att revisorsgranskningen av täckningsbidraget kan begränsas till periodiseringskontroll och redovisningsprinciper.
Eftersom de belopp som A-son uttalade sig om i revisorsyttrandena innefattade kostnader som enligt 16 § förordningen inte ska ingå i beräkningen av täckningsbidraget, var hans granskningsinsats bristfällig.
5 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd
Revisorsinspektionen har funnit flera brister i A-sons revisionsarbete. Han har i ett uppdrag inte granskat transaktionerna på aktieägarens avräkningskonto i tillräcklig omfattning. I ett annat uppdrag har han avgett två revisorsyttranden avseende omställningsstöd utan att dessförinnan göra en tillräcklig granskning av förekommande täckningsbidrag.
A-son har i ovan nämnda avseenden åsidosatt sina skyldigheter som revisor och ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Det förhållande att han inte i tillräcklig omfattning granskat transaktionerna på aktieägarens avräkningskonto är allvarligt. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), ges en varning.