Under 80-talet bytte företagen redovisningsprincip om inte som när man byter skjorta eller slips så i alla fall när det passade dem själva. Och för vissa företag passade det att byta ofta, menade professor Rolf Rundfelt, Bohlins, när han utfrågades av Veckans Affärers Johan Ekwall om ”De svenska årsredovisningarna

Efter turbulensen på bygg- och fastighetsmarknaderna är värderingsfrågorna, liksom förra året, i fokus för revisorer och redovisningsansvariga. I Rolf Rundfelts genomgång av börsbolagens redovisningar pekas bl.a. på att sju av de undersökta företagen under 1991 klassat om sina fastigheter till anläggningstillgångar

Tre erfarna informatörer, som fått ta emot och tåla ganska mycket stryk, ställde upp och berättade. Det hände vid FINFORUM-seminariet om ”Ekonomisk information i tider av finansiell turbulens”.

I anslutning till Redovisningsrådets nya rekommendation om varulager diskuterar Christer Westermark de internationella redovisningsnormerna på det området och ställer frågan om de skulle kunna användas också i Sverige.

Ett av seminarierna vid Forum för offentlig redovisning och revision hade titel ”Ny redovisningsmodell i staten – aktuella erfarenheter och problem”.

RRVs generaldirektör Ingemar Mundebo inledde med att tala om den massmediala debatten i dessa dagar. Den ger intryck av att det pågår djupgående förändringar i samhället. Allt som byggts upp från 30-tal till 80-tal raseras. De flesta träffas av dråpslag och chocker. Välfärdsbygget monteras ner.

Kommunförbundets ordförande Joakim Ollén inledde med att gratulera alla närvarande som sluppit läsa kommunala årsredovisningar från 70-talet och början av 80-talet:

I artikeln ”Utdelning av sakvärden – bruttometod eller nettometod?” i Balans 12/92 redovisar författarna som sin uppfattning att giltigheten (lovligheten) av utdelning av sakvärden från aktiebolag ska bedömas med utgångspunkt från den s.k. nettometoden. Ett av argumenten härför skulle vara att den

Regelverken och normerna för en kvalificerad revisors arbetsformer och -sätt måste sägas vara mycket omfattande, fast tillämpade i praxis och, i vart fall i ett avseende, mycket tveksamma i den meningen att de fyller någon uppgift.

Vårens revisionsberättelser kan komma att innehålla en hel del väl valda ord om värdering av fastigheter, framkom det vid IREVs revisorsdag i Göteborg. Verkligheten bör – även om den nog slår till ändå – beskrivas redan i redovisningen.

Skatteförvaltningen satsar hårt på koncernrevision. Sedan 1988 ”dammsugs” de 200 största koncernerna samordnat och planmässigt. Det främsta skälet: de stora företagen hanterar väldigt mycket pengar.

Innovationsförmågan bland skatterevisorer är onödigt stor, och många ändringsförslag gäller periodiseringar. Statsfinansiellt handlar det då bara om räntan på pengarna. Det är några synpunkter på koncernrevision från Industriförbundet.

I Balans nummer 8–9/92 kommenterar auktoriserade revisor Anders Malmeby några olika aspekter på den nya rekommendationen R 10 om systemdokumentation och behandlingshistorik från Bokföringsnämnden. Anders Malmeby diskuterar även revisorns roll när det gäller att granska om aktiebolagets ställföreträdare

Det har blivit ett gap mellan traditionell redovisning och nya finansiella instrument, skriver Dennis Svensson i en översikt av IASC E 40 (se även föregående sidor) och nya FASB-rekommendationer samt de implikationer dessa kan ha för svenska företag.

I sin andra artikel diskuterar Kristina Artsberg frågan om vilka krav som skall tillfredsställas och vilka principer som ska gälla i framtiden. Ska redovisningen utvecklas genom marknadskrafter eller ska en svagare part skyddas av reglering?