Den konvention mellan Sverige och Israel om social trygghet som har undertecknats den 30 juni 1982 jämte en samma dag undertecknad överenskommelse om tillämpning av konventionen skall gälla här i riket från den 1 juli 1983.

Konventionen och tillämpningsöverenskommelsen bifogas denna förordning i engelsk originaltext och i svensk översättning som bilaga 1 och bilaga 2.

Med svensk behörig myndighet i artiklarna 8, 25 och 26 i konventionen avses riksförsäkringsverket.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1983:325

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.

Bilaga 1 Konvention mellan Sverige och Israel om social trygghet

Konungariket Sverige och Staten Israel, som önskar reglera de båda staternas förbindelser på den sociala trygghetens område, har överenskommit att sluta följande konvention:

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel 1

1.I denna konvention avses med uttrycken

  1. Israel: Staten Israel och Sverige Konungariket Sverige,

  2. lagstiftning: gällande lagar, förordningar och administrativa föreskrifter som anges i artikel 2,

  3. behörig myndighet: med avseende på Israel arbets- och socialministern och med avseende på Sverige regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,

  4. försäkringsorgan: det organ eller den myndighet som svarar för tillämpningen av den i artikel 2 angivna lagstiftningen,

  5. behörigt försäkringsorgan: det försäkringsorgan som är behörigt under den tillämpliga lagstiftningen,

  6. förbindelseorgan: organ för förbindelse och information mellan de båda fördragsslutande staternas försäkringsorgan för underlättande av konventionens tillämpning samt för information till berörda personer beträffande deras rättigheter och skyldigheter enligt konventionen,

  7. familjemedlem: en familjemedlem enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat där det organ som svarar för förmånerna har sitt säte,

  8. försäkringsperioder: avgiftsperioder, anställningsperioder eller andra perioder som i den lagstiftning enligt vilken de fullgjorts betraktas som försäkringsperioder eller därmed jämställda perioder, däribland kalenderår för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats inom den svenska försäkringen för tilläggspension på grund av anställning eller annan förvärvsverksamhet under det ifrågavarande året eller en del därav,

  9. kontantförmån, pension, livränta eller ersättning: en kontantförmån, pension, livränta eller ersättning enligt den tillämpliga lagstiftningen, inberäknat alla däri ingående delar som utgår av allmänna medel och alla höjningar och tillägg.

2.Andra uttryck som används i denna konvention har den betydelse som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen.

Artikel 2

1.Denna konvention tillämpas

  1. i vad avser Sverige, på lagstiftningen om

    1. sjukförsäkring med föräldraförsäkring,

    2. folkpension,

    3. försäkring för tilläggspension,

    4. allmänna barnbidrag,

    5. arbetsskadeförsäkring,

    6. arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd.

  2. i vad avser Israel, på den nationella försäkringslagen (samlade versionen) 5728-1968 i den del denna rör följande försäkringsgrenar:

    1. ålders- och efterlevandeförsäkring,

    2. invaliditetsförsäkring,

    3. arbetsskadeförsäkring,

    4. moderskapsförsäkring,

    5. barnförsäkring,

    6. arbetslöshetsförsäkring.

2.Där ej annat följer av bestämmelsen i fjärde punkten skall konventionen jämväl tillämpas på lagstiftning som kodifierar, ändrar eller kompletterar den lagstiftning som anges i första punkten.

3.Konventionen skall tillämpas på lagstiftning om ett nytt system eller en ny gren av social trygghet utöver dem som angetts i första punkten endast om de fördragsslutande staterna träffar överenskommelse härom.

4.Konventionen skall icke tillämpas på lagstiftning som utvidgar tillämpningsområdet för den i första punkten nämnda lagstiftningen till nya grupper av personer, om den behöriga myndigheten i den berörda staten utan oskäligt dröjsmål meddelar den andra statens behöriga myndighet att en sådan utvidgning av konventionen icke är avsedd.

