Dnr 2023-649

2.1 Revisorns dokumentationsskyldighet

En auktoriserad eller godkänd revisor ska enligt god revisionssed dokumentera dels sådana förhållanden som har betydelse för att ge bevis till stöd för uttalandena i revisionsberättelsen, dels sådana förhållanden som utgör bevis för att revisionen har planerats och utförts enligt god revisionssed. Bestämmelser om dokumentation finns i 24 § revisorslagen (2001:883) och 7–12 §§ Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Dessa kompletteras av International Standard on Auditing (ISA) 230 Dokumentation av revisionen. Dokumentationen ska vara tydlig och sammanställd på ett överskådligt sätt. Av dokumentationen ska framgå bl.a. hur granskningen har planerats, vilken granskning som har genomförts, när granskningen har utförts, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits. Underlåtenhet att fullgöra dokumentationsskyldigheten på ett riktigt sätt bedöms som allvarlig, eftersom den försvårar en analys och en tillfredsställande bedömning av arbetet i efterhand.

Den omständigheten att en revisor inte dokumenterar sina granskningsåtgärder på ovan angivet sätt behöver i och för sig inte innebära att granskningsåtgärderna har varit otillräckliga. I ett sådant fall får dock Revisorsinspektionens bevisbörda anses övergå på revisorn. Det innebär att revisorn måste kunna redogöra för sin granskning på ett sådant sätt att det vid en helhetsbedömning framstår som sannolikt att de påstådda åtgärderna har utförts och att de har haft sådan inriktning och omfattning att de har kunnat tjäna som underlag för välgrundade slutsatser. Vid denna bedömning beaktar Revisorsinspektionen bl.a. hur detaljerade uppgifter revisorn har lämnat om sina granskningsinsatser. Om revisorn därvid inte förmår göra den påstådda granskningen sannolik, utgår Revisorsinspektionen från att någon tillfredsställande granskning inte har skett.

2.2 Penningtvättsregelverket

Auktoriserade och godkända revisorer är enligt 1 kap. 2 § 18 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) s.k. verksamhetsutövare enligt lagen och ska därmed följa lag och föreskrifter på området.

3.1 Allmän riskbedömning

A-son har gett in ett dokument rubricerat ”Generell riskbedömning avseende penningtvätt och finansiering av terrorism”. I dokumentet anges att revisionsföretagets produkter och tjänster utgörs av redovisning, revision och rådgivning och att detta är sedvanliga tjänster där risken för att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism generellt presumeras vara låg. Det anges inledningsvis att olika risksituationer har identifierats men att risken reduceras genom att företaget inte tillhandahåller dessa tjänster i risksituationer utan noggranna överväganden och fördjupade riskbedömningar på kundrisknivå. Vad gäller kunder eller distributionskanaler anges att det rör sig om främst små och medelstora företag, att uppdragen uteslutande är återkommande och att den generella risken därmed minskas.

Dokumentet övergår sedan till att beskriva nio generella kundtyper eller kundkategorier som anges innebära hög risk. I anslutning till två av dessa kundriskbeskrivningar har A-son, utan att utveckla varför, skrivit in namnet på sex av sina kunder. Under övriga kundriskbeskrivningar har han skrivit ”Nej”. Uppräkningen avslutas med den sammanfattande bedömningen ”Normalt låg risk”. Därefter beskriver dokumentet sju generella kundtyper som anges innebära normal risk. Här anges att revisionsföretaget inte har någon kund som motsvarar dessa kriterier.

I riskbedömningen anges vidare följande.

Några särskilda rutiner utöver kundkännedom och byråns generella rutiner enligt kvalitetshandboken krävs inte när risken är normal. Den förhöjda risken i enskilda uppdrag hanteras genom kundkännedomsåtgärder i de enskilda uppdragen. Normala risker hanteras genom att riskerna utvärderas minst var sjätte månad i kombination med att endast särskilt erfarna medarbetare är ansvariga för högriskuppdragen. Om den generella risken är hög vidtas sker utvärdering av risker minst var tredje månad och endast särskilt erfarna medarbetare får arbeta med högriskuppdragen.

Dessutom vidtas följande åtgärder som tar sikte på uppdragen med förhöjd risk:

Några åtgärder listas inte i det efterföljande.

