Rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen

Fråga om beskattningskonsekvenserna för inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond – HFD 2022 not. 22

Datum: 2022-10-11

Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)

Dnr: 8-1943340

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 28 juni 2022, mål nr 1697-21

Sammanfattning

Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte juridiska personer. Vid inkomstbeskattningen tillämpas ändå bestämmelserna om juridiska personer på dem. De är alltså skattesubjekt i formellt hänseende. Den som äger andelar i en värdepappersfond eller en specialfond schablonbeskattas för innehavet. Beträffande andra typer av fonder som inte är juridiska personer saknas sådan särreglering.

Högsta förvaltningsdomstolen fann i det aktuella målet inledningsvis att en kontraktsrättslig fond som varken utgjorde en juridisk person, en värdepappersfond eller en specialfond, och där verksamheten skulle bedrivas i form av ett enkelt bolag, inte kunde behandlas som ett skattesubjekt. Vid denna bedömning betonade Högsta förvaltningsdomstolen kopplingen mellan skatte- och fondlagstiftningen.

Därefter tog Högsta förvaltningsdomstolen ställning till om det kan bli aktuellt att beskatta fondförvaltaren. Detta kan enligt domstolen bli aktuellt om fondförvaltaren anses som formell ägare till tillgångarna. Högsta förvaltningsdomstolens hänvisning till RÅ 2003 not. 67 och 160 visar enligt Skatteverket att äldre rättspraxis fortfarande är vägledande. Särskilt när det gäller utländska fonder kan lagstiftningen i det andra landet eller fondbestämmelserna enligt Skatteverket medföra att antingen förvaltaren eller förvaringsinstitutet anses vara formell ägare till tillgångarna i fonden.

Högsta förvaltningsdomstolen fann slutligen att det är andelsägarna som gemensamt äger tillgångarna i fonden och har rätt till avkastningen på dem. Andelsägarna ska därför beskattas löpande för inkomsterna i fonden.

I målet var fråga om andelsägare som var fysiska personer och tillgångarna i fonden utgjordes av räntebärande fordringar (räntefond), varför andelsägarna kommer att beskattas för inkomsterna i fonden i inkomstslaget kapital. Andelsägarna kommer även att beskattas för en avyttring av sin andel av samtliga värdepapper i fonden när de säljer sina andelar i fonden.

I målet var det, till skillnad från HFD 2020 ref. 68, fråga om en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond som var öppen för löpande investeringar och inlösen. Det innebär att antalet andelsägare och storleken på deras andelar kommer att skifta. Enligt Skatteverket blir effekten av domen att det för en enskild sparare kan bli mycket svårt att redovisa kapitalvinster och kapitalförluster på tillgångarna i fonden på ett korrekt sätt, se exempel nedan under rubriken Skatteverkets kommentar.

Referat

Bakgrund

Tre personer (grundarna) har tillsammans bildat och äger indirekt ett fåmansföretag (Bolaget). Grundarnas aktier är s.k. kvalificerade andelar. Bolaget är registrerat som förvaltare av alternativa investeringsfonder hos Finansinspektionen. I samband med registreringen anmälde Bolaget två fonder för förvaltning, dels en fond som är en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond (fonden), dels en associationsrättslig alternativ investeringsfond.

Bolaget, grundarna och en investerare (X) som avser att investera i fonden, ansökte om förhandsbesked för att få klarlagt hur inkomster från fonden ska beskattas. Av ansökningen och ingivna handlingar framgår följande.

