Balans fördjupning nr 3 2014

Hur pålitligt är det redovisade resultatet?

Denna artikel är baserad på magisteruppsatsen ”How Reliable are Earnings – A study about real activities manipulation and accrual-based manipula-tion in Europe”. Författarna undersökte ett urval av 5604 noterade företag i Europa under en sjuårsperiod och uppkomsten av resultatmanipulering för att undvika att redovisa ett negativt resultat. Baserat på resultatet kan vi dra några intressanta slutsatser som påverkar redovisnings- och revisionsprofessionen i Sverige och Europa.

Företag i dagens kortsiktiga finansiella marknader är pressade att prestera enligt de externa förväntningarna. Det existerar starka incitamenten att manipulera resultatet för att påverka användarna av den finansiella informationen. Det leder eventuellt till att företag manipulerar resultatet och missleder användarna av finansiell information. Företagsledningen har ett påtagligt inflytande över det redovisade resultatet. Manipulering av resultatet delas in i två typer av manipulering; resultatmanipulering via att utnyttja flexibiliteten i redovisningsstandarden och den bedrägliga metoden utanför redovisningsstandarden eller lagen. Vår studie undersöker enbart resultatmanipulering som är i linje med redovisningsstandarden. Termen ”manipulering” refererar således till det regelrätta användandet av inflytandet över den finansiella rapporteringen.

Resultatmanipulering kan ses ur ett informativt eller opportunistiskt perspektiv. Det informativa perspektivet implicerar att ledningen utnyttjar flexibiliteten i standarden för att avblockera privat information. Det opportunistiska perspektivet menar att resultatmanipulering endast används i syfte att påverka intressenterna för att uppnå en önskad utkomst1. EU agerar mot en konsolidering av redovisningsstandarden. Sedan 2005 är redovisning enligt IFRS obligatoriskt för börsnoterade företag inom EU, vilket möjliggör en jämförande studie i EU. IFRS lämnar mer flexibilitet till ledningen i den finansiella rapporteringen jämfört med U.S. GAAP som är regelstyrt. IFRS är principstyrt och av objektivet att rapportera en rättvisande finansiell bild2. Perspektivet på redovisning och resultatmanipulering påverkar pålitligheten och relevansen av redovisat resultat. Ökad flexibilitet kan öka relevansen om ledningen använder sitt inflytande för att signalera information angående framtidsutsikterna. Om manipuleringen är opportunistisk så minskas pålitligheten utan en motsvarande ökning i relevansen. Det är en ständig balans mellan relevans och pålitlighet i den finansiella rapporteringen3. Revisionsprofessionen kan minska den negativa effekten av resultatmanipulering genom en ökad förståelse av de underliggande incitamenten till manipulering av resultatet och situationer mer utsatta för manipulering.

Redovisat resultat är en indikator av den ekonomiska intjäningen under en specifik redovisningsperiod och dess precision påverkas av pålitligheten och relevansen för användaren. Periodiseringar av utgifter och intäkter justerar resultatet för redovisningsperioden och ökar relevansen men minskar pålitligheten. Periodiseringar i sin utformning innehåller uppskattningar och bedömningar, vilket gör dem exemplariska för ledningen att påverka. En alternativ metod för att manipulera resultatet är via kassaflödespåverkande metoder. Kassaflödespåverkade metoder har i motsats till periodiseringar en direkt påverkan på företagets verksamhet genom att påverka kassaflödet. Kassaflödespåverkande metoder definieras som aktiviteter som förändrar timingen eller strukturen av verksamheten, investeringarna eller finansieringen för att påverka det redovisade resultatet4. Tidigare forskning har fokuserat på manipulering av periodiseringar men en nyare gren av forskning har undersökt kassaflödespåverkade manipulering.