Slutligen anges i dokumentet att det finns ”lämpliga rutiner för att säkerställa kundkännedom och andra rutiner”, ”medarbetare som är lämpliga för att hantera tilldelade uppgifter”, ”regelbunden anpassad utbildning av medarbetare”, ”rutiner för övervakning och agerande vid avvikande transaktioner” samt ”lämplig uppföljning av regelefterlevnad”. Det anges att det inte finns ”skydd mot hot, hämnd och liknande”, eftersom det ännu aldrig har varit aktuellt, samt att revisionsföretaget inte har erbjudit kunder nya eller väsentligt förändrade tjänster som kan påverka riskbedömningen och inte heller har erbjudit tjänster till nya kundsegment eller geografiska områden.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

I en allmän riskbedömning ska revisionsföretaget göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker. Vid den allmänna riskbedömningen ska särskilt beaktas vilka slags produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som föreligger. Slutligen ska riskbedömningen innehålla en beskrivning av de egenskaper som kan göra revisionsföretagets verksamhet, tjänster eller produkter sårbara för försök till att utnyttja verksamheten för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Det nu aktuella revisionsföretagets allmänna riskbedömning saknar en bedömning av de risker som kan förknippas med de tjänster som revisionsföretaget erbjuder – såväl generellt som i revisionsföretagets specifika fall. I riskbedömningen anges endast att redovisning, revision och rådgivning presumeras innebära låg risk. Den bedömningen hade, mot bakgrund av att detta inte kan anses vara allmänt vedertaget, åtminstone behövt motiveras.

Dokumentet saknar vidare en beskrivning av vilka kunder och distributionskanaler som finns. Här anges endast att kunderna utgörs av ”främst små och medelstora företag”, vilket inte säger något om kundernas verksamhetsområden eller branscher. Detta gör det i sin tur svårt att i nästa steg göra en kundriskbedömning. Det anges att risken minskas eftersom det rör sig om återkommande uppdrag i små och medelstora företag. Denna formulering kan emellertid inte anses uppfylla lagens krav på dokumenterad riskbedömning. Revisionsföretaget har sedan placerat sex enskilda kunder i två kundkategorier och i övrigt listat vad man anser utgöra hög risk hos en presumtiv kund; i de flesta fall har man antecknat att det inte finns någon kund som motsvarar beskrivningen. Nu nämnda uppgifter har närmast karaktären av en kundriskbedömning som inte har sin plats i en allmän riskbedömning.

Utöver detta saknas en bedömning av geografiska riskfaktorer. I dokumentet anges i detta avseende endast att företaget inte erbjuder tjänster till nya geografiska områden, utan att befintliga geografiska områden specificeras.

Den allmänna riskbedömningen innehåller inte någon beskrivning av de egenskaper som kan göra revisionsföretagets verksamhet eller tjänster och produkter sårbara för försök till att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bedömningen värderar inte heller de risker som är förenade med några beskrivna hot eller sårbarheter. Det ovan återgivna avsnittet om rutiner beskriver en kortfattad rutin men utgör knappast en allmän riskbedömning. Syftet med en allmän riskbedömning är bland annat att ange vad som utgör en normal eller förhöjd risk, inte att beskriva allmänt hållna rutiner kring vad som ska göras när ospecificerade normala eller förhöjda risker uppstår.

Slutligen anges i dokumentet att revisionsföretaget har lämpliga rutiner för att säkerställa kundkännedom och andra rutiner, regelbunden anpassad utbildning av medarbetare och rutiner för övervakning och agerande vid avvikande transaktioner. Några sådana rutiner har emellertid inte getts in; enligt A-son finns det inte heller några rutiner på området.

Sammantaget anser Revisorsinspektionen att den allmänna riskbedömning som A-son har gett in uppfyller endast ett fåtal av lagens och föreskrifternas krav. Genom att i egenskap av revisionsföretagets företrädare inte tillse att revisionsföretaget har en allmän riskbedömning som uppfyller kraven har A-son brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.

3.2 Rutiner och riktlinjer

A-son har i egenskap av företrädare för revisionsföretaget förelagts att ge in företagets rutiner och riktlinjer. Han har med anledning av det gett in en fyrsidig utskrift från Finansinspektionens webbplats.

A-son har uppgett följande.

Han har inte upprättat några egna rutiner eller riktlinjer utan använder sig av Finansinspektionens checklista.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

En verksamhetsutövares rutiner och riktlinjer på penningtvättsområdet måste vara anpassade efter de riskindikatorer som har identifierats i den allmänna riskbedömningen. Det innebär bl.a. att en revisor inte kan nöja sig med att tillämpa checklistor och liknande riktlinjer som har upprättats av utomstående, utan att ta hänsyn till det specifika revisionsföretagets förhållanden.

