Idrott och fysisk träning ur ett momsperspektiv

Den peer review-granskade artikeln behandlar undantaget för skatteplikt för tjänster med nära anknytning till idrott och fysisk träning samt den reducerade skattesatsen avseende sportevenemang, sportanläggningar och sportlektioner. Fokus ligger i del II på EU-rätten och de rekvisit som finns för undantag och reducerad skattesats som inte är kopplade till definitionen av begreppet idrott/sport och fysisk träning. I syfte att göra en heltäckande undersökning av hur idrottsrelaterade transaktioner klassificeras inom ramen för mervärdesskattesystemet uppställs följande fyra frågeställningar som en komplettering till det som undersöktes i artikelseriens första del:

• Vad avses med vissa tjänster med nära anknytning till idrott och fysisk träning?

• Vem ska vara mottagare av en idrottstjänst för att undantaget ska vara tillämpligt?

• Vad kännetecknar organisationer utan vinstsyfte (då undantaget, sett till dess systematik och syfte, bara ska tillämpas på aktiviteter som har koppling till allmännyttan)?

• Vad omfattas av den reducerade skattesatsen och hur skiljer sig tillämpningsområdet från undantaget från skatteplikt?

En annan artikel handlar om den kommande implementeringen av minimiskattedirektivet i svensk rätt och är skriven av Emma Annelund, Christine Lindström, Pardis Nabavi och Martin Nordström. Artikelförfattarna är sekreterare i den utredning som i februari överlämnade delbetänkandet ” En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner ”. Utredningen föreslår att det införs en ny lag om tilläggsskatt, då det av skäl som utvecklas i betänkandet inte ansetts möjligt att införa reglerna i befintlig skattelagstiftning. Den nya lagen innehåller tio kapitel och behandlar både materiella skattefrågor och förfarandefrågor. Artikeln redogör för huvuddragen i den föreslagna lagstiftningen och innehåller en brasklapp om att resterande arbete pga. tidsbrist (enligt direktivet ska reglerna vara i kraft senast den 1 januari 2024) slutföras i Regeringskansliet. Bland de delar som inte behandlas i betänkandet hör regler om safe harbours, dvs. förenklingsregler som mildrar konsekvenserna av reglerna för företag och stater.

Bland övrigt innehåll i nummer 2/2023:

• Kommande lagkrav på större bolag att rapportera inkomstskatten – leder detta till ökad transparens?

• Ny praxis från HFD om de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna: i en rättsfallskommentar analyseras avgörandet HFD 2022 ref. 49 och SRN:s förhandsbesked 21–22/D.

• Personlig integritet och skattekontroll – föreligger det någon konflikt mellan kontrollintresset och respekten för den privata/personliga sfären?

• Nya domar från HFD underkänner SKV:s uppställda krav på att den industriella verksamheten ska vara ett företags huvudsakliga verksamhet vid skattebefrielse för energiskatt på el.