Balans fördjupning nr 5 2016

Effektiva kontrollmekanismer

Motverkar missbruk av tolkningsutrymmet i redovisningsprinciper

Hög kvalitet i företagens rapportering är viktigt för förtroendet för kapitalmarknaden. Genom att motverka missbruk av tolkningsutrymmet i redovisningsprinciperna har både externa och interna kontrollmekanismer visat sig vara effektiva för att höja informationskvaliteten i företagens finansiella rapporter. I denna artikel visar Jimi Siekkinen på hur effektiva standarder och lagstiftning, högklassig corporate governance, oberoende revision av hög kvalitet och ett välutvecklat investerarskydd kan användas som kontrollmekanismer.

För att upprätthålla investerares och andra intressenters förtroende för kapitalmarknaden är det viktigt att företagens finansiella rapporter är av hög kvalitet, det vill säga såväl relevanta som tillförlitliga. För att minimera risken för opportunism krävs kontroll av företagsledningen. Externa och interna kontrollmekanismer har visat sig vara effektiva för att höja informationskvaliteten i finansiella rapporter genom att minska möjligheten och incitamenten för missbruk av tolkningsutrymmet i redovisningsprinciperna (valbarhet). I min doktorsavhandling Within and Cross-Country Differences in the Value Relevance of Fair Values1 visar jag att effektiva standarder och lagstiftning, högklassig corporate governance, oberoende revision av hög kvalitet och ett välutvecklat investerarskydd kan användas som kontrollmekanismer. För att höja informationskvaliteten och minska risken för missbruk räcker det inte nödvändigtvis med en av dessa kontrollmekanismer. Effektiva och högklassiga standarder leder inte per automatik till högre kvalitet utan stödfunktioner som corporate governance och revision. För att minimera risken för missbruk och samtidigt nå en hög kvalitet i finansiella rapporter är det viktigt att kontrollmekanismerna fungerar i symbios. Ingen del av pusslet är ensam stark, men tillsammans är hela pusslet det enda som kan berättiga en fortsatt tillåtelse av valbarhet i redovisning.

Informationen är relevant när företag publicerar information som återspeglar företagets verkliga lönsamhet och ekonomiska situation, medan informationen är tillförlitlig när företag publicerar information utan bedömningar. Redovisning till verkligt värde förväntas leda till höjd relevans och om tillförlitligheten hålls konstant leder redovisning till verkligt värde till en ökad informationskvalitet. IASB har i många år verkat för högre kvalitet i finansiell information. I stället för att detaljreglera redovisningen har IASB valt att skapa standarder som bygger på principer. Valbarheten avser det tolkningsutrymme som finns när principerna i IFRS följs. Denna subjektivitet föreslås leda till högre relevans och kvalitet, men med en risk att tillförlitligheten minskar. Därför är det viktigt att fördelarna med höjd relevans och kvalitet överstiger de kostnader som uppstår vid högre informationsrisk på grund av lägre tillförlitlighet.

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en transaktion mellan marknadsaktörer (IFRS 13, punkt 9). Uppskattning av verkligt värde ställer inte till med problem så länge det finns en aktiv marknad (till exempel aktiemarknaden). Vid tillfällen när en aktiv marknad för tillgången eller skulden inte existerar och IFRS kräver redovisning till verkligt värde, ska lämpliga metoder användas för uppskattning av verkligt värde. Ett företag ska vid värdering till verkligt värde använda värderingstekniker som är lämpliga under omständigheterna och för vilka tillräckliga uppgifter finns tillgängliga, samtidigt som användningen av relevanta observerbara indata maximeras och användningen av icke observerbara indata minimeras (IFRS 13, punkt 61).