Genom att inte tillse att det inom revisionsföretaget upprättades egna rutiner och riktlinjer på penningtvättsområdet har A-son brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.

3.3 Utbildning

A-son har förelagts att ge in dokumentationen av revisionsföretagets utbildning inom området penningtvätt och finansiering av terrorism. Han har inte gett in någon sådan dokumentation.

A-son har uppgett följande.

Den utbildning han har på detta område är den han har fått på de allmänna utlandskurser som han alltid går hos ett utbildningsföretag med inriktning på skattefrågor. Dessutom har han följt och läst på det som skrivs och tillhandahålls av Finansinspektionen. Han försöker därefter arbeta i linje med detta. Han har inte gått någon utbildning som är speciellt inriktad på penningtvättseller terrorismfinansieringsgranskning.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

A-son har, av vad som framkommer av utredningen, inte genomgått någon utbildning med särskild inriktning på penningtvätt och finansiering av terrorism. Att han har genomgått andra mer allmänt hållna utbildningar förändrar inte denna bedömning. A-son har härigenom brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.

4.1 Åtgärder enligt penningtvättsregelverket

A-son har tillfrågats om när han inledde affärsförbindelsen. Det registreringsbevis som finns i hans dokumentation är utskrivet år 2015 och sedan dess har ändringar skett i bolagets styrelse. Det finns ingen dokumentation av att han efter detta datum har följt upp identitetskontrollen genom att inhämta ett nytt registreringsbevis. I akten finns en kopia av företrädarens identitetshandling. Kopian av identitetshandlingen är odaterad, men handlingen är utfärdad år 2018.

Det finns ingen dokumentation av att A-son har utrett eller kontrollerat bolagets verkliga huvudman. I årsakten finns en utskrift av en webbsida hos Finansinspektionen, daterad 2022-10-10. På utskriften har A-son skrivit ”[A] 100 %”. I grundakten finns inte heller någon dokumentation av att han har kontrollerat huruvida företrädarna var personer i politiskt utsatt ställning, familjemedlemmar eller nära medarbetare till en sådan person. I årsakten har han antecknat ”Kundkännedom och PEP granskning UA”. På utskriften från Finansinspektionens webbplats har han med penna noterat ”Ingen PEP person i [restaurangbolaget]”. Det saknas vidare dokumentation av att han har kontrollerat om kunden var etablerad i ett högrisktredjeland. I utskriften av webbsidan hos Finansinspektionen har han under rubriken ”Högrisktredjeland” med penna skrivit ”Ej aktuellt”.

I årsakten finns en utskrift av företagets allmänna riskbedömning, med penna daterad 2022-10-10, där restaurangbolaget har angetts som ett exempel på en kund med hög risk. Anledningen till den höga risken anges vara att det är en kontantintensiv verksamhet där byrån bistår med fakturaservice och medelsförvaltning. A-son har med penna skrivit in att ”endast 2,6 av fsg betalar kontant”. I årsakten finns vidare en utskrift av kundens huvudbok mellan 2021-07-01 och 2022-06-30 där följande slutsats med penna är antecknad ”Av AB fsg avser endast 150 tkr eller 2,6 % kontant betalt. Slutsats = Risken för penningtvätt = minimal”. A-son har tillfrågats om vad de två riskbedömningarna avseende restaurangbolaget innebar. Han har också förelagts att inkomma med dokumentationen av eventuella tidigare riskbedömningar.

A-son har uppgett följande.

Han inledde affärsförbindelsen hösten 2015. Han kontrollerar styrelsen varje år när det är dags för påskrift av årsredovisningen, så att han vet att det är korrekt styrelse som skriver under den. Denna kontroll sker genom att han ringer Bolagsverket och kontrollerar att bolagets organisationsnummer hänger ihop med korrekt bolag och namn samt att rätt personer skriver under årsredovisningen. Ägaren A:s bror var delägare och styrelseledamot under några år i början av bolagets verksamhet men lämnade bolaget år 2018. Han har fortlöpande kontrollerat A:s identitet. Det finns ingen osäkerhet kring A:s identitet. Redovisningskonsulten känner A personligen och är mycket väl insatt i turerna kring bolaget och styrelseförändringen. Han har regelbunden kontakt med redovisningskonsulten kring A och bolaget.

