(kumulerat register täckande åren 1990–2016 finns på SkatteNytts hemsida www.skattenytt.se)

EU-domstolen har under 2016 meddelat 15 domar i mål om förhållandet mellan EU-rättens regler om fri rörlighet och medlemsstaternas direkta skatter såsom inkomstskatter (inklusive skatter på kapitalvinster), arvsskatter och gåvoskatter, varav endast en dom meddelades av EU-domstolens stora avdelning.1

Under 2016 har domstolen avgjort sex mål om skatter och statsstöd. Vi väntar med spänning på Applemålet m.fl. (Fiat och Starbucks ligger dock först i spåret hos Tribunalen), men i avvaktan på dem har vi strax före jul fått ett högintressant mål, avgjort på stor avdelning, rörande centrala delar av

1 Skatteplikt

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

I förhandsavgörandet C-64/15 BP Europa SE mot Hauptzollamt Hamburg-Stadt prövades ett antal frågor rörande tolkningen av bl.a. var avvikelser ägt rum enligt punktskattedirektivet avseende energiskatt som påförts BP för den olja som saknades vid leveransen till ett skatteupplag i Tyskland. Omständigheterna

I Kommissionen mot Ungern fann EU-domstolen att tjänstedirektivet var tillämpligt på ett ungerskt system för beskattning av arbetsförmåner. Domen behandlas i avsnitt A3 ovan. I NN (L) International fann domstolen att fondföretagsdirektivet inte var tillämpligt på en årlig belgisk skatt på fondföretag.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade i maj 2017 en dom där ett bolag medgavs avdrag för ingående mervärdesskatt avseende rådgivningstjänster som förvärvats i samband med att bolaget avyttrade aktierna i två dotterbolag. Domen medför ett förändrat rättsläge vilket i denna artikel diskuteras

Finansdepartementets promemoria med förslag avseende bl.a. nya ränteavdragsregler publicerades den 20 juni 2017 (Fi2017/02752/S1). Promemorian innehåller förslag som innebär att en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs samt att nuvarande avdragsbegränsningsregler justeras. I denna

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade den 20 juni i år en dom i ett förhandsbeskedsmål gällande beskattning av styrelsearvoden. HFD slår i domen fast att den rättspraxis om beskattning av styrelsearvoden som finns från 90-talet fortfarande gäller, oaktat den ändring av näringsbegreppet som

I budgetpropositionen för 2018 valde regeringen att gå vidare med förslaget om skattelättnader för personaloptioner som ursprungligen presenterades av Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram (SOU 2016:23). Denna artikel redogör för regeringens förslag. Därefter diskuteras förslagets förtjänster

I juni 2015 meddelade EU-domstolen dom i det svenska målet rörande frågan om avdragsrätt för valutakursförluster. De svenska reglerna utgör inte ett hinder mot etableringsfriheten, trots att avdrag inte medges. I artikeln behandlas frågan om avdragsrätt för valutakursförluster. Artikeln publiceras

Professor Teresa Simon-Almendal har under 2015 utkommit med monografin Företrädaransvar (Norstedts Juridik Stockholm, 257 sidor). Undersökningen rör sig, precis som huvuddelen av hennes doktorsavhandling Skatteanpassade transaktioner och skattebrott (Stockholm 2005), inom skatteförfarandeområdet,

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Sebastian Moll (sebastian.moll@kau.se). Litteratur kan skickas till Sebastian Moll,