Artikel 3

I den mån ej annat föreskrivs i denna konvention likställs vid tillämpningen av en fördragsslutande stats lagstiftning med denna stats medborgare följande inom statens territorium bosatta personer:

  1. medborgare i den andra fördragsslutande staten,

  2. flyktingar som avses i artikel 1 i konventionen den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31 januari 1967 till nämnda konvention,

  3. statslösa som avses i artikel 1 i konventionen den 28 september 1954 om statslösa personers rättsliga ställning,

  4. andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från en medborgare i fördragsslutande stat eller en flykting eller statslös person som avses i denna artikel.

Artikel 4

1.Pensioner och andra kontantförmåner med undantag av förmåner vid arbetslöshet får, i den mån ej annat föreskrivs i denna konvention, icke minskas, ändras, innehållas eller indragas på grund av att förmånstagaren är bosatt inom den andra fördragsslutande statens territorium.

2.Pensioner och andra kontantförmåner enligt en fördragsslutande stats lagstiftning skall, i den mån ej annat föreskrivs i denna konvention, utges till medborgare i den andra fördragsslutande staten som är bosatta i en tredje stat på samma villkor och i samma omfattning som till medborgare i förstnämnda fördragsslutande stat som är bosatta i denna tredje stat.

Avdelning II Bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Artikel 5

I den mån ej annat föreskrivs i artiklarna 6 och 7 skall personer som om fattas av denna konvention vara underkastade lagstiftningen i den fördragsslutande stat inom vars territorium de är bosatta, eller, vad av ser sådana i artikel 2 första punkten angivna försäkringsgrenar som ej är avhängiga av bosättning, lagstiftningen i den fördragsslutande stat inom vars territorium de är sysselsatta.

Artikel 6

1.Om en person, som sysselsätts inom en fördragsslutande stats territorium, av sin arbetsgivare utsänds till den andra fördragsslutande statens territorium för att utföra arbete för denne arbetsgivare, skall han alltjämt vara underkastad lagstiftningen i förstnämnda stat som om han fortfarande sysselsattes inom dess territorium, under förutsättning att hans tjänstgöring inte är avsedd att vara längre än trettiosex kalendermånader.

2.Resande personal som sysselsätts av transportföretag eller flygbolag och som arbetar inom bägge de fördragsslutande staternas territorier skall vara underkastade lagstiftningen i den fördragsslutande stat inom vars territorium företaget har sitt huvudkontor. Om arbetstagaren är bosatt inom den andra fördragsslutande statens territorium skall dock denna stats lagstiftning tillämpas.

3.Lagstiftningen i den fördragsslutande stat, vars flagga ett fartyg för, skall tillämpas på fartygets besättning och andra personer som är fast anställda ombord. Om en person, som är anställd om bord på ett fartyg som för en av de fördragsslutande staternas flagga, får sin lön för detta arbete av ett företag som har sitt huvudkontor inom den andra fördragsslutande statens territorium eller av en person som är bosatt där, skall personen dock vara underkastad lagstiftningen i sistnämnda stat. Vad av ser Israel skall detta även gälla när ett fartyg för en tredje stats flagga men har en besättning som får sin lön av ett företag som har sitt huvudkontor i Israel eller av en person som är bosatt där.

4.En arbetstagare som enligt bestämmelserna i denna artikel skall vara underkastad lagstiftningen i en fördragsslutande stat skall tillsammans med medföljande familjemedlemmar i detta hänseende anses bosatt i denna fördragsslutande stat.

Artikel 7

1.Denna konvention berör icke de bestämmelser i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser eller de allmänna principer i vedertagen internationell rätt rörande konsulära privilegier och immuniteter, som avser den i artikel 2 första punkten angivna lagstiftningen.

2.Bestämmelserna i artikel 6 första punkten skall tillämpas utan tidsbegränsning på statsanställda och andra offentligt anställda, utom dem som avses i denna artikels första punkt när de tjänstgör inom den andra fördragsslutande statens territorium.

Artikel 8

1.De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kan i vissa personers eller persongruppers intresse komma överens om undantag från bestämmelserna i artiklarna 5–7.

2.Bestämmelserna i artikel 6 fjärde punkten skall i tillämpliga delar gälla i fall som avses i denna artikel.