Det kan inte anses råda någon tvekan om att det är A som är bolagets verkliga huvudman. Bolaget bildades genom att A:s enskilda firma omvandlades till ett nybildat aktiebolag. Detta gjordes av honom själv och bolagets redovisningskonsult. Han har stort förtroende för redovisningskonsulten och han känner sig fullkomligt trygg i förvissningen att A är bolagets verkliga huvudman. När det gäller frågan om att det inte finns någon dokumentation av att han har kontrollerat förekomsten av person i politiskt utsatt ställning, har han vid flera tillfällen diskuterat detta med A som inte har gett honom några indikationer på att han eller någon i hans familj skulle vara en person i politiskt utsatt ställning. Han kontrollerade om kunden hade någon koppling till ett högrisktredjeland hösten 2022 genom samtal med A.

Initialt såg det ut som att bolagets verksamhet kunde innebära hög risk. Han mötte denna risk genom att kontrollera hur stor del av försäljningen som skedde kontant. Han gjorde kundriskbedömningen första gången år 2020.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

A-son har inte dokumenterat när han kontrollerade företrädarens identitet och behörighet. Han har inte heller hållit sin kundkännedom om kunden – restaurangbolaget – uppdaterad, eftersom han inte har begärt in något aktuellt registreringsbevis, vilket borde ha gjorts åtminstone i samband med förändringar i bolaget. Att ringa till Bolagsverket kan inte anses uppfylla kraven på dokumenterade och uppdaterade åtgärder enligt penningtvättslagen eller penningtvättsföreskrifterna. En revisor kan inte heller förlita sig enbart på den kundkännedom som en redovisningskonsult har uppnått, eftersom en redovisningskonsult inte är en sådan person vars åtgärder och uppgifter en revisor äger förlita sig på enligt 3 kap. 21 § penningtvättslagen.

A-son kan inte heller anses ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att kontrollera vem som var bolagets verkliga huvudman. Revisorsinspektionen noterar att en revisor i detta avseende är skyldig att åtminstone kontrollera registret om verkliga huvudmän hos Bolagsverket samt dokumentera denna kontroll. Det har A-son inte gjort. Den information som han inhämtat från bolagets redovisningskonsult kan inte – lika lite som i fråga om allmän kundkännedom – ersätta dessa kontrollåtgärder.

Också A-sons kontroll av om någon med anknytning till bolaget var en person i politiskt utsatt ställning har varit bristfällig. Vid en sådan kontroll kan en inledande åtgärd i vissa fall vara att fråga kunden om saken, men detta – liksom eventuella slagningar i register eller på internet – ska i så fall dokumenteras. Att endast skriva "ingen PEP person" i bolaget på en utskriven webbsida eller "Kundkännedom och PEP granskning UA" uppfyller inte kraven på dokumentation.

Revisorsinspektionen konstaterar slutligen att A-son har genomfört sin kundriskbedömning först år 2020, dvs. fem år efter det att han ingick affärsförbindelsen. Kundens eventuella koppling till ett högrisktredjeland utreddes först år 2022, sju år in i affärsförbindelsen. De åtgärder som har vidtagits har m.a.o. vidtagits alldeles för sent.

Vad som nu har sagts innebär att A-son på flera sätt har brustit i sina skyldigheter enligt penningtvättslagen och penningtvättsföreskrifterna.

4.2 Intäktsredovisningen

Restaurangbolaget redovisade en nettoomsättning på 4,7 mnkr. Föregående räkenskapsår hade nettoomsättningen uppgått till 3,0 mnkr. Av A-sons riskbedömning framgår att han bedömde att alla poster som skulle granskas var ”lågriskområden”. Vid sin granskning av resultaträkningens poster har han antecknat att denna bedömning grundades på tidigare erfarenheter och att bolagets redovisning var oproblematisk. Av revisionsdokumentationen kan vidare utläsas att endast 150 tkr, motsvarande 2,6 procent av den totala nettoomsättningen, kom från kontant försäljning. Det framgår dock också – av arbetsprogrammet ”Kundfordringar” och av ett av hans arbetspapper – att nästan alla intäkter i bolaget kom från kortbetalningar. I arbetsprogrammet för resultaträkningens poster har han antecknat att det p.g.a. coronapandemin var svårt att jämföra redovisad försäljning med tidigare perioder. I arbetsprogrammet finns också en planerad åtgärd som innebar att han skulle granska att det fanns betryggande säkerhet för att kontantförsäljningen var rätt redovisad, om denna var väsentlig. En hänvisning görs också till den granskning som erfordrades enligt ”penningtvätt och terroristregler” där genomgången av hur mycket som betalades med kort respektive kontant kartlades. Den enda anteckningen från granskningen, förutom en hänvisning till andra arbetsprogram, är ett ”ok”.