Subjektivitet i värderingen av en tillgång eller en skuld införs när företagsledningen dels väljer den under omständigheterna lämpliga värderingstekniken och dels gör antaganden om till exempel framtida kassaflöden och/eller risk. Tanken med valbarheten i värderingen är att företagsledningen kan använda valbarheten för att kommunicera privat information till investerare. Dock leder subjektiviteten i värderingen till risk för missbruk av valbarheten. Beteendet när företagsledare fattar beslut som gagnar egna intressen benämns opportunism. Opportunism kan skada företaget och dess investerare i det långa loppet om besluten gynnar företagsledningen på bekostnad av företagets intressen. Detta leder till att samtidigt som valbarheten i redovisning förväntas höja kvaliteten på finansiella rapporter uppstår det en risk för missbruk i form av opportunism. Fördelarna med ökad informationskvalitet är många, bland annat lägre kapitalkostnader, större efterfrågan på aktien och ökat intresse bland aktieanalytiker. För att valbarheten under IFRS ska berättigas bör fördelarna med den höjda informationskvaliteten överstiga nackdelarna relaterade till riskerna för missbruk och opportunism. Därför är det ytterst viktigt att det finns effektiva kontrollmekanismer för att styra och övervaka företagsledningen.

Kontrollmekanismer

Vikten av kontrollmekanismer för att styra företagsledningen bör inte underskattas. Kontrollmekanismerna kan de facto användas för att höja informationskvalitet och minska investeringsrisk, vilket bland annat leder till lägre kapitalkostnader. Kontrollmekanismerna kan indelas i externa och interna mekanismer. Till externa kontrollmekanismer hör revision, redovisnings- och revisionsstandarder och lagstiftning, medan corporate governance och intern kontroll räknas som interna kontrollmekanismer. För att minimera riskerna för missbruk av valbarhet i redovisning bör styrelsen se till att företaget använder en sund kombination av både externa och interna kontrollmekanismer. Även om företag i mindre utsträckning kan påverka externa kontroller som till exempel lagstiftning är det upp till företagsledningen att anamma och följa lagstiftningen och att det finns relevant vägledning för företagsledningen.

Standarder och lagstiftning

De redovisningsprinciper som framgår i IFRS kan ses som en kvalitetssäkring av de finansiella rapporterna. Konsensus bland normgivare och akademiker är att redovisningens kvalitet korrelerar med kvaliteten på redovisningsstandarder och hur användningen av dessa regleras genom lagstiftning. IFRS anses hålla hög internationell kvalitet, vilket betyder att företag som följer IFRS borde ha en hög kvalitet i sin redovisning. Forskning inom området visar också att det är minst lika viktigt att användningen av IFRS verkställs genom nationell lagstiftning, att det finns en övervakning av att standarderna i själva verket tillämpas och att företag som inte tillämpar standarderna fullt ut kan sanktioneras.

Även om IASB:s målsättning att höja investerarskyddet genom att höja relevansen och tillförlitligheten i finansiella rapporter, betyder det inte att redovisningens kvalitet automatiskt höjs genom att IFRS följs. Företag bör också tillämpa principerna i IFRS på det sätt som passar det egna företaget bäst och på det sätt som leder till att den information som ges ut till investerare återspeglar den verkliga lönsamheten och företagets verkliga finansiella situation. Utan lämplig kontroll och styrning finns det inget som garanterar att företaget tillämpar principerna i IFRS utan risk för missbruk.

Corporate governance

Corporate governance, eller bolagsstyrning, används främst för att styra företagsledningen men också till viss mån för att övervaka företagsledningen. Genom att följa den svenska koden för bolagsstyrning kan företag upprätthålla en god bolagsstyrning. Koden ger också rådgivning för hur styrelsen kan bejaka sin roll som övervakare av företagsledningen. En stor del av corporate governance behandlar frågor om styrelsens uppbyggnad och dess verksamhet. Eftersom styrelsen har en stor roll i att övervaka företagsledningen är det viktigt att styrelsen är effektiv i sitt jobb. Forskare är överens om att den enskilt viktigaste komponenten i en effektiv styrelse är ledamöternas oberoende gentemot företaget. Förutom styrelsemedlemmarnas oberoende anses diversitet gällande bakgrund och kön, styrelsens storlek och styrelseutskottens arbete vara drivande faktorer av styrelsens effektivitet. Till corporate governance hör också företagets ägarstruktur. Ett väldigt koncentrerat ägarskap (till exempel familjeföretag) anses leda till sämre kontroll av företagsledningen, medan institutionella ägare anses bidra till en bättre övervakning av företaget.