Avdelning III Särskilda bestämmelser

Kapitel 1 Moderskap och barns födelse

Artikel 9

1.Har någon fullgjort försäkringsperioder som uppgår till minst åtta veckor enligt en fördragsslutande stats lagstiftning skall, när så erfordras, hänsyn även tas till försäkringsperioder som tidigare fullgjorts enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning för att fastställa denna persons rätt till en förmån, som om dessa perioder hade fullgjorts enligt den förstnämnda fördragsslutande statens lagstiftning.

2.Vid bestämmande av förmånens storlek enligt bestämmelserna i första punkten skall hänsyn endast tas till inkomst som förvärvats inom den fördragsslutande stats territorium som skall betala förmånen.

Artikel 10

1.En kvinna som är försäkrad för sjukhusvård vid förlossning enligt en fördragsslutande stats lagstiftning skall under tillfällig vistelse inom den andra fördragsslutande statens territorium erhålla motsvarande förmån enligt den statens lagstiftning.

2.Bestämmelserna i första punkten skall ej tillämpas på en kvinna som beger sig från den ena staten till den andra i särskilt syfte att erhålla en sådan förmån.

Kapitel 2 Ålderdom, invaliditet och efterlevande

Tillämpning av den svenska lagstiftningen
Artikel 11

1.Israeliska medborgare liksom i artikel 3 b–d i denna konvention angivna personer, som icke uppfyller de villkor som enligt den svenska lagstiftningen gäller för dem i fråga om rätt till folkpension, skall, vare sig de är bosatta i Sverige eller annorstädes, ha rätt till folkpension enligt de regler som gäller för utomlands bosatta svenska medborgare.

2.Handikappersättning som icke utgår som tillägg till folkpension, vårdbidrag för handikappade barn, pensionstillskott och inkomstprövade pensionsförmåner utbetalas till personer som anges i första punkten, förutsatt att de är bosatta i Sverige, varvid reglerna i nämnda punkt gäller i tillämpliga delar.

Artikel 12

Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna eller en person som anges i artikel 3 b–d i denna konvention icke har fullgjort erforderliga svenska försäkringsperioder för att uppfylla villkoren för rätt till folkpension enligt de bestämmelser som gäller för utomlands bosatta svenska medborgare, skall försäkringsperioder som fullgjorts enligt den israeliska lagstiftningen medräknas i den mån de icke sammanfaller med svenska försäkringsperioder.

Artikel 13

Övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om beräkning av folkpension för personer födda 1929 eller tidigare berörs inte av artikel 11 i denna konvention. Inte heller berörs bestämmelserna om svenska medborgares rätt till folkpension under bosättning utanför Sverige av artikel 4 i denna konvention.

Artikel 14

1.Om försäkringsperioder har fullgjorts både inom den svenska försäkringen för tilläggspension och enligt den israeliska lagstiftningen, skall dessa perioder, i den mån de inte sammanfaller, läggas samman om så erfordras för förvärv av rätt till tilläggspension.

2.Vid beräkning av tilläggspensionens storlek beaktas endast försäkringsperioder som fullgjorts enligt svensk lagstiftning.

3.Övergångsbestämmelserna i svensk lagstiftning om beräkning av tilläggspension för personer födda 1923 eller tidigare berörs inte av denna konvention.

Tillämpning av den israeliska lagstiftningen
Ålderdom och efterlevande
Artikel 15

1.Om en medborgare i en av de fördragsslutande staterna, eller en person som anges i artikel 3 b–d i denna konvention, har varit försäkrad i Israel minst tolv månader i följd, men inte har tillräckliga israeliska försäkringsperioder för rätt till ålders- eller efterlevandepension, skall hänsyn tas till försäkringsperioder som fullgjorts enligt svensk lagstiftning såvida de inte sammanfaller med israeliska försäkringsperioder. Hänsyn skall inte tas till försäkringsperioder som fullgjorts enligt svensk lagstiftning före den 1 april 1954.