I arbetsprogrammet för posten Kassa och bank finns en anteckning om att det fanns ett godkänt kassaregister. Frågan om huruvida en beskrivning av hur kassaregistret fungerade hade bevarats har besvarats med ”ok”. I övrigt har Revisorsinspektionen inte kunnat finna någon dokumenterad granskning av intäktsredovisningen, inklusive åtgärder vad gäller kassaregistret m.m.

A-son har uppgett följande.

Hos de kunder som har en redovisningskonsult som han har en god och lång erfarenhet av granskar han huvudsakligen intäkterna genom en jämförelse med föregående år samt genom en genomgång och diskussion med redovisningskonsulten. Om konton väsentligt avviker mot föregående år, utför han detaljgranskning. Han noterade inte några sådana avvikelser i detta fall. Han ansåg att hans åtgärder gav honom grund för att godta den samlade intäktsredovisningen.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet. Enligt dokumentationen ansåg A-son att intäktsredovisningen var förknippad med låg risk för väsentliga felaktigheter. Oberoende av om denna bedömning var rimlig eller inte, utgjorde intäkterna ett sådant väsentligt transaktionsslag som enligt ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker p. 18 kräver att revisorn utformar och utför substansgranskning oavsett de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter.

Av A-sons dokumentation går inte att utläsa att han utförde några granskningsåtgärder som tog sikte på intäktsredovisningen. Av hans uppgifter har framgått att hans åtgärder begränsade sig till jämförelser med föregående år samt en genomgång och diskussion med bolagets redovisningskonsult. Dessa åtgärder gav honom enligt Revisorsinspektionens uppfattning inte tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende bolagets intäkter.

Sammanfattningsvis bedömer Revisorsinspektionen att den granskning som framgår av A-sons dokumentation och yttranden till inspektionen inte gav honom grund för att godta den samlade intäktsredovisningen för räkenskapsåret. Bristerna vid granskningen var sådana att han – med hänsyn till nettoomsättningens betydelse i bolaget – saknade grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att likväl göra det har han åsidosatt god revisionssed.

4.3 Kostnad för sålda varor och Övriga externa kostnader

Kostnaden för råvaror och förnödenheter redovisades i bolagets resultaträkning med 1,7 mnkr medan övriga externa kostnader redovisades med 1,3 mnkr. Av A-sons riskbedömning framgår att han bedömde att alla poster som skulle granskas var ”lågriskområden”. För resultaträkningens poster har han antecknat att denna bedömning grundades på tidigare erfarenheter och att bolagets redovisning var oproblematisk. Av arbetsprogrammet för resultaträkningens poster kan utläsas att han avsåg att jämföra kostnader med budget eller föregående års bokslut och att därvid analysera oväntade avvikelser. Han gjorde en hänvisning till bolagets resultatrapport för räkenskapsåret, antecknade att det inte fanns något som var uppseendeväckande och sammanfattade granskningen med ett ”ok”.

I fråga om posterna i balansräkningen framgår att A-son i samband med granskningen av dessa poster granskade att kostnaderna var periodiserade korrekt i bokslutet. Det framgår också att han i samband med denna granskning konstaterade att fakturorna uppfyllde bokföringslagens (1999:1078) krav, att kostnaderna var tillhöriga rörelsen och att det inte fanns något som påverkade penningtvätt eller terroristfinansiering. Perioden som han granskade var den 1 juni 2022 den 31 juli 2022, dvs. en månad före respektive efter balansdagen. Han gjorde också en anteckning om att företagsledaren hade ”stenkoll” på allt som skulle betalas och att bolagets redovisningskonsult hjälpte företagsledaren vid behov. I övrigt framgår inte av dokumentationen om han utförde någon granskning av kostnaden för sålda varor eller övriga externa kostnader.

A-son har uppgett följande.

