Cejie bedriver för närvarande ett projekt om Inkomstskatter och socialavgifter i gränsöverskridande situationer, vilket finansieras av Torsten Söderbergs stiftelse (R13/18).
2 kap. 10 § SAL.
Här betalas istället särskild löneskatt på pensionskostnader.
Prop. 2000/01:8 s. 55 och 73 f. Se även RÅ 2003 ref. 89 (bärplockar-fallet).
2 kap. 14 § SAL. Här kan noteras att barnet inte heller ska betala egenavgifter enligt 3 kap. 9 § SAL.
För inkomstbeskattningens del se RÅ 1958 ref. 3, RÅ 1986 ref. 44 och RÅ 1991 not. 163. Se för liknande uppfattning P. Blank Thörnroos & M. Sindahl, Socialavgifter och skatteavdrag, Wolter Kluwer 2017 s. 36 f.
K. Cejie, Inkomstskatter och socialavgifter – två metoder att beskatta löneinkomster, Norstedts Juridik 2020 s. 230.
Målet har tidigare analyserats av E. Sevelin och M. Tjernberg, Arbetsgivaravgifter vid jultidningsförsäljning – en rättsfallsanalys, SvSkT 2022 s. 425 ff.
Till motsatt slut kom HFD i RÅ 1986 ref. 124 där en självständig rörelse ansågs bedrivas av återförsäljarna, bland annat med hänsyn till dessas övriga verksamhet.
HFD 2022 ref. 20 p. 14 och p. 16.
E. Sevelin och M. Tjernberg (n 7) s. 429.
15 kap. 4 § Skatteförfarandelagen (SFL). Däremot behöver skatteavdrag inte göras för belopp under 1 000 (10 kap. 4 § st. 2 SFL).
2 kap. 10 a § SAL med hänvisning till inkomstskattelagen 61 kap. 2 § IL.
Den som utger avgiftspliktig ersättning ska enligt 2 kap. 1 § SAL (socialavgiftslag 2000:980) betala arbetsgivaravgifter. Vad som avses med avgiftspliktig ersättning framgår av 2 kap. 10–11 §§ SAL. Här framgår exempelvis att:
”Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är avgiftspliktiga. Detsamma gäller annat som utges med anledning av ett avtal om arbete, dock inte pension.”1
Paragrafen innebär i huvudsak att arbetsgivaravgifter tas ut på ersättningar och förmåner som är skattepliktiga (pension undantagen2). Några korta kommentarer ska inledningsvis göras i förhållande till denna huvudregel i SAL.
För det första omfattar skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter betydligt fler personer än de som normalt betecknas som arbetsgivare, det krävs inte ens ett uppdragsförhållande för att skyldigheten ska uppstå. Av förarbetena framgår att det centrala är att ett samband mellan den utbetalda ersättningen och det utförda arbetet föreligger.3 För det andra krävs det ingen speciell omfattning på arbetet för att något ska utgöra avgiftspliktig ersättning bortsett att ersättningar understigande 1.000 kronor till en person under ett år är avgiftsfria.4 För det tredje krävs inte nödvändigtvis någon direkt verkshöjd på arbetsprestationen. Även deltagande i exempelvis slogantävlingar eller vissa tv-program har ansetts vara en arbetsprestation och följaktligen en skattepliktig inkomst, vilken utgör underlag för arbetsgivaravgifter.5 För det fjärde finns det situationer när en inkomst kan vara skattebefriad men då avgifter ändå ska erläggas, såsom exempelvis vid en tillämpning av sexmånadersregeln i en situation av utsändning.6
I HFD 2022 ref. 20 prövades frågan huruvida arbetsgivaravgifter skulle utgå på premier och rabatter till barn för försäljning av jultidningar.7 Den centrala frågan var således om barnens ersättning i form av rabatter och premier skulle ses som ersättning för utfört arbete. För mig framstår det som ett relativt självklart domslut som HFD kom till – nämligen att barnens premier och rabatter utgör ersättning för arbete som är underlag för arbetsgivaravgifter och att jultidningsförlaget följaktligen behövde erlägga avgifter. Redan i RÅ 1987 ref. 163 konstaterade HFD att rabatter som återförsäljare av Tupperware artiklar fick från bolaget var föremål för arbetsgivaravgifter. På liknande sätt ansågs återförsäljning av monteringsfärdiga hus vara så pass osjälvständigt att ett anställningsförhållande förelåg, vilket innebar avgiftsskyldighet till arbetsgivaravgifter för bolaget (RÅ 1984 1:47).8
I det nu aktuella målet förtydligar HFD att det inte krävs något avtal om anställning för att avgiftsskyldighet ska uppstå utan att det väsentliga är att ersättningen har sin grund i en arbetsinsats.9
Domen gäller naturligtvis inte enbart det jultidningsförlag som drev processen utan även andra liknande förlag/organisationer som använder liknande upplägg. Från ett föräldraperspektiv kan jag notera att det i sonens faktura år 2022 jämfört med tidigare år från Pandaförsäljningen, WWF framgick att kontolluppgiften till Skatteverket hade lämnats (561 kr).
I litteraturen har frågan väckts om utgången i målet hade blivit annorlunda om barnet enbart har sålt jultidningar till familjemedlemmar eftersom arbetsinsatsen då skulle kunna ses som obetydlig.10 Enligt min bedömning är svaret på den frågan nej, då SAL tidigare har tolkats som att det inte krävs någon speciell omfattning eller verkshöjd på arbetet för att avgiftspliktig ersättning ska föreligga. Här slår dock det ovan nämnda undantaget på 1.000 kr till, varför ersättningen är undantagen från arbetsgivaravgifter vid dessa blygsamma insatser. Däremot är inkomsten i princip skattepliktig och kontrolluppgiftsskyldighet föreligger för utbetalaren.11
Avslutningsvis kan noteras att det i princip är marknadsvärdet på premierna som ska ligga till grund för avgifterna, inte det pris som jultidningsförlaget eller motsvarande utbetalare har förhandlat fram med sina leverantörer.12
Katia Cejie, professor i finansrätt, Uppsala universitet