SkatteNytt presenterar i det här numret artiklar som spänner över flera skatterättsliga fält och belyser bland annat förvaltningsrättsliga och EU-rättsliga frågor. När frågan om varför skatterätt är intressant väcks, är ett av mina svar att det är just bredden av frågor och komplexiteten med rättskällor

Mitt intryck är att det blir allt vanligare med processuella invändningar i skattemål. Det finns därför anledning att i skattesammanhang komplettera den materiella diskussionen med processuella resonemang. I denna artikel diskuteras Skatteverkets kommunikationsplikt inför omprövningsbeslut. Inledningsvis

Till särskild utredare utsågs i augusti 2014 numera allmänna ombudet hos Skatteverket Anders Bengtsson. I expertgruppen har ingått kanslirådet Håkan Alm (näringsdepartementet), kanslirådet Charlotta Carlberg (näringsdepartementet), värderingsexperten Pär Ekengren (Grant Thornton), rättssakkunniga

Bestämmelser om betalningssäkring har funnits i Sverige i snart 40 år. Trots detta har det endast genomförts en översyn av regelsystemets tillämpning, och denna gjordes för närmare 30 år sedan. Denna artikel syftar till att lyfta frågan om det inte är dags för en förnyad översyn av betalningssäkringsinstitutets

SRN:s förhandsbesked 2016-01-08 (dnr 32-15/D).

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Sebastian Moll (sebastian.moll@kau.se). Litteratur kan skickas till Sebastian Moll,

Förutsättningarna för uttagsbeskattning preciserades i det principiellt mycket intressanta avgörandet HFD 2015 ref. 30 (kommenteras även av Bo Svensson och Ingrid Melbi).1 Klövern Adam AB ägde andel i Klövern Agnes KB som i sin tur ägde andel i Klövern Kalmar KB. Klövern Kalmar KB gjorde en koncernintern

Syftet med SkatteNytts rättsfallskommentarshäfte är att göra innehållet i rättspraxis ytterligare åtkomligt genom ämnesmässigt systematiserade kommentarer. Kommentarerna innefattar i varierande omfattning förklaringar, tolkningar och synpunkter på praxis.

Richard Arvidsson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm

A EUF-fördraget

Tolknings- och tillämpningsfrågor uppkommer i varierande grad i snart sagt varje skattemål. Under denna rubrik har traditionsenligt oftast mål om verklig innebörd och skatteflyktslagens tillämplighet behandlats. Två mål om lagen mot skatteflykt avgjordes samtidigt förra året och har refererats under

I HFD 2015 ref. 19. I målen uppkom frågan om en företrädare för en juridisk person kunde bli betalningsskyldig enligt 12 kap. 6 och 6 a §§ skattebetalningslagen (1997:483), SBL, jämförd med 3 kap. 9 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, FrekL, för skuldbelopp som hos den juridiska personen

Målet C-690/13, Trapeza Eurobank Ergasias AE (Eurobank) mot Agrotiki Trapeza tis Ellados AE (ATE) och Pavlos Sidiropoulos, gäller en grekisk bank, ATE, som fått särskilda förmåner i form av viss befrielse från skatt och avgifter, rätt att ensidigt inteckna låntagares egendom och rätt att begära tvångsexekution.

I Dragos Constantin Târsia,1 som meddelades av domstolens stora avdelning, aktualiserades frågan om återbetalning av felaktigt uttagen skatt. I målet hade Târsia importerat en bil till Rumänien från Frankrike. När han registrerade bilen i Rumänien blev han tvungen att betala en särskild skatt. Târsia

(kumulerat register täckande åren 1990–2015 finns på SkatteNytts hemsida www.skattenytt.se)