Tolkning av LUA (Transatlantic)
Beslut
Om budplikt uppkommer till följd av att någon av de parter som ingått det aktieägaravtal som avses i nämndens uttalande AMN 2010:27 förvärvar ytterligare aktier, ska budplikten fullgöras av den part som genomfört förvärvet ifråga.
Ärendet
Aktiemarknadsnämnden meddelade den 27 juli 2010, efter en framställan från Mannheimer Swartling Advokatbyrå som ombud för Viking Supply Ships AS, i nu relevanta delar följande beslut (AMN 2010:27).
”Viking Supply Ships AS och Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter i Skärhamn AB ska, om de under de i framställningen angivna förutsättningarna ingår det i framställningen beskrivna aktieägaravtalet, anses som närstående enligt 3 kap. 5 § 4 LUA.
Aktiemarknadsnämnden medger, under de i framställningen angivna förutsättningarna, undantag från den budplikt som enligt 3 kap. 2 § första stycket 2 LUA annars skulle uppkomma vid ett ingående av aktieägaravtalet.
Förvärvar någon av parterna under avtalets giltighetstid ytterligare aktier i Rederi AB Transatlantic och ökar därigenom parternas sammanlagda röstandel i bolaget inträder budplikt.”
Mannheimer Swartling Advokatbyrå har som ombud för Viking Supply Ships AS med anledning av vad sägs i sista stycket i beslutet hemställt att nämnden uttalar vem som i ett sådant fall är skyldig att fullgöra budplikten.
Överväganden
I 3 kap. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, LUA, finns bestämmelser om budplikt. Budplikt inträder enligt 3 kap. 1 § LUA när någon, ensam eller tillsammans med någon som är närstående enligt 5 §, genom förvärv av aktier uppnår en ägarandel som uppgår till eller överstiger tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Enligt 3 kap. 2 § första stycket 2 LUA inträder budplikt även i den situationen att ett närståendeförhållande enligt 5 § 4 etableras och parterna därigenom tillsammans uppnår ett aktieinnehav som representerar minst tre tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett sådant bolag som avses i 1 §. Av 2 § första stycket framgår att budplikten i det fallet ska fullgöras av den vars aktieinnehav representerar störst andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
Aktiemarknadsnämnden har i AMN 2010:27 beviljat dispens från den budplikt som enligt 3 kap. 2 § första stycket 2 LUA skulle uppkomma vid ingående av konsortialavtalet mellan Viking Supply Ships AS och Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter i Skärhamn AB och i beslutet konstaterat, att om någon av parterna under avtalets giltighetstid förvärvar ytterligare aktier i Rederi AB Transatlantic och därigenom ökar parternas sammanlagda röstandel i bolaget inträder budplikt. Varken av lagen eller dess förarbeten framgår uttryckligen vem som i en sådan situation ska fullgöra budplikten.
Enligt Aktiemarknadsnämndens mening kan den mest näraliggande och systematiskt mest lämpliga lösningen synas vara att den som skulle ha fullgjort budplikten om dispens inte lämnats, ska fullgöra budplikten om dispensen inte längre gäller. En sådan situation skulle kunnat uppkomma exempelvis om dispensen i det nu aktuella fallet hade förenats med villkoret att parternas sammanlagda aktieinnehav inom viss tid skulle reduceras till mindre än tre tiondelar av röstetalet men så inte skett. En annan situation som kan uppkomma är den som nu är aktuell, nämligen att dispens beviljats utan något avyttringsvillkor men någon av parterna förvärvar ytterligare aktier och därigenom ökar parternas sammanlagda röstandel.
Vid utarbetande av lagstiftningen rörande budplikt förutsågs att reglerna om vem som i olika situationer ska fullgöra budplikten ibland kan leda till mindre lämpliga resultat. Enligt 3 kap. 4 § LUA får därför Finansinspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att budplikten ska fullgöras av någon som är närstående till den som är budpliktig enligt 3 kap. 1 eller 2 §. Finansinspektionen har överlåtit till Aktiemarknadsnämnden att pröva sådana frågor. Nämnden har också använt sig av den möjligheten (se AMN 2008:8).
Enligt Aktiemarknadsnämndens mening finns det i det nu aktuella fallet skäl att besluta att budplikten ska fullgöras av den part som genom förvärv av ytterligare aktier förorsakar att parternas sammanlagda röstandel ökar och därigenom utlöser budplikt. En annan ordning skulle medföra att den part som har lägst andel aktier genom ett sådant förvärv skulle kunna tvinga den andra parten att lämna ett budpliktserbjudande och dessutom, genom priset i affären, påverka vad som ska vara lägsta värde av vederlaget i erbjudandet (jfr punkten II.21 i takeover-reglerna). Därtill kommer att budplikt är en betungande skyldighet och att det i en situation som den nu aktuella inte ter sig rimligt om en konsortiemedlem skulle kunna åläggas budplikt genom en annan konsortiemedlems agerande.