Jan Kleerup och Stefan Olsson har haft förmånen att intervjua juristen, professorn i EU-rätt och för närvarande den första och enda svenska generaladvokaten vid EU-domstolen, Nils Wahl, under hösten 2017. Vi ringde upp honom för att höra hur det är att arbeta som generaladvokat och då bl.a. hur mål hanteras när de anhängiggörs vid EU-domstolen, hur det är att jobba i Luxemburg och vad han har för planer efter sin mandatperiods slut 2018.
Nils är utbildad jurist vid Stockholms universitet. Han doktorerade sedan inom EU-rätt och fortsatte sin forskning tills han blev professor. År 2006 meddelade regeringen att den nominerat Nils som ny svensk domare vid tribunalen vid EU-domstolen. Därefter, efter ansökan av Nils, utsågs han till den första svenska generaladvokaten vid EU-domstolen. Hans mandatperiod är 6 år och går ut i oktober 2018.
Nils är akademiskt intresserad av EU-rätt och enligt hans egna utsago så finns det inget bättre akademiskt jobb än att just vara generaladvokat. Nils beskriver rollen som generaladvokat som mycket friare än domarrollen. Det finns nämligen utrymme att fördjupa sig på ett annat sätt – givetvis till en viss gräns eftersom tillströmningen av mål är hög för de 11 generaladvokaterna. Anstormningen av mål beror på att antalet medlemsstater i EU ökat men också att EU-rätten har tagit större plats i de inhemska rättsordningarna.
Nils hanterar ca 5–10 mål löpande som generaladvokat. En generaladvokat blir inte utsedd till ett visst speciellt område, berättar Nils, utan målen fördelas ut på de 11 generaladvokaterna. Som generaladvokat får du ha önskemål om vilka mål du vill handlägga, men det finns ingen garanti att du får de önskade målen. Fördelningen baseras på olika faktorer såsom vad generaladvokaten har för bakgrund, intresse, arbetsbelastningen men också slumpmässigt. En strävan är att generaladvokaterna inte ska handlägga sitt eget lands ansökan och inte heller ska sammansättningen i domstolen för ett mål vara så att en generaladvokat eller en domare ska vara från samma land. Ett bevis på att en generaladvokat inte alltid får sina önskade mål är när Nils blev tilldelad EU-domstolens mål C-432/15 Bastová. Målet gällde tävlingar med kapplöpningshästar och frågan om prispengar som då kunde vinnas utgjorde omsättning i mervärdesskattehänseende. Nils skrattade och nämnde att han varken hade särskilt intresse för hästar eller mervärdesskatt! Han tycker dock att skatterätt är intressant.
Vi intervjuare är givetvis intresserade av hur rollen som generaladvokat ser ut och hur ett måls gång ser ut i EU-domstolen. Nils berättar att ett mål kan anhängiggöras på två olika sätt, antingen genom hänskjutande från medlemsstaterna eller genom överklagande från tribunalen.
Vad gäller anhängiggörande av målen så inleder forskningsavdelningen inom domstolen det första arbetet genom att kategorisera målet i rättsområden. Därefter utses domare och generaladvokat. Skriftväxlingen i ärendet mellan parterna påbörjas vilken följs av generaladvokaten. När skriftväxlingen är klar så gör domaren en förberedande rapport och generaladvokaten får yttra sig. Yttrandet från generaladvokaten avser inte själva sakfrågan utan det formella, såsom sammansättningen i domstolen och om det är behövligt med muntlig förhandling. I majoriteten av målen hålls en muntlig förhandling. Det är dock något mindre vanligt i skattemål eftersom förhållandena oftast redan är klarlagda i skriftväxlingen.
Blir det en muntlig förhandling, vilken är offentlig, sitter Nils med och har samma rätt att ställa frågor till parterna som domarna. Därefter ska Nils presentera sitt yttrande i sakfrågan. Det har hänt två gånger att Nils efter en muntlig förhandling helt ändrat uppfattning från sitt yttrande, men det är desto vanligare att endast tillägg eller justeringar görs i yttrandet av Nils med anledning av den muntliga förhandlingen. En muntlig förhandling har således betydelse för målet. Den föregående skriftväxlingen har dock den största betydelsen inför skrivandet av yttrandet, berättar Nils.
Efter yttrandet har domarna överläggning. Denna överläggning är generaladvokaten inte med på. Det händer ibland att domen inte blir i enlighet med generaladvokatens yttrande. Det är ca 80 procent av domarna som följer generaladvokatens yttrande. Generaladvokatens roll är att vara till hjälp för domarna och detta kan generaladvokatens yttrande vara även om det inte följs. Yttrandena är lika värdefulla för domstolen när de inte följs som när de följs. Om ett yttrande inte följs kan det, enligt Nils, vara startskottet för en förändring flera år senare av EU-domstolen i dess syn på att bedöma frågan. Detta innebär att generaladvokatens yttrande kan bidra till rättsutvecklingen och det är på ett sådant sätt man ska se på yttrandet och om generaladvokaten varit till hjälp för domarna.
Eftersom EU-domstolen tolkar EU-rätt och inte de nationella bestämmelserna så är lagar och bestämmelser i nationell rätt endast fakta i målet. Utgångspunkten är att generaladvokaten kan förutsätta att det som presenteras avseende den nationella rätten är korrekt. Det är därför, säger Nils, vi ofta ser att domstolen skriver att medlemsstaterna måste göra en bedömning mot bakgrund av den nationella rätten utifrån EU-domstolens uttalande. Om det skulle vara så att fakta missuppfattats kan man öppna upp en muntlig förhandling igen.
Vi ställer frågan till Nils om hur det är att vara baserad i Luxemburg och på detta svarar han lite skämtsamt att jag jobbar bara här. Nils pendlar mellan Sverige och Luxemburg varannan vecka eftersom familjen bor i Sverige.
Den slutliga frågan vi ställer är vad en generaladvokat kan göra efter mandatperioden och på denna fråga svarar Nils att han för sin del inte vet och att tiden får utvisa vad som händer härnäst.
Vi vill rikta ett stort tack till Nils Wahl som tog sig tiden att ställa upp en intervju och berätta om sitt spännande jobb.
Jan Kleerup är skattejurist vid Svalner Skatt & Transaktion.
Stefan Olsson är professor i finansrätt vid Handelshögskolan, Karlstads universitet.