Balans fördjupning nr 2 2015

Svensk revisor – med amerikansk CPA?

Vilka skäl finns det för en svensk revi- sor att skaffa sig en utländsk revisors-examen? I denna artikel belyser Ola Larsmon när och för vem det kan vara en karriärfördel att komplettera den svenska auktorisationen med en utländsk licens.

Det första som slår mig när jag ska förklara varför en svensk revisor skulle behöva en utländsk revisorslicens överhuvudtaget, är att inte alla svenska revisorer arbetar med globala kunder. Och så är det givetvis, och kommer alltjämt förbli. Kompetensutveckling och fördjupning bör alltid ta avtramp i den enskilde revisorns situation och de krav som marknaden och normsättarna ställer, och med det sagt är det bara för en liten del av den svenska revisorskåren som en utländsk licensiering överhuvudtaget kan bli aktuell. Men för denna del kan en utländsk licens som ett komplement till den svenska auktorisationen väga tungt.

De flesta svenska revisorer har nöjt sig med att skriva ett eller två prov för att bli kvalificerade i Sverige, vilket sedan 2013 kommit att bli enbart ett. Detta trots att det sedan en längre tid pågått en globaliseringsprocess inte bara på många av våra kunders marknader, utan också på vår egna marknad. Detta har gestaltat sig bland annat i form av revisorers ökade internationella rörlighet, ökad kontakt med utländska revisorer i och med ISA 600-förändringarna, och för många revisorer också en ökad specialisering. Med bakgrund av den utvecklingen, och med utgångpunkten att kompetensutveckling utgör en grundpelare för vår profession, är det inte orimligt att påstå att en modern revisionsbyrå som bistår globala kunder i Sverige bör bestå av mer än bara svenska auktoriserade revisorer.

Med denna artikel vill jag förklara varför en amerikansk licens som Certified Public Accountant (”CPA”) kan vara ett lämpligt komplement till den svenska auktorisationen, och förhoppningsvis bidra med inspiration till svenska revisorer som överväger att förvärva en internationellt gångbar certifiering.

Varför CPA?

Det finns i dag över 600.000 CPA:s, och American Institute of CPAs (”AICPA”) utgör därmed världens största branschorganisation inom redovisning och revision. År 2012 var cirka en tiondel av de utexaminerade bosatta utanför USA, och flera faktorer pekar på att AICPA vill få den andelen att öka. Bland annat togs initiativet International Qualification Examination (IQEX) under 2011, vilket för bosatta i vissa utvalda länder gör det möjligt att erhålla en CPA helt utan att behöva besöka USA – något som markant ökat antalet kandidater i dessa länder (flera med en treårstillväxt överstigandes 100 procent). Samtidigt pågår ett omfattande harmoniseringsprojekt på redovisningsområdet mellan IASB och dess amerikanska motsvarighet FASB – vad det kommer mynna ut i och om en liknande harmonisering kommer ske inom revisorsprofessionen återstår att se, men oavsett vilket så förefaller det orimligt att AICPA skulle lägga sig platt i ett framtida försvar av världens mest erkända revisorslicens.

I dag är det dock ännu en försvinnande liten del av nyutexaminerade CPA:s bosatta utanför USA som har sin hemvist i Europa – siffran från 2012 stannar på två procent, vilket ger en indikation om det relativa förhållandet till länder som Kina, Japan och Sydkorea där det absoluta antalet är mycket större och där den årliga ökningen i CPA:s varit mycket hög de senaste åren. Det låga antalet i Europa är dock inte särskilt förvånande med tanke på historiken av mindre enskilda ekonomier, där var och en etablerat en egen revisorsbehörighet, och med beaktande av konkurrensen från brittiska Association of Chartered Certified Accountants som underlättat för internationella kandidater och därmed vuxit snabbt. Det finns därtill ett mörkertal i CPA-statistiken i och med det relativt stora antalet amerikanska expats som arbetar med amerikanska bolag i Europa, vilka i regel utexamineras i USA före utlandstjänstgöringen och därmed räknas till den inhemska statistiken. För en svensk revisor med amerikanska kunder och en CPA i bagaget torde det därför finnas goda möjligheter att inte bara utröna kunskaper och erfarenheter från dessa ”importerade CPA:s”, utan också på sikt minska beroendet av dem. Därtill ställer det dörren till utlandstjänstgöring på vidöppen glänt.

Två vanliga missuppfattningar är att en CPA-examinering i sig är uteslutande inriktad på US GAAP och GAAS, och att det krävs fortsatt arbete med revision av amerikanska bolag för att upprätthålla licensen. Faktum är att CPA-examineringen sedan 2011 täcker både US GAAP och IFRS, och även inkluderar ISA på revisionsområdet. Vissa delstater har förvisso krav på att kandidaten ska ha arbetat med amerikanska bolag under en viss tid vid tillfället för licensutfärdandet, men långt ifrån samtliga. Licensen i sig är inte heller knuten till revisorsyrket på samma vis som exempelvis den svenska auktorisationen och det finns därför inga krav på att ett visst antal revisionstimmar av amerikanska kunder måste upprätthållas efter utfärdandet. Det är till och med så att en majoritet av alla CPA:s arbetar utanför revisionsbranschen, som exempelvis CFO:s eller controllers. Därmed är CPA-licensen intressant även för andra än revisorer, och även för de som inte tänkt arbeta med amerikanska bolag utan snarare söker en global profil med en internationellt erkänd licens.