Fonden är en räntefond och fondens medel får placeras i olika fordringsrätter samt i obligationer och på konto i kreditinstitut. Fordringsrätterna kommer antingen att struktureras av Bolaget – varmed avses att Bolaget som agent för en långivare gör kreditbedömning, förhandlar fram lånedokumentation samt ser till att transaktionen genomförs – eller förvärvas från tredje man. Fonden består av två andelsklasser, en utdelande och en icke utdelande. Fonden är inte en värdepappersfond eller specialfond. Den är inte en juridisk person utan är legalt att anse som ett enkelt bolag och fondförmögenheten ägs av fondandelsägarna gemensamt. Vid teckning av fondandelar erhåller tecknaren så många andelar som motsvaras av dennes kapitalinsats vid teckningstillfället i förhållande till värdet av det totala kapitalet i fonden. Fonden vänder sig enbart till professionella investerare och ambitionen är att fonden till övervägande del ska ägas av icke verksamma investerare. Även grundarna har för avsikt att investera i fonden på samma villkor som de externa investerarna. Fonden förvaltas av Bolaget som vid förvaltningen handlar i eget namn. Andelsägarna ger fondförvaltaren fullmakt att företräda dem i alla frågor som rör fonden och vidta alla åtgärder för fondens räkning. Förvaltaren får använda tillgångarna i fonden för att fullgöra förpliktelser som ingåtts som ett led i förvaltningen av fonden. Vid förvaltningen ska förvaltaren handla uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. Vid teckning och inlösen av fondandelar har förvaltaren rätt att ta ut en avgift från andelsägaren. Vidare utgår en fast förvaltningsavgift och en prestationsbaserad avgift som beräknas kvartalsvis respektive årsvis och avräknas vid utdelning eller inlösen. Avgifterna bestäms individuellt för varje andelsägare och är lägre för den som investerar ett större kapital än för den som investerar ett mindre.

De sökande ville veta om X och grundarna kommer att beskattas för inkomster från fonden i inkomstslaget kapital (frågorna 1 och 2). De ville även veta om svaret ändras om endast grundarna investerar i fonden (fråga 3). Vidare ville de veta om fonden eller Bolaget kommer att beskattas för de inkomster som de externa investerarna och grundarna erhåller (fråga 4) och om bedömningen ändras om det enbart finns en utdelande andelsklass i fonden (fråga 5).

Skatterättsnämnden ansåg att det fanns skäl att först besvara frågorna rörande vem som är rätt skattesubjekt för de löpande inkomsterna i fonden och fann i denna del att varken fonden eller Bolaget ska beskattas (fråga 4) samt att bedömningen inte blir någon annan om det bara finns en utdelande andelsklass (fråga 5). Vidare fann nämnden att X och grundarna ska beskattas i inkomstslaget kapital (frågorna 1 och 2) samt att bedömningen inte blir någon annan om det bara är grundarna som investerar i fonden (fråga 3).

Frågan i målet

Frågan i målet är hur inkomsterna från fonden ska beskattas.

Skattefrågan

Skattesubjekt för inkomsterna i fonden (frågorna 4 och 5)

Eftersom fonden enligt lämnade förutsättningar inte utgör en värdepappersfond eller en specialfond omfattas den enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte av särregleringen i inkomstskattelagen (1999:1229) avseende sådana fonder. Begreppen har nämligen samma innebörd i skatte- och fondlagstiftningen (prop. 2012/13:155 s. 390). Fonden utgör inte heller en juridisk person. Något rättsligt stöd för att behandla fonden som skattesubjekt finns därmed inte.

Vad gäller frågan om Bolaget ska anses som skattskyldigt för fondens verksamhet kan detta enligt Högsta förvaltningsdomstolen bli aktuellt om Bolaget skulle anses som formell ägare av tillgångarna i fonden (jfr RÅ 2003 not. 67 och RÅ 2003 not. 160). Av lämnade förutsättningar framgår att verksamheten ska bedrivas inom ramen för ett enkelt bolag och att fondförmögenheten ska ägas av andelsägarna gemensamt. Varje andelsägares del av tillgångar och inkomster kommer vidare att redovisas separat. Fondförmögenheten får inte sammanblandas med fondförvaltarens tillgångar eller tas upp i förvaltarens redovisning och tillgångarna kommer att vara sakrättsligt skyddade mot fondförvaltarens borgenärer. Av förutsättningarna följer att äganderätten till tillgångarna har separerats från förvaltningen av tillgångarna vilket innebär att det är andelsägarna som gemensamt äger tillgångarna i fonden och därmed har rätt till avkastningen på dem (jfr HFD 2020 ref. 68). Det anförda innebär att det inte är fonden eller fondförvaltaren, utan andelsägarna, som ska beskattas för inkomsterna från fonden. Bedömningen blir inte någon annan om det bara finns en typ av andelsklass. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför fastställas i dessa delar.