Studien

Vi undersökte om börsnoterade företag manipulerade resultatet via redovisningsrelaterade metoder och via kassaflödespåverkande metoder. Redovisningsmässig manipulering mäts via mängden godtyckliga periodiseringar och total mängd periodiseringar. Kassaflödespåverkande metoder mäts via onormalt kassaflöde, onormala produktionskostnader och godtyckliga kostnader. Intuitionen är att separera den ekonomiskt berättigade delen från den onormala delen, vilken är mer benägen för manipulering. Separationen av den onormala delen från den normala delen sker genom regressioner som kontrollerar för ekonomiska faktorer som påverkar mängden av den specifika posten. Vi undersöker även om återköp av aktier används för att påverka resultatet per aktie. Intuitionen är att nämnaren i uträkningen minskas vid återköp, vilket ökar resultatet per aktie. Vi undersökte den positiva effekten av återköpet genom att beräkna två mått på resultatet per aktie som om återköpet inte genomförts.

Företag som riskerar att rapportera små negativa förluster har starka incitament att utnyttja flexibiliteten i redovisningen och manipulera resultaten uppåt. Vi undersökte ett delurval baserat på företag som rapporterat små positiva resultat. Intuitionen är att delurvalet har en högre frekvens av manipulerat resultat, kontrollerat för olika ekonomiska faktorer. Studien exkluderar företag aktiva inom den finansiella sektorn.

Det deskriptiva resultat distribution visar att frekvensen av små positiva vinster är något högre än väntat (se figur 1). Figuren visar antalet företag från urvalet i ett intervall av det redovisade resultatet. Det redovisade resultatet är dividerat med det ingående värdet av totala tillgångar, för att göra resultatet jämförbart. Företagen delas därefter in i intervall om 0,5 %, där grupp 16 motsvarar företag som redovisar ett något positivt resultat (0 % till 0,5 %). För aktieåterköp används ett alternativt delurval baserat på tidigare års resultat per aktie.

Resultatet

Resultatet av studien påvisar att företag använder kassaflödespåverkande aktiviteter för att uppnå önskvärt resultat. Resultatet motsäger tidigare utförda studier vad gäller manipulering av periodiseringar. Detta kan bero på att ledningen upplever att kostnaden för att manipulera resultatet genom periodiseringar har ökat i och med att företag är under striktare granskning av revisorer5.

Studien visar att företag överproducerar varor för att minska den allokerade rörliga produktionskostnaden per tillverkad vara. Det leder till en lägre kostnad per såld vara och högre vinstmarginal. Detta trots att den långsiktiga effekten eventuellt blir negativ av sådan manipulering6. Anledningen till detta kan vara att den upplevda kostnaden för användandet av mer klassiska manipulationsmetoder så som periodiseringar har ökat den senaste tiden och företagsledningar använder ett substitut av mer kreativa manipuleringsmetoder.

En annan kassaflödespåverkande aktivitet som kan styra resultatet i önskvärd riktning är de godtyckliga kostnaderna. Genom att sänka kostnader för forskning och utveckling kan ett företag påverka resultatet. Vår studie visar att företagsledningar väljer att dra ner på dessa typer av kostnader för att rapportera ett positivt resultat. Genom att minska kostnaderna för forskning och utveckling äventyrar företaget eventuella framtida vinster, vilket är kritiskt i sektorer drivna av utveckling av nya teknologier och produkter. Godtyckliga kostnader är precis som namnet indikerar godtyckliga, vilket förenklar för ledningen att motivera kostnadsminskningen. Den onormala delen av kostnader är komplicerade att identifiera och svåra för intressenter att analysera. Vilket minskar den upplevda kostnaden av manipulering och inducerar ett högre användande.

Den tredje kassaflödespåverkande aktiviteten vi undersökte är att överdrivet sänkta priser och öka försäljning för att öka redovisat resultat. Dock visar resultatet inga indikationer på att företag manipulerar försäljningen via denna metod. Aktivitet leder till att företaget får ett lägre kassaflöde i relation till försäljningsnivån, vilket undersökningen inte påvisar. Genom att sänka priserna minskar kassaflödet från den operationella verksamheten. Minskar företaget samtidigt de godtyckliga kostnaderna påverkar det kassaflödet i motsatt riktning. Detta är en anledning till att man i senare forskning har valt exkludera denna aktivitet av kassaflödespåverkande aktivitet7. Att öka försäljningsnivån ökar dessutom marknadens förväntningar på företagets framtida försäljning. Företaget förväntas sälja mer i framtiden och detta kan vara en anledning till att ledningen inte manipulera resultatet genom försäljningen. Slutsatsen är att andra manipuleringsmetoder är mindre komplexa och associeras med mindre upplevd risk än manipulation av försäljningen.

