För att hantera situationer där kostnader (exempelvis transaktionsavgifter och skatter) uppstår till följd av stora flöden in i eller ut ur en fond kan det finnas behov av likviditetsverktyg för att omfördela dessa kostnader mellan fondandelsägarna på ett mer rättvist sätt. Swing pricing är ett verktyg för att prissätta fondandelar genom att omfördela kostnader i fonden till dem som orsakat kostnaderna, men det kan också göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig och därmed bidra till att värna den finansiella stabiliteten.

Lagförslaget medför ändringar i lagen om värdepappersfonder samt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och innebär bland annat följande:

• Ett fondbolag ska efter tillstånd av Finansinspektionen få tillämpa swing pricing genom att ett justerat fondandelsvärde beräknas och används.
• För att få tillstånd ska fondbolaget ha den organisation, de system och den kompetens som behövs.
• En tillämpning av swing pricing ska vara förenlig med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ge möjlighet till betryggande insyn och kontroll.
• I fondbestämmelserna ska det anges om justerat fondandelsvärde tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen.

Förutsatt att riksdagen röstar igenom förslaget kommer fondbolag att kunna ansöka hos Finansinspektionen om att få tillämpa en metod för justerat fondandelsvärde fr.o.m. den 1 maj 2023.

Inom EU pågår arbetet med ett harmoniserat regelverk för likviditetsverktyg, däribland swing pricing. Förhandlingar om förslaget pågår för närvarande i Europaparlamentet och rådet. I dagsläget är det därför inte känt hur det nya regelverket kommer att se ut eller när det ska börja tillämpas.