2.När förmånstagaren eller den efterlevande uppfyller kraven för rätt till förmån på grund av sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i bägge fördragsslutande staterna, skall det israeliska behöriga försäkringsorganet fastställa förmånen på följande sätt:

  1. Den israeliska förmån som skall utgå till en person som fullgjort försäkringsperioder enligt israelisk lagstiftning skall betraktas som teoretiskt belopp.

  2. Med utgångspunkt från nämnda teoretiska belopp skall försäkringsorganet beräkna den delförmån som skall utgå på grundval av förhållandet mellan längden av de försäkringsperioder som personen fullgjort enligt israelisk lagstiftning och den sammanlagda längden av alla försäkringsperioder som han fullgjort enligt bägge fördragsslutande staternas lagstiftning.

3.Rätten till ålderspension är villkorad av att förmånstagaren var bosatt i Israel eller Sverige omedelbart innan han uppnådde den ålder som ger honom rätt till ålderspension.

4.Rätten till efterlevandepension är villkorad av att förmånstagaren och den avlidne var bosatta i Israel eller Sverige vid tidpunkten för dödsfallet eller av att den avlidne uppbar ålderspension omedelbart före sin död.

5.Yrkesutbildning jämte försörjningsbidrag för änkor och efterlevande barn utgår till personer som anges i första punkten endast om de är bosatta i Israel och så länge de faktiskt vistas i Israel.

6.Begravningsbidrag skall inte utgå för en person som avlidit utanför Israel och som inte var bosatt i Israel vid tidpunkten för dödsfallet.

Invaliditet
Artikel 16

1.Den som omfattas av denna konvention har rätt till invalidförmån om han har varit försäkrad som bosatt i Israel under minst tolv månader i följd omedelbart före invaliditetsfallet.

2.Speciella tjänster för handikappade, försörjningsbidrag för en försäkrads handikappade barn, yrkesrehabilitering för en handikappad, yrkesutbildning och försörjningsbidrag för dennes make utges till person som avses ovan under förutsättning att han är bosatt i Israel och så länge han faktiskt vistas i Israel.

3.Den som om fattas av denna konvention och är bosatt utanför Israel samt har rätt till en israelisk invalidpension skall fortsätta att uppbära den pension han beviljats även om graden av hans invaliditet ökar, till följd av att hans tillstånd förvärras eller att en ytterligare invaliditetsorsak tillstöter utomlands.

Kapitel 3 Arbetsskador

Artikel 17

1.Rätten till förmåner vid olycksfall i arbetet bestäms enligt den lagstiftning som var tillämplig på den försäkrade vid tidpunkten för olycksfallet enligt bestämmelserna i artiklarna 5–8.

2.Ersättning för ett nytt olycksfall i arbetet skall fastställas av det behöriga försäkringsorganet med beaktande av den nedsättning i arbetsförmågan som förorsakats av det nya olycksfallet enligt den lagstiftning som nämnda organ har att tillämpa.

3.Om enligt en fördragsslutande stats lagstiftning hänsyn skall tas till tidigare olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar när invaliditetsgraden fastställs, skall det behöriga försäkringsorganet för detta ändamål ta hänsyn till tidigare olycksfall i arbetet och tidigare arbetssjukdomar som är att hänföra till arbete inom den andra fördragsslutande statens territorium på samma sätt som om den förstnämnda statens lagstiftning hade varit tillämplig.

Artikel 18

1.Förmåner vid arbetssjukdom bestäms enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat, vars lagstiftning var tillämplig då den försäkrade arbetade i den verksamhet som medförde risk för arbetssjukdomen, även om sjukdomen först konstaterats i den andra fördragsslutande staten.

2.Skulle den försäkrade ha arbetat i sådan verksamhet i bägge de fördragsslutande staterna, tillämpas lagstiftningen i den stat där han senast haft sådan sysselsättning.

3.Om en arbetssjukdom föranlett beviljande av förmån enligt en fördragsslutande stats lagstiftning, skall även ersättning för en försämring av sjukdomen som inträffar inom den andra fördragsslutande statens territorium utgå enligt förstnämnda stats lagstiftning. Detta gäller dock ej om försämringen är att hänföra till arbete inom den andra fördragsslutande statens territorium i verksamhet, vari fara för sjukdomen föreligger.