Hur erhålls en CPA?

Utfärdandet av en CPA-licens bygger på ”The Three E’s” – ”Education”, ”Examination” och ”Experience”. Ett första steg är att ansöka vid någon av delstaternas ”Board of Public Accountancy” eller motsvarande, eftersom licensen i sig utfärdas på delstatsnivå. I många delstater krävs antingen amerikanskt medborgarskap eller social security-nummer och urvalet är därmed kraftigt begränsat för den internationelle kandidaten. Många av dessa registrerar sig i dag i Illinois, Alaska eller Kentucky, sedan en rad andra delstater ändrat sina regelverk de senaste åren varvid alternativen minskat. Vilken delstat som utfärdar licensen spelar i sig dock inte någon större roll eftersom proven är likformade i alla delstater och dessutom kan skrivas på valfri ort i hela USA. Därtill är det möjligt att, vid eventuell tjänstgöring i USA i framtiden, relativt enkelt flytta licensen från en delstat till en annan så länge erfarenhets- och utbildningskraven uppfylls.

Kraven på ”Education” och ”Experience” kräver en nogrann analys av den internationelle kandidaten. All högre icke-amerikansk utbildning måste utvärderas, oftast via en amerikansk tredjepart-aktör, och det är inte självklart att en svensk examen motsvarar de 150 ”US credits” som behövs (en amerikansk masterexamen) samt de specifika ämnesområden som vissa delstater kräver. Hur en svensk utbildning uppfattas kan variera kraftigt mellan delstater och olika utvärderingsinstitut, och jag fick själv vända mig till två stycken innan min svenska magisterexamen med närmre 200 ”gamla” högskolepoäng kunde anses motsvara mer än 150 USA-poäng. Erfarenhetskravet är däremot relativt problemfritt, då de flesta delstater inte kräver mer än 1–3 års kvalificerat arbete och enbart ett fåtal kräver erfarenhet av amerikanska bolag (i sådana fall kan i regel det kravet uppfyllas efter examen men före licensutfärdandet).

”Examination”-kravet består i AICPA:s ”Uniform CPA Exam”, som består av totalt 14 provtimmar förlagda över fyra prov inom ämnesområdena redovisning, revision, regulering och affärskoncept (i vissa delstater tillkommer också ett online-prov inom etik). Proven är datorbaserade och likformade av AICPA oavsett delstat, och även om de fyra proven måste avklaras inom 18 månader så kan de i övrigt förläggas i fråga om ordning, dag och tid samt ort helt enligt kandidatens önskemål. Självstudier är möjliga med hjälp av särskilda studiepaket, vilket kan få ner studietiden väsentligt om än till en relativt hög kostnad – i mitt fall kostade studielitteraturen runt 30.000 kronor, vilket dock fick ner studietiden till 75–150 timmar per prov.

All flexibilitet till trots så är CPA-examineringen en relativt komplicerad och kostsam process för den internationelle kandidaten – inte minst på grund av all administration kring ansökningshandlingar, och de resor till USA som krävs för att avlägga proven då Sverige ännu inte ingår i AICPA:s IQEX-initiativ. För många behövs minst fyra resor med tanke på de omfattande förberedelserna till varje prov. Detta adderat till initiala ansökningskostnader, studielitteratur, studietid och slutligen licenskostnader, gör CPA-licensen relativt dyr jämfört vad en inhemsk licens kostar i många europeiska länder.

Var det värt det?

Som jag skrev i början av denna artikel bör kompetensutveckling och fördjupning alltid ta avtramp i den enskilde revisorns situation och de krav som marknaden och normsättarna ställer. Att erhålla en CPA-licens tar tid och tålamod i anspråk – det är en inte helt okomplicerad ansökningsprocess, och det krävs omfattande studier och resor innan målgången. I mitt fall öppnade CPA-licensen upp möjligheten att arbeta med en ny stor kund och delaktighet i marknadsinsatser där jag inte annars hade haft en given roll, vilket har gjort mödan värd redan i det korta perspektivet.

CPA i siffror

Antal nyutexaminerade CPAs utanför USA (2012)

8.503

Antal prov

4

Godkännandenivå (per prov)

75 %

Provresultat (snitt per prov, Q4.2014)

42 % (revision)
44 % (regulering)
46 % (redovisning)
52 % (affärskoncept)

Ola Larsmon är auktoriserad revisor och för tillfället baserad vid EY i Amsterdam, och avklarade CPA-examineringen i december 2014.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...