Beskattning av andelsägarna enligt huvudscenariot (frågorna 1 och 2)

Frågan i denna del är i vilket inkomstslag som grundarna och den externe investeraren X ska beskattas för inkomster från fonden. Skatteverket ansåg att andelsägarna ska beskattas i inkomstslaget kapital, men inte såsom ägare av fondens förmögenhet utan såsom för utdelning på delägarrätter utgivna av Bolaget. För grundarnas del ansåg Skatteverket att det är fråga om sådana delägarrätter i eller avseende fåmansföretag, som likställs med andelar i sådana företag enligt 57 kap. 2 § inkomstskattelagen, och att de därför ska beskattas även i inkomstslaget tjänst. Av svaret på frågorna 4 och 5 ovan framgår att det är andelsägarna som gemensamt äger tillgångarna i fonden och har rätt till avkastningen på dem. Det saknas därmed enligt Högsta förvaltningsdomstolen grund för att anse att inkomsterna från fonden utgör utdelning på delägarrätter utgivna av Bolaget. Det anförda innebär att både grundarna och X ska beskattas i inkomstslaget kapital. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför fastställas även i dessa delar.

Beskattning av grundarna enligt det alternativa scenariot (fråga 3)

Frågan i denna del är om grundarna kommer att beskattas för inkomster från fonden i inkomstslaget kapital även om det bara är de som investerar i fonden. Enligt 5 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor får förhandsbesked lämnas i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. Enligt lämnade förutsättningar ska den verksamhet som planeras i fonden vara utåtriktad och ambitionen är att fonden till övervägande del ska ägas av icke verksamma investerare. Utifrån denna utgångspunkt kan det enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte anses vara av vikt för grundarna att få svar på den ställda frågan. Frågan är inte heller sådan att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas i denna del.

Skatteverkets kommentar

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vem som ska beskattas för inkomsterna från fonden sker i tre steg. Först prövar Högsta förvaltningsdomstolen om fonden ska beskattas för inkomsterna, därefter fondförvaltaren och slutligen andelsägarna.

När Högsta förvaltningsdomstolen inledningsvis konstaterar att det saknas rättsligt stöd för att behandla den aktuella fonden som ett skattesubjekt betonar domstolen kopplingen mellan skatte- och fondlagstiftningen.

Högsta förvaltningsdomstolens uttalande, att det kan bli aktuellt att beskatta fondförvaltaren om den skulle anses som formell ägare till tillgångarna och hänvisning till RÅ 2003 not. 67 och 160, visar att äldre rättspraxis fortfarande är vägledande. Särskilt när det gäller utländska fonder kan lagstiftningen i det andra landet eller fondbestämmelserna medföra att antingen förvaltaren eller förvaringsinstitutet anses vara formell ägare till tillgångarna i fonden.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är det andelsägarna som gemensamt äger tillgångarna i fonden och har rätt till avkastningen på dem. Andelsägarna ska därför beskattas löpande för inkomsterna i fonden.

Fråga är vidare om andelsägare som är fysiska personer och tillgångarna i fonden utgörs av räntebärande fordringar (räntefond), varför beskattning ska ske i inkomstslaget kapital. Andelsägarna kommer utöver att beskattas för inkomsterna i fonden även att beskattas för en avyttring av sin andel av samtliga värdepapper i fonden när de säljer sina andelar i fonden.