Artikel 19

1.När någon som är försäkrad enligt lagstiftningen i en fördragsslutande stat behöver omedelbar sjukvård på grund av ett olycksfall i arbetet som inträffat i den andra fördragsslutande staten skall sådan vård tillhandahållas av försäkringsorganet i den sistnämnda fördragsslutande staten.

2.Kostnaden för brådskande sjukvård som tillhandahållits enligt första punkten skall stanna på det försäkringsorgan som tillhandahållit vården.

Kapitel 4 Arbetslöshet

Artikel 20

1.Har någon varit omfattad av lagstiftningen i båda de fördragsslutande staterna, sammanräknas för förvärv av rätt till ersättning vid arbetslöshet de försäkrings- eller sysselsättningsperioder, som skall beaktas enligt båda lagstiftningarna, i den mån de ej sammanfaller.

2.För tillämpning av första punkten krävs att personen i fråga under de senaste tolv månaderna före framställningen om ersättning varit sysselsatt sammanlagt minst 100 dagar i den fördragsslutande stat, enligt vars lagstiftning han gör fram ställningen. Har en anställning utan arbetstagarens förvållande upphört tidigare än efter 100 dagar, skall första punkten likväl tillämpas om anställningen var avsedd att vara längre tid.

3.När arbetslöshetsersättningens storlek skall bestämmas med tillämpning av bestämmelserna i denna artikel skall hänsyn endast tas till inkomst som förvärvats inom den fördragsslutande stats territorium vilken skall betala förmånen.

Artikel 21

Från den tid, för vilken ersättning kan betalas till en arbetslös person som är berättigad till ersättning enligt lagstiftningen i en fördragsslutande stat på grund av bestämmelserna i artikel 20, avdrages den tid, för vilken ett försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten inom de senaste tolv månaderna före fram ställningen om ersättning utgivit ersättning till den arbetslöse.

Kapitel 5 Barnbidrag

Artikel 22

1.Barnbidrag skall utges av den fördragsslutande stat inom vars territorium barnen är bosatta.

2.Om rätt till barnbidrag föreligger enligt lagstiftningen i båda de fördragsslutande staterna skall bidrag utges endast av den fördragsslutande stat inom vars territorium barnen faktiskt vistas.

Avdelning IV Övriga bestämmelser

Artikel 23

De behöriga myndigheterna kan komma överens om tillämpningsbestämmelser till denna konvention. De skall vidare tillse att erforderliga förbindelseorgan utses i vardera staten för att underlätta tillämpningen av konventionen.

Artikel 24

1.Vid tillämpningen av denna konvention skall myndigheter och försäkringsorgan i de fördragsslutande staterna lämna varandra bistånd i samma utsträckning som vid tillämpningen av den egna statens lagstiftning. Sådant ömsesidigt administrativt bistånd lämnas utan vederlag.

2.Myndigheter och försäkringsorgan i de fördragsslutande staterna skall vid tillämpningen av konventionen meddela sig direkt med varandra på engelska.

3.Myndigheter, försäkringsorgan och organ för rättskipning i en fördragsslutande stat får icke avvisa ansökningar eller andra handlingar som inges till dem av det skälet att de är avfattade på främmande språk om de är skrivna på den andra statens officiella språk eller på engelska.

4.En fördragsslutande stats diplomatiska och konsulära representationer kan begära upplysningar direkt hos myndigheter och försäkringsorgan inom den andra fördragsslutande statens territorium för att kunna tillvarata sina medborgares intressen.

Artikel 25

De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna skall så snart som möjligt underrätta varandra om ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 2 i denna konvention.

Artikel 26

De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna skall hålla varandra underrättade om de åtgärder som vidtas inom den egna statens territorium för tillämpningen av konventionen.

