Områden: Punktskatter och trafikskatter (Energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt)
Datum: 2024-11-08
Dnr: 8-3158069
1 Sammanfattning
Skatteverket anser att vid tillämpningen av 1 kap. 10 §, 6 a kap. 3 § och 6 a kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, ska värme som uppkommer i en process där skattepliktig el produceras och som överförts till fjärrvärmevattnet eller motsvarande i produktionsanläggningen anses nyttiggjord. Sådan värme anses nyttiggjord även om den i ett senare skede avsiktligt eller oavsiktligt kyls bort eller av annan anledning inte når någon kund.
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Skatt på energi, nyttiggjord värme”, dnr 131 380054-09/111. Ställningstagandet innebär ingen ändring av Skatteverkets uppfattning, utan det har tagits fram med anledning av lagtekniska ändringar i LSE. Det har även gjorts vissa redaktionella ändringar i ställningstagandet.
2 Frågeställning
Bränsle förbrukas i en process där skattepliktig el framställs. I denna produktionsprocess uppkommer värme som överförs till vatten som leds ut på ett fjärrvärmenät. Med anledning av att efterfrågan på fjärrvärme under viss del av året är låg uppstår ett värmeöverskott. Efter att värmen överförts till fjärrvärmevattnet kyls därför en del av den avsiktligt bort i fjärrvärmenätet utanför den anläggning där värmen producerats.
Frågan är om den avsiktligt bortkylda värmen ska anses nyttiggjord vid tillämpningen av LSE. Om värmen anses nyttiggjord eller inte har betydelse för bedömningen av
om produktionen av el och värme ska anses vara kraftvärmeproduktion enligt 1 kap. 10 § LSE
hur bränsleförbrukningen ska fördelas på framställning av el respektive värme enligt 6 a kap. 3 § LSE
om skattebefrielse kan medges enligt 6 a kap. 4 § LSE vid framställning av skattepliktig el i vissa gasturbinanläggningar.
3 Gällande rätt m.m.
Bränsle som förbrukas för framställning av skattepliktig el ska, med vissa undantag, befrias från energi- och koldioxidskatt (6 a kap. 1 § 7 och 5 § lagen [1994:1776] om skatt på energi, LSE).
De flesta bränslen som förbrukas för att framställa värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 16 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, ska befrias från koldioxidskatt. Detta gäller oavsett om värmen framställs i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion (6 a kap. 1 § 11 a–b och 5 § LSE).
Med kraftvärmeproduktion förstås samtidig produktion av värme och skattepliktig el i en och samma process, om den värme som uppkommer nyttiggörs och elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent (1 kap. 10 § LSE).
Skattebefrielsen enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE gäller även högbeskattad olja vid framställning av skattepliktig el i en gasturbinanläggning som har en sammanlagd installerad generatoreffekt av minst fem megawatt, under förutsättning att värme inte samtidigt nyttiggörs (6 a kap. 4 § LSE).
Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig el i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs, ska bränslet som förbrukas för framställning av värme, skattepliktig el respektive sådan el som inte är skattepliktig, fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energiproduktion. Om olika bränslen förbrukas, ska proportioneringen avse varje bränsle för sig (6 a kap. 3 § första stycket LSE). Om det också sker samtidig kondenskraftproduktion från samma bränsle, ska bränslet fördelas också på kondenskraftproduktionen (6 a kap. 3 § andra stycket LSE).
Begreppet nyttiggjord värme infördes i den numera upphävda lagen (1957:262) om allmän energiskatt, EL, och förekom även i avdragsbestämmelser i den ursprungliga lydelsen av LSE.
I ett remissvar framförde Riksskatteverket önskemål om ett klargörande av begreppet nyttiggjord värme. Detta föranledde en justering av 6 a kap. 3 § LSE där ordet nyttiggjord slopades för att tydliggöra att det var värmeproduktion i kraftvärmeverket som avsågs (prop. 2003/04:1 s. 218).