Hos de kunder som har en redovisningskonsult som han har en god och lång erfarenhet av granskar han huvudsakligen kostnaderna genom en jämförelse med föregående år och genom en genomgång och diskussion med redovisningskonsulten. Om konton väsentligt avviker mot föregående år, utför han detaljgranskning. Han noterade inte några sådana avvikelser. Han ansåg att hans åtgärder gav honom grund för att godta den samlade kostnadsredovisningen.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Kostnaden för sålda varor och Övriga externa kostnader var väsentliga poster i resultaträkningen. Detta innebar att A-son behövde utforma och utföra substansgranskning av posterna i enlighet med ISA 330 p. 18 oavsett om han bedömde att posterna var förknippade med låg risk för väsentliga felaktigheter eller inte.

Av dokumentationen framgår att A-son gjorde en jämförelse av posterna mot föregående år och att denna jämförelse inte visade på något onormalt. Av dokumentationen framgår också att han kontrollerade fakturor en månad före respektive en månad efter balansdagen. Den periodiseringskontroll som han utförde gav honom vissa revisionsbevis för att transaktioner kring balansdagen var bokförda på rätt räkenskapsår. Enbart periodiseringskontrollen möjliggjorde dock inte några slutsatser om de samlade kostnadsposterna. Inte heller i kombination med den jämförelse som han gjorde av posterna mot föregående år var denna åtgärd tillräcklig.

Av A-sons uppgifter har inte framkommit mer än att han förutom ovanstående åtgärder också gick igenom och diskuterade posterna med bolagets redovisningskonsult.

Sammanfattningsvis bedömer Revisorsinspektionen att A-son inte utförde en tillräcklig granskning av bolagets kostnader för sålda varor eller övriga externa kostnader. Mot bakgrund av att posterna var väsentliga hade han inte grund för att tillstyrka fastställandet av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

4.4 Skatter och avgifter

I dokumentationen finns ett arbetsprogram för ”allmänna granskningsåtgärder” där planerade åtgärder anges vara bl.a. att kontrollera att mervärdesskatt, källskatt och sociala avgifter debiterades, redovisades och inbetalades korrekt. A-son har på arbetsprogrammet antecknat att han hade diskuterat detta med bolagets redovisningskonsult och att allt var korrekt enligt denne. Hans slutsats var ett ”ok”. Av övrig dokumentation kan utläsas att A-son gjorde en rimlighetsbedömning av kostnaderna för sociala avgifter i relation till lönesumman och att han stämde av i bokslutet bokförda skulder för källskatt, sociala avgifter och mervärdesskatt mot underlag. I övrigt har inte Revisorsinspektionen kunnat finna någon dokumenterad granskning av skatter och avgifter, med undantag för inkomstskatt.

A-son har uppgett följande.

Han granskar alltid löneskatterna genom att minst en lönekörning kontrolleras med avseende på att korrekt källskatteavdrag görs och att korrekta arbetsgivaravgifter betalas in. På samma sätt granskas en uppbördsmånad för mervärdesskatt. Han lutar sig också mot redovisningskonsultens arbete och kompetens. Baserat på detta ansåg han att han kunde godta bolagets hantering av skatter och avgifter.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Enligt 9 kap. 34 § aktiebolagslagen (2005:551) ska revisorn i revisionsberättelsen anmärka bl.a. om han eller hon har funnit att bolaget inte har fullgjort sin skyldighet att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen (2011:1244).

Av ett förarbetsuttalande till motsvarande bestämmelse i tidigare lagstiftning framgår att granskningen och rapporteringen av hur bolaget sköter sina åligganden enligt skatteoch avgiftsförfattningarna bör ske enligt samma principer som gäller för revisorns granskning i övrigt. Det innebär bland annat att vedertagna principer om väsentlighet och risk ska vara vägledande för revisorn också vid skatteoch avgiftsgranskningen.2

Såvitt framgår av dokumentationen begränsade sig A-sons granskning av bolagets betalningar av skatter och avgifter till dels förfrågningar hos bolagets redovisningskonsult, dels en rimlighetsbedömning av bokförda kostnader för sociala avgifter och dels en kontroll av i bokslutet bokförda skulder för källskatt, sociala avgifter och mervärdesskatt mot underlag. Genom hans yttranden till Revisorsinspektionen har framkommit att han också granskade en lönekörning och en redovisning av mervärdesskatt och därvid kontrollerade att rätt belopp hade redovisats och betalats in. Med hänsyn till den särskilda rapporteringsskyldigheten avseende försenade betalningar av skatter och avgifter som en revisor har var inte dessa åtgärder tillräckliga för att han skulle kunna ta ställning till om skatter och avgifter hade betalats i rätt tid. Genom att inte utföra en tillräcklig granskning i detta avseende har han åsidosatt god revisionssed.