Artikel 27

Inom den ena fördragsslutande statens territorium medgiven befrielse från stämpelavgifter, notariats- eller registreringsavgifter för intyg och handlingar, som skall företes för myndigheter och försäkringsorgan i nämnda stat, skall gälla även för intyg och handlingar, som vid tillämpningen av denna konvention skall företes för myndigheter och försäkringsorgan inom den andra fördragsslutande statens territorium. Handlingar och intyg, som skall företes i ärenden enligt denna konvention behöver icke legaliseras genom diplomatisk eller konsulär myndighet.

Artikel 28

1.Ansökningar, besvär och andra handlingar, som enligt en fördragsslutande stats lagstiftning inom en fastställd tid skall ingivas till en myndighet eller ett försäkringsorgan, skall anses ha inkommit i rätt tid, om de inom den fastställda tiden ingivits till en motsvarande myndighet eller ett motsvarande organ i den andra fördragsslutande staten.

2.En ansökan om förmån, som inges enligt den ena fördragsslutande statens lagstiftning, skall bedömas som en ansökan om motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning. I fråga om ansökan om ålderspension gäller detta dock ej om sökanden anger att ansökan av ser pension endast enligt den förstnämnda statens lagstiftning.

Artikel 29

1.Utbetalningar enligt denna konvention får med befriande verkan göras i den utbetalande statens valuta.

2.Om valutarestriktioner införs i någon av de fördragsslutande staterna, skall de båda regeringarna omedelbart i samförstånd vidtaga åtgärder för att säkerställa överföring mellan staterna av erforderliga belopp för tillämpningen av denna konvention.

Artikel 30

1.Har ett försäkringsorgan inom en fördragsslutande stats territorium utgivit ett förskott kan belopp som belöper på samma period som förskottet enligt lagstiftningen i den andra fördragsslutande staten innehållas. Har ett försäkringsorgan i en av de fördragsslutande staterna utgivit en förmån med för högt belopp för en period, för vilken ett försäkringsorgan i den andra fördragsslutande staten skall utge en motsvarande förmån, kan det för mycket utbetalda beloppet likaledes innehållas.

2.Förskottet eller det för mycket utbetalda beloppet avräknas på ersättning som avser motsvarande tid och utbetalas i efterskott. När sådan efterskottsbetalning inte förekommer eller icke förslår för avräkningen, kan avräkningen ske helt eller för det återstående beloppet på löpande förmånsutbetalningar, dock på det sätt och med de begränsningar som följer av lagstiftningen i den fördragsslutande stat där avräkningen skall göras.

Artikel 31

1.Tvister som uppkommer vid tillämpningen av denna konvention skall lösas genom förhandlingar mellan de behöriga myndigheterna.

2.Om en tvist icke har lösts inom sex månader efter det begäran först framställdes om sådana förhandlingar skall den underställas en skiljedomstol, vars sammansättning och arbetssätt skall överenskommas mellan de fördragsslutande staterna. Skiljedomstolen skall avgöra tvisten enligt de grundläggande principerna för denna konvention och i konventionens anda. Skiljedom en skall vara slutlig och bindande för de fördragsslutande staterna.

Artikel 32

1.Denna konvention äger tillämpning även på försäkringsfall som inträffat före dess ikraftträdande. Konventionen grundar likväl ingen rätt till utbetalning av förmåner för tid före dess ikraftträdande. För fastställande av rätt till förmåner beaktas dock försäkrings- eller bosättningsperioder som fullgjorts före konventionens ikraftträdande.

2.En förmån som icke beviljats eller som indragits på grund av den försäkrades nationalitet eller på grund av dennes bosättning inom den andra fördragsslutande statens territorium eller på grund av något annat hinder som undanröjts genom denna konvention, skall efter ansökan beviljas eller åter utbetalas med verkan från den dag då konventionen träder i kraft.

3.Efter ansökan skall en förmån som beviljats före denna konventions ikraftträdande omräknas, varvid konventionens bestämmelser skall tillämpas. Sådana förmåner kan också omräknas utan ansökan. Omräkningen får icke medföra minskning av utgående förmån.

