Aktiemarknadsnämndens uttalande 2000:25

(2000-12-21)

Utövande av rösträtt på bolagsstämma enligt generell rösträttsfullmakt utan instruktion från aktieägaren (MTG – SEB)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 22 juni 2000 en framställning från Modern Times Group MTG AB (MTG).

Frågeställning

I anledning av vissa iakttagelser inför MTGs ordinarie bolagsstämma våren 2000 har MTG hemställt att nämnden besvarar tre frågor rörande god sed på den svenska aktiemarknaden i samband med att aktieägare företräds av ombud på stämma. Frågorna är följande.

  1. Är det förenligt med god sed på den svenska aktiemarknaden att ett värdepappersinstitut med stöd av en generell rösträttsfullmakt utfärdad av exempelvis en utländsk institutionell aktieägare utövar rösträtt på en bolagsstämma i ett aktiemarknadsbolag utan att institutet har inhämtat någon särskild instruktion från aktieägaren eller aktieägaren givit någon instruktion om hur rösträtten skall utövas vid stämman?

  2. Om det skulle vara förenligt med god sed på den svenska aktiemarknaden för ett värdepappersinstitut att utöva rösträtt på bolagsstämma utan instruktion från aktieägaren, är rösträttens utövande för sådant fall begränsad så att institutet inte får rösta emot av styrelsen framställda förslag till bolagsstämmobeslut eller väcka egna förslag till beslut?

  3. Bör stämman upplysas om huruvida värdepappersinstitutet erhållit någon instruktion från aktieägaren och, om så är fallet, vad den innehåller?

MTG hänvisar i sin framställning till det av OECD år 1999 utfärdade dokumentet ”Principles of Corporate Governance”. OECD-principerna ger enligt MTG uttryck för vad som är god sed på aktiemarknaden.

Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Bankföreningen har yttrat sig över framställningen. MTG har i sin tur yttrat sig över dessa yttranden.

Överväganden

OECDs principer för corporate governance antogs våren 1999 av OECDs 29 medlemsländer, däribland Sverige. Principerna är riktade till regeringarna i medlemsländer och icke-medlemsländer. De är avsedda att vara ett hjälpmedel för att utvärdera och förbättra corporate governance-systemet i de enskilda länderna. Principerna syftar också till att vägleda och ge uppslag åt fondbörser, investerare, företag och andra enskilda rättssubjekt i deras arbete med att förbättra corporate governance-systemet. Principerna är inte bindande. De skall, skriver OECD, ”serve as a reference point”.

I OECD-principerna behandlas frågan om rösträttens utövande genom fullmakt i avsnitt II.A.1, som stipulerar att ”Votes should be cast by custodians or nominees in a manner agreed upon with the beneficial owner of the shares”. Hur denna princip skall omsättas i praktisk handling redogörs för i den till principen hörande kommentaren. OECD skriver: ”Shareholders may elect to delegate all voting rights to custodians. Alternatively, shareholders may choose to be informed of all upcoming shareholder votes and may decide to cast some votes while delegating some voting rights to the custodian. It is necessary to draw a reasonable balance between assuring that shareholder votes are not cast by custodians without regard for the wishes of shareholders and not imposing excessive burdens on custodians to secure shareholder approval before casting votes. It is sufficient to disclose to the shareholder that, if no instruction to the contrary is received, the custodian will vote the shares in the way he deems consistent with shareholder interest.”

Fråga 1

Aktiemarknadsnämnden anser att den av OECD uttryckta principen är en naturlig utgångspunkt också för ett resonemang om vad som är god sed på den svenska aktiemarknaden. Principen ger i själva verket uttryck för den allmänna regeln i ett uppdragsförhållande att ombudet har att agera i huvudmannens intresse och i enlighet med dennes instruktioner, om sådana lämnats. Såvitt upplysts tillämpas normalt också den av OECD uppställda principen i de fall ett svenskt värdepappersinstitut åtar sig att rösta för förvaltade aktier. Rösträtten utövas alltså i enlighet med instruktioner från aktieägaren. Har aktieägaren utfärdat en generell fullmakt utan att lämna instruktioner om hur rösträtten skall utövas i enskilda frågor anses rösträtt normalt böra utövas endast i rena ordningsfrågor. Från synpunkten av god sed på aktiemarknaden har nämnden inget att erinra mot denna ordning.

En särskild fråga i detta sammanhang är hur den aktuella principen skall tillämpas för det fall aktieägaren i fråga lämnat sina aktier till en förvaltare med fullmakt att rösta för aktierna och förvaltaren i sin tur lämnar aktierna till en annan förvaltare med fullmakt att rösta. Skall den sista förvaltaren, för att uppfylla god sed på aktiemarknaden, anses skyldig att inhämta en instruktion för rösträttens utövande av aktieägaren eller räcker det att inhämta en instruktion från närmast föregående förvaltare i kedjan? Enligt nämndens mening är det tillfyllest att i den situationen inhämta en instruktion från närmast föregående förvaltare. Det yttersta ansvaret för rösträttens utövande bär aktieägaren själv. Han väljer själv huruvida han skall utöva rösträtten personligen eller genom ombud och i det senare fallet vilka instruktioner som skall lämnas till ombudet. Uppdrar aktieägaren åt ett ombud att rösta åvilar det, som påpekats ovan, ombudet att agera i enlighet med givna instruktioner. På samma sätt får det anses åvila senare ombud i kedjan att agera i enlighet med instruktioner från närmast föregående led.

Fråga 2

Om det ombud som företräder aktieägaren på bolagsstämman inte erhållit någon instruktion för rösträttens utövande i enskilda frågor åligger det honom att agera i aktieägarens intresse. Som anförts ovan anses det bland svenska förvaltare normalt vara lämpligt att då utnyttja rösträtten endast i rena ordningsfrågor. Det är en ordning som nämnden, som framgått ovan, inte har något att erinra mot. Det kan dock inte kategoriskt sägas förhålla sig så att aktieägarens intresse i sådana fall alltid tillgodoses bäst genom att rösträtten inte utnyttjas i sakfrågor. Huruvida så skall ske måste avgöras från fall till fall.

Fråga 3

Varje aktieägare har rätt att låta sig företrädas av ombud vid en bolagsstämma. Ombudet har behörighet att företräda aktieägaren och rösta för dennes aktier. I relationen mellan aktieägaren och ombudet kan finnas av aktieägaren lämnade instruktioner för hur rösträtten skall utövas. Ombudet har då, brukar man säga, en befogenhet som är snävare än behörigheten. Något berättigat intresse för någon annan, exempelvis övriga aktieägare, att få ta del av dessa instruktioner finns inte. Kravet på god sed på aktiemarknaden kräver inte någon annan ordning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...