Vid beräkning och behandling av orealiserade kursvinster vid uppgörande av koncernredovisning har FAR anvisat användande av monetary-nonmonetary-metoden. FARs rekommendationsförslag innebär att differens som uppkommer som kursförlust alltid skall beaktas medan kursvinst tas med först när den anses

Skall förekomsten av internrevisionsavdelning frita externrevisorn från ansvaret att själv övertyga sig om internkontrollsystemets tillförlitlighet? Nej, svarar chartered accountant Ronald Hathorn i denna artikel och konstaterar att det offentliga ansvaret axlas av externrevisorn allena.

Redan vid mycket låga inflationsnivåer kan man få stora överskattningar av vinsten om inflationen ej beaktas i redovisningen. När bör man börja med inflationsredovisning? Denna fråga och frågorna varför? hur? var? och vad? diskuteras här av ekon lic Kaj Sundqvist, överassistent vid Handelshögskolan

Det amerikanska samhället har på senare tid berikats med flera intressanta rapporter och utredningar om redovisningens framtida utformning. Speciellt tvenne, Metcalfrapporten och Cohenrapporten – benämningarna efter resp kommittéordförande – berör i högsta grad revisorskåren. Professor Reginald Jägerhorn

Kursen ”revisorns granskning av lager” har drivits på i stort sett oförändrat sätt under de senaste åren. Då dessutom en del av materialet i kursen numera används även i grundkursen har tiden ansetts mogen för en revidering av kursinnehållet.

Det är viktigt att revisorerna i företagen engagerar sig i det delvis nya systematiska synsättet på riskfrågor och den nya företagsfunktionen Risk Management eftersom ett viktigt led i detta arbete faller inom revisorns område. Direktör Ulf Nordblad, Skandia, gör här ett inlägg om risker, riskkontroll,

Enligt 1975 års aktiebolagslag skall bolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor avge minst en delårsrapport varje räkenskapsår. Universitetslektor Sten-Eric Ingblad lämnar här en redogörelse för vad en delårsrapport skall innehålla och hur den skall offentliggöras.

Den troligen bäst kända och mest statustyngda företagsledarutbildningen finns vid Harvard Business School i Boston. Auktor revisor Sven-Erik Johansson använde hösten 1976 för att delta i Harvards Advanced Management Program – utbildning av VD och blivande VD med deltagare från hela världen. I denna

Civilekonom Marika Markland ingår i den arbetsgrupp för information om den nya korruptionslagstiftningen som bildats av Näringslivets Delegation för Marknadsrätt. Hon redogör här för de nya bestämmelserna.

Då information om prisförändringar på lager ges som komplement till den anskaffningskostnadsbaserade redovisningen är det skillnaden mellan återanskaffningskostnad och anskaffningskostnad för sålda varor som är relevant. Civilekonom Anders Gutenbrant vid Handelshögskolan i Stockholm redogör här för

Vid 1977 års FAR-dagar behandlades redovisning och revision av lager. Ämnet diskuterades mot bakgrund av två FAR-rekommendationer som föreligger i form av förslag. Auktor revisor Björn W Markland lämnar här en redogörelse för resultatet av gruppdiskussionerna och sammanfattar de synpunkter som framkom

Kommerskollegium har i författningssamling (KFS 1977:24) utfärdat en anvisning om revisorsjäv för auktoriserade och godkända revisorer enligt 12 § kommerskollegiets revisorskungörelse. Byrådirektör Paul Berger, kommerskollegium, kommenterar i denna artikel de tre huvudsakliga källor till jävsregler

Metcalf-rapporten som har upprättats av ett underutskott till senaten i USA behandlar redovisning och revision från en allmän utgångspunkt. Auktor revisor Caj Nackstad redogör i denna artikel för rapportens innehåll och för en del av den kritik som riktats mot rapporten.

Hur kommer 80-talets företagsrevision att se ut? Auktor revisor Sven-Erik Johansson diskuterar frågan i denna artikel och framhåller att svaret är beroende på hur effektivt revisionsbyråerna kan utnyttja de befintliga resurserna och hur snabbt dessa kan kompletteras.

I föregående nummer av BALANS lämnade Agneta Stark och Jan-Erik Gröjer en bakgrund till området social redovisning och en sammanfattning av den praktiska delen av deras doktorsavhandling. Författarna återkommer här med förslag till hur utvecklingsarbetet mot en social redovisning kan läggas upp och