4.Bestämmelser i de fördragsslutande staternas lagstiftning som avser preskription och upphörande av rätten till förmåner skall icke tillämpas på rätt enligt bestämmelserna i första–tredje punkterna i denna artikel under förutsättning att förmånstagaren inkommer med ansökan om förmån inom två år från konventionens ikraftträdande. Inkommer ansökan efter utgången av nämnda tidsperiod utbetalas förmånerna från och med ansökningsdagen, i den mån rätten inte preskriberats eller upphört och såvida inte förmånligare regler gäller enligt lagstiftningen i staten i fråga.

Artikel 33

1.Denna konvention kan uppsägas av var och en av de båda fördragsslutande staterna. Uppsägningen skall meddelas senast tre månader före utgången av det löpande kalenderåret, varefter konventionen upphör att gälla vid nämnda kalenderårs slut.

2.Uppsäges konventionen, skall dess bestämmelser fortsätta att gälla för redan förvärvade förmåner utan hinder av vad som kan ha stadgats i de båda fördragsslutande staternas lagstiftning rörande begränsningar i rätten till förmån vid bosättning eller medborgarskap i annat land. Den rätt till framtida förmåner, som kan ha förvärvats på grund av konventionens bestämmelser, skall regleras genom särskild överenskommelse.

Artikel 34

De båda fördragsslutande staterna skall skriftligen underrätta varandra när de åtgärder som författningsenligt erfordras i staten för ikraftträdandet av denna konvention har fullgjorts. Konventionen skall träda i kraft första dagen i tredje månaden efter den dag då den sista av dessa underrättelser lämnades.

Till bevis härom har de båda regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknat denna konvention.

Som skedde i Stockholm den 30 juni 1982.

Bilaga 2 Överenskommelse om tillämpning av konventionen mellan Sverige och Israel om social trygghet

Med stöd av artikel 23 i den konvention om social trygghet som denna dag har slutits mellan Sverige och Israel har de behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kommit överens om följande tillämpningsbestämmelser till konventionen.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

Artikel 1

1.Förbindelseorgan enligt artikel 1 i konventionen är

i Sverige

riksförsäkringsverket

arbetsmarknadsstyrelsen (såvitt avser arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd),

i Israel

det nationella försäkringsinstitutet, avdelningen för internationella konventioner.

2.Förbindelseorganen har de uppgifter som anges i denna överenskommelse. I och för tillämpningen av konventionen kan förbindelseorganen träda i omedelbar förbindelse såväl med varandra som med berörda personer eller deras ombud. De skall bistå varandra vid tillämpningen av konventionen.

Avdelning II Tillämpning av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning

Artikel 2 Utsändning

I fall som avses i artikel 6 första punkten i konventionen skall den fortsatta tillämpningen av den utsändande statens lagstiftning styrkas genom intyg. Sådant intyg utfärdas

i Sverige

av riksförsäkringsverket eller den behöriga allmänna försäkringskassan,

i Israel

av det nationella försäkringsinstitutet.

Avdelning III Tillämpning av bestämmelserna om särskilda förmåner

Kapitel 1 Moderskap och barns födelse

Artikel 3 Sammanläggning av kvalifikationsperioder

För tillämpning av konventionens artikel 9 genom en fördragsslutande stats försäkringsorgan skall intyg om de kvalifikationsperioder som skall beaktas enligt den andra statens lagstiftning företes för detta organ. På begäran skall sådant intyg utfärdas

i Sverige

av den behöriga allmänna försäkringskassan,

i Israel

av det nationella försäkringsinstitutet.

Artikel 4 Vårdförmåner vid tillfällig vistelse

1.I fall som avses i artikel 10 i konventionen skall ett intyg utfärdat av det behöriga försäkringsorganet, som utvisar att kvinnan i fråga har rätt till förmåner, företes för försäkringsorganet i den stat där kvinnan tillfälligt vistas.

2.Försäkringsbesked som har utfärdats av det behöriga försäkringsorganet godtas som intyg som avses i första punkten.