Företag kan även manipulera resultatet genom att manipulera vinsten per aktie genom återköp av aktier från marknaden. Vår studie visar att företag använder sig av detta för att uppnå önskad vinst per aktie. Ett återköp av aktier sänder tvetydiga signaler till marknaden. Att ett företag köper tillbaka aktier kan ses som ett tecken på brist av investeringsmöjligheter alternativt att aktien är undervärderad. Ofta är en del av ledningens kompensation strukturerad att följa värdet på företagets aktie, vilket skapar incitament att återköpa aktier.

Den andra sidan av resultatmanipulering som vi har forskat kring är manipulering av periodiseringar. Resultatet av vår studie strider mot tidigare resultat kring resultatmanipulering8, då vår studie inte visar några indikationer på att företag manipuleringar periodiseringar. Enronskandalen ökade pressen på revisorer när det gäller granskningen av redovisningsmetoder och eventuell manipulering. Marknaden har en ökad skepticism mot den finansiella rapporteringen. Ledningen upplever eventuellt att kostnaden för att manipulera periodiseringar har stigit och ägnar sig åt kassaflödespåverkande aktiviteter som ett substitut. Att manipulera periodiseringar förknippas ofta med mer risk för att bli upptäckt jämfört med kassaflödespåverkande aktiviteter. Redovisningsskandalerna har inducerat striktare standarder vilket ökar användandet av kreativa sätt att manipulera resultatet9. En studie angående revisionskvalitén efter införandet av IFRS, indikerar att kvalitén har blivit högre10. Studier angående påverkan av striktare riktlinjer i USA visar att företag använder mer kassaflödespåverkande manipulering efter införandet av Sarbanes Oxley Act11.

En annan orsak till att vår studie påvisar ett annorlunda resultat kan vara det ekonomiska klimatet under observationsperioden i Europa. Det ekonomiska klimatet under observationsperioden påverkade möjligen ledningens upplevda behov av att manipulera resultatet, eftersom marknadens förväntningar minskat. Marknaden har en ökad acceptans för resultat lägre än förväntat under de negativa makroekonomiska förhållandena. Företag kan i stället ha valt att rapportera låga resultat för att sedan kunna dra fördel av den positiva effekten som uppstår vid återföringen av periodiseringarna.

I tabell 1 beskrivs det sammanfattade resultatet. Utifrån resultatet bekräftar vi formulerade hypoteser om att företag använder kassaflödespåverkande aktiviteter som överproduktion, godtyckliga kostnader och återköp av aktier för att uppnå önskat resultat. Däremot förkastar vi hypoteserna att företag manipulerar periodiseringar och försäljning för att uppnå ett visst resultat. Tabellen presenterar resultatet från en regression som kontrollerar för olika företagsegenskaper. Den estimerade koefficienten representerar skillnaden i magnitud för varje specifik resultatmanipuleringsmetod mellan hela urvalet och delurvalet med högre incitament att manipulera resultatet.

Slutsatser

Vår studie presenterar nya resultat på ett tidigare outforskat geografiskt område. Europa som en konsoliderande region efterkräver mer djupgående forskning. Resultatet från studien indikerar att kassaflödespåverkade aktiviteter används mer frekvent av företag som redovisar ett något positivt resultat. Mindre flexibilitet i redovisningsstandarden och mer fokus på periodisering från revisorer kan påverkat ledningen till att manipulera kassaflödespåverkande aktiviteter. Effekterna av de kassaflödespåverkande aktiviteterna indikerar att de icke-optimala affärsmässiga besluten kan påverka företagen negativt på långsikt. Striktare regler och riktlinjer som minskar flexibiliteten i redovisningen är därför möjligen inte önskvärt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Standardsättare bör överväga den önskvärda nivån av flexibilitet för att minimera de negativa effekterna av resultatmanipulering. Användarna av finansiell rapportering efterfrågar diversifierad information vilket leder till att det redovisade resultatet inte fullt ut möter någon efterfrågan i relation till relevans och pålitlighet. Relevans och reliabilitet är beroende av transparensen från företagsledningen. Uppkomsten av resultatmanipulering kan eventuellt påverka både relevansen och pålitligheten av det redovisade resultatet.