Skatteverket har i ett ställningstagande uttalat hur Skatteverket anser att beskattning av investerare i riskkapitalfonder som utgörs av limited partnerships bildade i Jersey, Guernsey och England och som inte är utländska juridiska personer ska ske med anledning av HFD 2020 ref. 68. Skatteverket anser att ett sådant limited partnership som ställningstagandet avser närmast får liknas vid ett enkelt bolag, att investerarna äger tillgångarna gemensamt och ska beskattas för avkastningen på dem utifrån sin ägda andel av respektive tillgång i enlighet med de skatteregler som gäller för svenska aktiebolag respektive obegränsat skattskyldiga fysiska personer (se ställningstagandet Beskattning av obegränsat skattskyldiga investerare i utländska riskkapitalfonder i form av limited partnerships i Jersey m.fl. 2022-05-30, dnr 8-1672655). Till skillnad från vad som gällde i HFD 2020 ref. 68 handlar det aktuella målet om en kontraktsrättslig fond som är öppen för löpande investeringar och inlösen. Det innebär att antalet andelsägare och storleken på deras andelar kommer att skifta. Enligt Skatteverket blir effekten av domen att det för en enskild sparare kan bli mycket svårt att redovisa kapitalvinster och kapitalförluster på tillgångarna i fonden på ett korrekt sätt.

Följande exempel illustrerar problemet:

I en fond finns initialt 100 innehavare av andelsbevis (A1-A100). Varje andelsägare köper i utgångsläget 2.000 andelsbevis för 1.000 kr styck. Fondförmögenheten uppgår därmed till 200 miljoner kr (100 x 2.000 x 1.000) vid denna tidpunkt. Fonden placerar dessa 200 miljoner kr i 100 finansiella instrument.

Vid en senare tidpunkt (tidpunkt 2) tillkommer 20 andelsägare (A101-A120). Marknadsvärdet på fondförmögenheten antas vid denna tidpunkt uppgå till 220 miljoner kr. Varje ny andelsägare förvärvar 2.000 bevis à 1.100 kr, eftersom marknadsvärdet för de tillgångar som motsvarar en fondandel vid denna tidpunkt uppgår till 1.100 kr. Efter tillträdet av de nya andelsägarna uppgår värdet på fondförmögenheten till 264 miljoner kr (220 mkr + [20 x 2.000 x 1.100]).

Om tillgångsmassan i fondförmögenheten vid de nytillkommande andelsägarnas förvärv (tidpunkt 2) är identisk med tillgångsmassan vid tidpunkt 1 så innebär det att varje ursprunglig andelsägare – efter inträdet av nya andelsägare - har gått från att ha en ideell andel om 1/100 i varje finansiellt instrument till att ha 1/120 del i varje finansiellt instrument och av de kontanter som de nya andelsägarna betalat in. Detta innebär att varje ursprunglig andelsägare får anses ha delavyttrat ca 16,67% (1-[100/120]) av sin ideella andel i varje finansiellt instrument i fonden (100 stycken) vid tidpunkten för förvärvet och att de tillkommande andelsägarna har förvärvat 1/120 del i samtliga instrument.

Varje inlösen och varje förvärv av andelar i fonden innebär att varje andelsägare kommer att behöva redovisa och deklarera vinst (eller i förekommande fall förlust) med avseende på samtliga finansiella instrument som vid respektive tidpunkt ingår i fonden. Det innebär samtidigt att all egendom i fonden måste marknadsvärderas vid avyttringstidpunkten. Utöver detta kan det antas att fondförvaltaren löpande förvärvar och avyttrar tillgångar i fonden som ett led i fondförvaltningen. Dessa transaktioner innebär att alla fondandelsägare förvärvar eller avyttrar ideella andelar i fondens olika tillgångar vid respektive tidpunkt. Även om fonden har något man kallar andelsbevis så följer det av Högsta förvaltningsdomstolens dom att det är fråga om ett gemensamt ägande av samtliga tillgångar som enbart representeras av andelsbevisen.