Kapitel 2 Ålderdom, invaliditet och efterlevande

Artikel 5 Handläggning av pensionsansökningar

1.De behöriga försäkringsorganen skall omedelbart underrätta varandra om varje ansökan om pension på vilken konventionens avdelning III kapitel 2 jämfört med dess artikel 28 andra punkten är tillämplig.

2.De behöriga försäkringsorganen skall vidare underrätta varandra om förhållanden som har betydelse vid bestämmande av en pension och därvid också bifoga medicinska handlingar av betydelse. Härför förutsätts dock, därså erfordras, att sökanden skriftligen har eftergivit sin rätt till sekretess för medicinska handlingar.

3.De behöriga försäkringsorganen skall underrätta varandra om beslut som fattas under handläggningen av ett pensionsärende.

Artikel 6 Utbetalning av pensioner

Pensioner skall betalas ut direkt till förmånstagarna.

Artikel 7 Statistik

Förbindelseorganen skall utväxla årliga statistiska uppgifter om utbetalningar som har skett i den andra fördragsslutande staten.

Kapitel 3 Arbetsskador

Artikel 8 Vårdförmåner vid tillfällig vistelse

1.I fall som avses i artikel 19 i konventionen skall ett intyg, som utfärdats av det behöriga försäkringsorganet och som utvisar att personen i fråga om fattas av den lagstiftning som organet tillämpar, företes för försäkringsorganet i den stat där olycksfallet inträffade.

2.När behov av sjukvård föreligger till följd av ett olycksfall i arbete som inträffat inom en fördragsslutande stats territorium, antingen som fortsättning på omedelbar vård som tillhandahållits i enlighet med bestämmelserna i artikel 19 i konventionen eller som annan vård av icke brådskande natur, kan det behöriga försäkringsorganet enligt vars lagstiftning den skadade är försäkrad begära att försäkringsorganet i den stat där olycksfallet inträffade på dess vägnar tillhandahåller den sjukvård som behövs, på villkor som de bägge organen kommer överens om.

Artikel 9 Utbetalning av pensioner och livräntor, statistik

Bestämmelserna i kapitel 2 av denna överenskommelse skall även gälla pensioner och livräntor.

Kapitel 4 Arbetslöshet

Artikel 10 Förfarande

Om en person med hänvisning till artiklarna 20 och 21 i konventionen ansöker om kontantförmåner vid arbetslöshet i en fördragsslutande stat, skall upplysningar inhämtas från förbindelseorganet i den andra staten när det behövs.

Kapitel 5 Barnbidrag

Artikel 11 Undvikande av dubbelbetalning av barnbidrag

I fall då ett försäkringsorgan i en fördragsslutande stat har anledning antaga att artikel 22 andra punkten i konventionen kan vara tillämplig, skall det underrätta förbindelseorganet i den andra fördragsslutande staten.

Avdelning IV Slutbestämmelser

Artikel 12 Medicinsk och administrativ kontroll

1.På begäran av en fördragsslutande stats behöriga försäkringsorgan genom dess förbindelseorgan skall den andra statens organ bistå vid den medicinska och administrativa kontrollen av personer som är bosatta inom den statens territorium.

2.Utgifterna för denna kontroll skall bäras av det försäkringsorgan vars bistånd vid kontrollen begärdes.

Artikel 13 Blanketter

1.Formulär till intyg och andra underrättelser för tillämpningen av konventionen och denna överenskommelse skall fastställas av förbindelseorganen.

2.När ett intyg som behövs inte kan företes av personen i fråga, skall det försäkringsorgan som behöver intyget vända sig till förbindelseorganet i den andra fördragsslutande staten för att erhålla intyget.

Artikel 14 Bistånd med översättningar

Förbindelseorganen skall vid behov bistå varandra med att översätta ansökningar och andra handlingar som har skrivits på deras officiella språk till engelska.

Artikel 15 Ikraftträdande

Denna överenskommelse träder i kraft sam tidigt med konventionen.

Till bevis härom har de båda fördragsslutande staternas befullmäktigade ombud undertecknat denna överenskommelse.

Som skedde i Stockholm den 30 juni 1982.