Revisorer kan utveckla sitt arbetssätt för att anpassa den nuvarande trenden inom manipulering av resultatet genom icke-optimala beslut angående den fortlöpande verksamheten. Revisorns roll är att minska den osäkerhet som externa intressenter har angående den finansiella rapporteringen. Om resultatmanipulering existerar kan det negativt påverka den uppfattade pålitligheten av revisorer som oberoende granskare av finansiella rapporter. Revisorer har därför incitament till att minimera de opportunistiska eller negativa effekter som hänför sig till resultatmanipulering.

Figur 1: Resultat distributionen

BALANS_Fordjupning_2014_N03_A0006_bild

Tabell 1: Summerat resultat från studien

Accrual manipulation

Real activities manipulation

Jones

DD

P&G

Prod cost

DiscEx

CFO

Stock repurchase

Suspect vs. sample

–0,004

–0,117

–0,005

+0,025

–0,047

+0,009

+0,026

+0,28

Significance level

***

*

***

***

**

*

***

Hypothesized direction

+

+

+

+

+

+

EM evicence

NO

NO

NO

YES

YES

NO

YES

YES

***significant at 1 % level, **significant at 5 % level and *significant at 10 % level. Suspect vs. Sample is the estimated suspect coefficient from control regressions and indicates the result. Hypothesized direction are the direction of the estimated sign if EM. EM evidence is YES (green) if evidence is consistent EM and NO (red) if inconsistent with EM.

Fotnoter

1) Healy & Wahlen, 1999, s. 368–370

2) FAR, 2010, s. 14–17

3) FAR, 2010, s. 17.

4) Gunny, 2010, s. 855

5) Zang, 2011, s. 680–683

6) Gunny, 2005, s. 29

7) Zang, 2011, s. 682

8) Roychowdhury, 2006.

9) Ewert & Wagenhofer, 2005, s. 1115

10) Soderstrom & Sun, 2007, s. 695

11) Cohen et al., 2008.

Referenslista

Cohen, D. A., Dey, A., & Lys, T. Z. (2008). Real and accrual-based earnings management in the pre-and post-Sarbanes-Oxley periods. The Accounting Review, 83(3), 757–787.

Ewert, R., & Wagenhofer, A. (2005). Economic effects of tightening accounting standards to restrict earnings management. The Accounting Review, 80(4), 1101–1124.

Förlag, F. A. R. (2011). IFRS-volymen 2010.

Gunny, K. A. (2005). What are the consequences of real earnings management?

Gunny, K. A. (2010). The Relation Between Earnings Management Using Real Activities Manipulation and Future Performance: Evidence from Meeting Earnings Benchmarks*. Contemporary Accounting Research, 27(3), 855–888.

Healy, P. M., & Wahlen, J. M. (1999). A review of the earnings management literature and its implications for standard setting. Accounting horizons, 13(4), 365–383.

Roychowdhury, S. (2006). Earnings management through real activities manipulation. Journal of accounting and economics, 42(3), 335–370.

Soderstrom, N. S., & Sun, K. J. (2007). IFRS adoption and accounting quality: a review. European Accounting Review, 16(4), 675–702.

Zang, A. Y. (2011). Evidence on the trade-off between real activities manipulation and accrual-based earnings management. The Accounting Review, 87(2), 675–703.

Albin Bjurman har en civilekonomexamen från Umeå universitet och läser nu en master inom redovisning vid Umeå universitet.

Erik Weihagen har en civilekonomexamen från Umeå universitet och arbetar som Accounting manager för Thomas Cook Northern Europe i Spanien.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...