I samband med senare lagtekniska ändringar i syfte att göra reglerna för kraftvärmebeskattningen mer lättillgängliga och överskådliga, återinfördes begreppet nyttiggjord värme i LSE. I författningskommentaren till bestämmelserna i 6 a kap. 3 § andra stycket LSE (tidigare 6 a kap. 3 b § andra stycket LSE) uttalades då att bestämmelserna har förtydligats och att det med kondenskraftproduktion i detta sammanhang menas en teknikoberoende definition som omfattar elproduktion utan samtidigt nyttiggörande av värmen, dvs. att värmen avsiktligt kyls bort vid elproduktionen. Det insatta bränslet eller bränslena kommer därmed att fördelas proportionellt utifrån de uppmätta eller beräknade energimängderna i de olika delprocesserna. Dessa beräkningar utgår från uppmätt elproduktion och uppmätt nyttiggjord värme. Övriga uppdelningar som fordras kan beräknas med kännedom om verkningsgraderna i delprocesserna (prop. 2007/08:121 s. 19 f.).
Kammarrätten i Sundsvall har i flera domar tagit ställning till hur avdraget för energiskatt respektive koldioxidskatt på bränsle ska beräknas vid samtidig produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar (KRSU 2003-12-11, mål nr 927–931-01 och mål nr 932-01 samt KRSU 2003-12-16, mål nr 1246-03 och mål nr 1261–1262-03). Kammarrätten ansåg i samtliga dessa domar att nyttiggjord värme kan och bör tolkas som den värmemängd som har överförts från ångcykeln till fjärrvärmevattnet eller motsvarande i kraftvärmeanläggningen. Denna bedömning överensstämmer med Skatteverkets dåvarande allmänna råd om vad som bör avses med nyttiggjord värme (RSV 2002:181).
RSV 2002:18 har ersatts av SKV A 2015:5 och ska inte längre tillämpas. I SKV A 2015:5 lämnar Skatteverket inte något allmänt råd i den del som avser begreppet nyttiggjord värme. Skatteverkets nuvarande inställning avseende begreppet nyttiggjord värme är dock den samma som i RSV 2002:18.
4 Bedömning
Om den värme som uppkommer vid elproduktion anses nyttiggjord eller inte har betydelse vid tillämpningen av 1 kap. 10 §, 6 a kap. 3 § och 6 a kap. 4 § LSE. Frågan är om värme som, efter att den har överförts till fjärrvärmevattnet avsiktligt kyls bort utanför produktionsanläggningen, ska anses nyttiggjord i den mening som avses i de nämnda bestämmelserna. I lagtexten anges inte vad som menas med att värmen nyttiggörs. Det framgick inte heller av lagtexten i EL. Ledning får istället hämtas från förarbetsuttalanden och praxis.
I förarbetena till bestämmelserna i LSE uttalas att med elproduktion utan samtidigt nyttiggörande av värme menas att värmen avsiktligt kyls bort vid elproduktionen. Skatteverket uppfattar uttalandet som att lagstiftaren menar att värme som kyls bort utanför produktionsanläggningen efter att den har överförts till fjärrvärmevattnet, ska anses nyttiggjord eftersom värmen då inte kyls bort vid (dvs. i direkt anslutning till) elproduktionen. Det framgår vare sig av lagtext eller av förarbeten att olika bedömningar, avseende de nu aktuella bestämmelserna, ska göras beroende på om avkylningen utanför produktionsanläggningen är oavsiktlig eller avsiktlig.
Kammarrätten har i flera mål bedömt att nyttiggjord värme kan och bör tolkas som den värmemängd som har överförts från ångcykeln till fjärrvärmevattnet eller motsvarande i kraftvärmeanläggningen.
Skatteverket anser att vid tillämpningen av 1 kap. 10 §, 6 a kap. 3 § och 6 a kap. 4 § LSE ska värme som uppkommer i en process där skattepliktig el produceras och som överförts till fjärrvärmevattnet eller motsvarande i produktionsanläggningen anses nyttiggjord. Sådan värme anses nyttiggjord även om den i ett senare skede avsiktligt kyls bort eller av annan anledning inte når någon kund.
5 Detta ställningstagande ersätter tidigare ställningstagande
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Skatt på energi, nyttiggjord värme”, dnr 131 380054-09/111. Ställningstagandet innebär ingen ändring av Skatteverkets uppfattning, utan det har tagits fram med anledning av lagtekniska ändringar i LSE. Det har även gjorts vissa redaktionella ändringar i ställningstagandet.