Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:40

(Beslutades 2017-12-04, offentliggjordes 2018-01-10)

Tolkning av takeover-reglerna

I förevarande, offentliggjorda, version har på bolagens begäran vissa delar av uttalandet utelämnats.

Ärendet

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 2 december 2017 en framställning från Advokatfirman Vinge. Framställningen rör tolkning av Nasdaq Stockholms takeover-regler.

Framställning

I framställningen anförs i huvudsak följande.

Bakgrund

Bolaget A (övertagande bolag) och bolaget B (överlåtande bolag) överväger ett samgående av bolagen genom en fusion enligt 23 kap. 1 § andra stycket 1 aktiebolagslagen (ABL) (”Fusionen”). Bolagens aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Avsnitt V i takeover-reglerna är tillämpligt på Fusionen, som avses underställas bolagstämmorna i både bolaget A och bolaget B för godkännande. Bolaget C, även det bolaget noterat på Nasdaq Stockholm, innehar cirka 30 procent av aktier och cirka 45 procent av röster i bolaget A, samt cirka 20 procent av aktier och röster i bolaget B. Bolaget C kontrollerar inte på annat sätt några aktier i bolaget A eller bolaget B. Bolaget A kontrollerar inte på annat sätt några aktier i bolaget B och bolaget B kontrollerar inte på annat sätt några aktier i bolaget A.

För att kunna presentera ett väl förankrat förslag om Fusionen, och därmed bl.a. minimiera den s.k. marknadsrisken, är det av stor betydelse för bolagen A och B att på förhand kunna erhålla s.k. röståtaganden (innefattande även ett sedvanligt åtagande att inte före bolagsstämman minska sitt aktieinnehav i respektive bolag) från större aktieägare i bolagen A och B, däribland bolaget C.

För genomförandet av Fusionen kommer det vara nödvändigt att bolaget A erhåller konkurrensgodkännande från EU-kommissionen. Då bolaget A i ett renodlat konkurrensrättsligt perspektiv tillhör samma kontrollsfär som bolaget C, kommer därför bolagen A och B även be bolaget C att åta sig att (i) delta i koncentrationskontrollprocessen samt (ii) ha en beredskap för att vid behov implementera konkurrensbefrämjande åtgärder.

[...]

Är det under ovan angivna omständigheter förenligt med takeover-reglerna och god sed på aktiemarknaden att vid beslut om fusionsplan enligt 23 kap. 15 § aktiebolagslagen på bolagsstämmor i bolagen A och B beakta aktier som företräds av bolaget C (som är större ägare i såväl övertagande som överlåtande bolag) om bolaget C på förhand åtagit sig att rösta för Fusionen?

Överväganden

I avsnitt V i takeover-reglerna finns bestämmelser som ska tillämpas då ett sådant bolag som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (målbolaget) ska övertas av eller gå upp i det övertagande bolaget, eller ett annat företag i samma koncern som det övertagande bolaget, genom en fusion eller ett fusionsliknande förfarande. Reglerna ska i sådana fall tillämpas på ett sätt som motsvarar vad som skulle ha gällt om det övertagande bolaget hade varit budgivare och lämnat ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i målbolaget. Det ankommer på Aktiemarknadsnämnden att tolka dessa regler (punkten I.2).

I punkten V.4 finns bestämmelser om beslutsordningen vid en fusion av det nu aktuella slaget. Med förebild i 23 kap. 17 § ABL föreskrivs i bestämmelsen att ett bolagsstämmobeslut i målbolaget om godkännande av en fusion eller ett fusionsliknande förfarande är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman samt att, i det sammanhanget, aktier som innehas av det övertagande bolaget eller av ett annat företag i samma koncern som det övertagande bolaget inte ska beaktas. Med koncern likställs i bestämmelsen företagsgrupp av motsvarande slag. I det nu aktuella fallet innehar det övertagande bolaget, A, inte några aktier i B. Det har inte heller upplysts att A ingår i en koncern där något annat koncernföretag innehar aktier i B. Frågan är emellertid hur man, från synpunkten av god sed på aktiemarknaden, ska se på Cs innehav av aktier i B. C är största aktieägare i A med ett innehav som enligt framställningen motsvarar cirka 30 procent av aktierna och cirka 45 procent av rösterna i bolaget. Är det motiverat att med hänsyn till reglernas syfte anse att god sed kräver att C inte utövar rösträtt för sina aktier vid stämman i B, trots att det inte föreligger något koncernförhållande mellan C och A?

Nämnden gör följande bedömning.

Fusion är ett för aktieägarna i det överlåtande bolaget mycket ingripande beslut. Det skiljer sig också från ett uppköpserbjudande i det väsentliga hänseendet att det inte ger varje aktieägare en individuell rätt att ta ställning till ett erbjudande om att överlåta sina aktier till budgivaren (jfr det övertagande bolaget). Varje aktieägare blir i stället bunden av det beslut som bolagsstämman fattar, bl.a. i fråga om fusionsvederlagets storlek. Det var mot denna bakgrund som takeover-reglerna relativt nyligen, den 1 juli 2014, kompletterades med regler om fusion och fusionsliknande förfaranden i avsnitt V.

Den planerade fusionen mellan A och B ska beslutas i enlighet med den i avsnitt V uppställda beslutsordningen, vilken alltså överensstämmer med regleringen i ABL. Det föreligger, som tidigare sagts, inte något koncernförhållande mellan C och A, och C har, sedan A för mer än 20 år sedan börsnoterades, haft ett i stort sett oförändrat aktieinnehav i bolaget. Det är alltså inte så att C inför fusionsbeslutet positionerat sig strax under koncerngränsen (>50 procent) för att kringgå beslutsreglerna. Enligt nämndens mening skulle det mot bakgrund av vad nu sagts, som utgångspunkt, föra för långt att anse god sed på aktiemarknaden kräva att C inte utövar rösträtt för sina aktier i B vid beslut om fusionen.

Finns det då skäl att se annorlunda på den saken, om C gentemot A åtar sig att vid stämman i B rösta för fusionen? I förarbetena till den aktuella bestämmelsen i ABL diskuterades, efter synpunkter från vissa remissinstanser, om man vid omröstningen även skulle bortse från aktier som innehas av aktieägare som samarbetar med det övertagande bolaget. En sådan ordning skulle emellertid enligt regeringen föra för långt och i många fall skapa osäkerhet kring genomförandet av en fusion. Försök till kringgåenden, exempelvis i form av spridning av aktieinnehavet i det överlåtande bolaget på formellt självständiga, men i praktiken kontrollerade bolag eller röstbindningsavtal mellan ägare, fick enligt regeringen i första hand tas om hand inom ramen för utvecklandet av god sed på aktiemarknaden. Se prop. 2007/08:155 s. 19. Riksdagen följde regeringen.

Enligt nämndens mening kan det röståtagande som As huvudägare C avser att göra i förhållande till A inte ses som ett kringgående av det slag som åsyftas i lagförarbetena och inte heller medföra att C från synpunkten av god sed på aktiemarknaden skulle vara förhindrat att utöva rösträtt för sina aktier vid stämman i B.

[...]

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...