”Den taxerade inkomsten har blivit den spik som andra regelverk hänger sina inkomstbegrepp på. En felaktig inkomst till följd av svart arbete får således genomslag i en rad regelsystem utanför skatteområdet... företrädesvis på socialförsäkringsområdet och närliggande områden.” (RRV 1997:59, s. 293

4.1   Näringsverksamhet eller reavinst, m.m.

På området för fåmansföretagens beskattning har få rättsfall avgjorts av regeringsrätten under år 1997. De mål, som berört den särskilda lagstiftningen om fåmansföretag, under 1997 behandlar även frågor av intresse för andra delar av skatteområdet, främst beskattning av näringsverksamhet samt realisationsvinstbeskattningen.

Enligt 24 § 2 mom 1 st SIL avses med avyttring av egendom ”försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom”. Vid ett byte uppgår försäljningsintäkten till marknadsvärdet på de tillbytta tillgångarna. Om inga särregler fanns skulle därför ett aktiebyte leda till reavinstbeskattning

Regeringsrättens praxis på det internationellt skatterättsliga området har under 1997 inte varit alltför omfattande. Några avgöranden föreligger dock, såväl beträffande intern internationell skatterätt som dubbelbeskattningsavtalen.

1. Preliminärskatteavdrag (nollkupongsobligationer)

1. Indelningsfrågor (tomtmark eller inte)

1. Lättnadsreglerna – femårsrekvisitet

Förarbetenas roll i skatterätten är ett känt debattämne. Medan Nils Mattsson har argumenterat för ett ganska stort mått av frihet från förarbetena har Lindencrona och Melz däremot ansett att förarbetena skall följas så länge de överensstämmer med lagtextens innebörd. Bergströms och Hultqvists inställning

Är lösningen på ett juridiskt problem resultatet av användningen av juridisk metod? Eller är den rättsliga motiveringen något som ibland används för att i efterhand rättfärdiga ett intuitivt svar? Med utgångspunkt i dessa frågor diskuteras i artikeln hur skatterättsliga bedömningar görs.

Förslaget avseende uppskov med uttag av stämpelskatt vid överlåtelse av fast egendom inom koncerner presenterades i en lagrådsremiss i september i år.

Fråga vid reavinstbeskattning till följd av indragning av aktier från ett bolag om den utdelning som bolaget tidigare erhållit skulle betraktas som vederlag eller om utdelningen och indragningen skulle behandlas var för sig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

För att uppnå skattefördelar vid lån till amerikanska dotterbolag används som långivare ofta koncernbolag och/eller filialer i länder där ränteinkomsten beskattas enligt en låg procentsats. I artikeln diskuteras några av de speciella amerikanska regler som kan reducera skattefördelarna med en sådan

Stig Olsson har i SN 1998 s. 518 f. under rubriken ”Någonting har hänt” ställt vissa frågor angående bl.a. Riksskatteverkets (RSV) hållning till tidigare avgjorda men av RSV inte överklagade förhandsbesked. Liknande synpunkter har även framförts av Peter Nilsson och Urban Rydin i SN 1998 s. 472 ff.

I SN 1998 s. 509 ff. riktar advokat Björn Forssén hård kritik mot Lagrådet. Anledningen är att Lagrådet inte avstyrkte ändringen i den nya lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt som innebär att aktier i vissa bolag som flyttat från A-listan till OTC- eller O-listan förmögenhetsbeskattas (SFS