Uteslutande av målbolagsaktieägare i vissa länder (Anonymt)
Till Aktiemarknadsnämnden har inkommit flera frågor rörande tolkningen av Stockholmsbörsens regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden i visst hänseende.
Bakgrund
Stockholmsbörsens regler rörande offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden skall enligt punkten I.1 tillämpas på offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier utgivna av ett svenskt bolag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Reglernas tillämplighet är inte beroende av budgivarens eller målbolagsaktieägarnas nationella hemvist.
I kommentaren till punkten I.1 konstateras:
”I takt med ett ökat inslag av utländskt ägande av aktier i svenska aktiemarknadsbolag förekommer det vid offentliga uppköpserbjudanden till aktieägarna i sådana bolag, att budgivaren inte endast har att iaktta förevarande regler utan även måste ta hänsyn till bestämmelser i ett eller flera andra länder. Att utforma ett erbjudande så att det uppfyller kraven i samtliga berörda länder kan ibland vara mycket tidsödande och kostnadskrävande. Budgivaren kan då, med stöd av punkten I.2 hemställa om dispens från skyldigheten att rikta erbjudandet till aktieägare i alla länder och från skyldigheten att tillämpa de svenska reglerna fullt ut i alla avseenden.”
I Näringslivets Börskommittés numera upphävda regler rörande offentliga erbjudanden om aktieförvärv gavs under punkt I.1 motsvarande bakgrundsbeskrivning. I stället för påpekandet om möjligheten att söka dispens angavs dock därefter följande i kommentaren:
”Eftersom förhållandena kan skilja sig åt i olika situationer, är det inte möjligt att i ett regelverk av förevarande slag ställa upp principer för hur sådana regelkonflikter skall lösas. Det får avgöras från fall till fall, bland annat mot bakgrund av internationell praxis, i vad mån erbjudandet skall riktas till aktieägare i alla länder och om de svenska reglerna skall tillämpas fullt ut i alla avseenden.”
Aktiemarknadsnämnden har fått flera frågor om huruvida den nya regleringen innebär att budgivaren inte längre i något fall på eget ansvar kan undanta aktieägare i vissa länder från ett erbjudande utan i sådana fall alltid måste ansöka om nämndens dispens.
Överväganden
Det är sedan länge fast praxis bland budgivare på den svenska aktiemarknaden att endast undantagsvis låta uppköpserbjudanden avseende aktier i bolag primärnoterade i Sverige omfatta aktieägare i Förenta Staterna och andra länder med komplicerad värdepappersmarknadslagstiftning, såsom Kanada, Australien, Japan och Sydafrika, samt eventuella andra länder som kräver ytterligare dokumentation, registrering eller andra åtgärder utöver de som följer av svenska regler.
Skälen till denna ordning är flera. Om ett erbjudande skulle omfatta aktieägare i exempelvis Förenta Staterna skulle det innebära att budgivaren, utöver de svenska reglerna, tvingades följa även amerikanska regler som i vissa fall kan vara stridande mot de svenska principerna. Detta kan gälla exempelvis frågor avseende acceptperiodens längd, rätt till återkallelse av accept, rättsverkan av att frånfalla villkor samt förvärv av aktier i marknaden före och under erbjudandet. Reglerna påverkar vidare kraven på vilken information erbjudandehandlingen skall eller bör innehålla.
Redan att fastställa vad som gäller, inte enbart vid offentliggörandet av erbjudandet, utan genom hela budprocessen anses många gånger kunna vara mycket betungande och kräva ingående, tidsödande och kostsamma utredningar. Dessutom anses det allmänt innebära en ökad legal riskexponering att låta exempelvis amerikanska aktieägare delta i erbjudandet. Vad nu sagts gäller på motsvarande vis, om än i olika utsträckning, de övriga nyss berörda länderna.
Svensk praxis på detta område har sin motsvarighet och till viss del sin förebild i andra europeiska länder. Motsvarande ordning gäller i bl.a. Storbritannien. I flertalet länder synes också gälla att en budgivare av nämnda skäl och på detta sätt kan särbehandla aktieägare i Förenta staterna och vissa andra länder utan särskilt tillstånd från berörd övervakningsmyndighet, så länge andelen berörda aktier eller aktieägare är begränsad. I Storbritannien krävs i korthet inte någon dispens från takeover-panelens sida, om mindre än tre procent av antalet aktieägare i bolaget är hemmahörande i sådana, utanför EES belägna, länder.
Hittillsvarande svenska praxis är alltså grundad på starka sakliga skäl och har kunnat upprätthållas utan några särskilda dispensbeslut av Aktiemarknadsnämnden med hänsyn till det förut berörda uttalandet i kommentaren till NBKs regler (jfr t.ex. AMN 2005:38). Själva den aktuella bestämmelsen är oförändrad i börsens regelverk, och avsikten med uttalandet i börsens kommentar kan inte ha varit att åstadkomma någon ändring i den hittills tillämpade ordningen för sådana fall som framstår som självklara. Detta skulle i praktiken kunna leda till att en dispens från Aktiemarknadsnämndens sida skulle behövas i de allra flesta fall då ett offentligt erbjudande läggs fram avseende ett aktiemarknadsbolag.
Aktiemarknadsnämnden anser mot nu angivna bakgrund att Stockholmsbörsens kommentar till punkten I.1 skall förstås så att någon dispens inte behöver sökas om, i anslutning till erbjudandets lämnande, antalet aktieägare i ett sålunda berört land kan antas representera endast en obetydlig andel av totalantalet aktieägare i bolaget, aktierna ifråga inte är noterade på någon marknadsplats i landet och inte några särskilda omständigheter i övrigt föreligger som talar för en annan ordning. Den brittiska regleringen kan därvid ge viss vägledning. Om budgivaren i andra fall anser övervägande skäl tala emot att rikta erbjudandet även till aktieägare i exempelvis Förenta Staterna, måste dispens sökas hos nämnden.