En eventuell ökad användning av verkliga värden i redovisningen i framtiden kommer att ställa krav på en mer välutvecklad corporate governance-struktur i företagen. Utan ändamålsenlig kontroll och vägledning av företagsledningen är risken för missbruk av valbarheten vid värdering av tillgångar och skulder inte försumbar. Enbart en välutvecklad kod för corporate governance räcker inte för att eliminera risken för missbruk av valbarheten, men corporate governance kan ses som en av de viktigaste bitarna av den mosaik som används för att höja informationskvaliteten i redovisningen.

Revision

Extern revision har en viktig roll i att verifiera finansiella rapporter. Genom oberoende revision av hög kvalitet minskar risken för felaktigheter i finansiella rapporter vid värdering av tillgångar och skulder. Med en ökad användning av verkliga värden i redovisningen ökar också revisorns arbetsbörda. Värderingen av vissa finansiella instrument kan vara väldigt komplex vilket sätter prov på revisorernas kompetens.

Inom revisionsforskning har det bland annat studerats vilken effekt revisorns oberoende, revisionskontorets och -byråns storlek, mängden icke revisionsrelaterade tjänster och revisionsbyråns branschexpertis har på kvaliteten i finansiella rapporter. Forskningen inom revision antyder att hög revisionskvalitet uppnås genom att anlita en revisor från ett större kontor som innehar den branschexpertis som efterfrågas. Därmed kan övervakningen av missbruk relaterat till värdering av tillgångar och skulder intensifieras genom att välja en revisor från ett större kontor med erfarenhet av värdering av tillgångar och skulder till verkligt värde.

Investerarskydd (investor protection)

Kontroll och vägledning av företagsledningen kan också ske genom ett välutvecklat investerarskydd. Investerarskydd kan ses som den kultur och lagstiftning som finns i ett specifikt land för att skydda investerare. Investerarskyddet kan ökas genom lagstiftning och regleringar för hur till exempel minoritetsägare skyddas, finansiella rapporter publiceras och hur finansiell reglering följs och övervakas. Reglering för investerarskydd är viktig för att investerare, speciellt småinvesterare, ska våga investera i kapitalmarknaden. I de länder där investerarskyddet är mer utbrett är också kapitalmarknaden mer utvecklad. I dessa länder vågar investerare överlåta sina pengar till kapitalmarknaden, eftersom de litar på att företagsledningen inte kommer att missbruka rättigheten till det investerade kapitalet.

Investerarskyddet anses också vara drivande vad gäller de positiva effekterna av högklassiga redovisningsstandarder, corporate governance och revision. Företag i länder som saknar ett välutvecklat investerarskydd kan inte åtnjuta samma positiva effekt på redovisningskvaliteten av höjd övervakning, kontroll och styrning som till exempel svenska företag. Men även om investerarskyddet håller en hög klass i Sverige är det möjligt att vidareutveckla skyddet för att minska risker relaterade till investering, vilket i slutändan leder till en mer välfungerande kapitalmarknad.

Forskningsresultat

I juni 2016 disputerade jag med min doktorsavhandling som studerar effekten av både externa och interna kontrollmekanismer på informationskvaliteten hos finansiella tillgångar i finansiella företag från 34 länder. I min forskning analyserar jag finansiella rapporters värderelevans2 som en approximation för informationskvalitet. En högre värderelevans innebär en högre redovisningskvalitet, vilket i sin tur innebär en högre informationskvalitet. Valbarheten varierar beroende på nivå i den hierarki för verkliga värden som framgår i IFRS 13. Till nivå 1 hör tillgångar med observerbara marknadsvärden på en aktiv marknad. Till nivå 2 hör tillgångar med observerbara marknadsvärden hämtade från en inaktiv marknad eller liknande tillgångar noterade på en aktiv marknad. Till nivå 3 hör tillgångar utan observerbara marknadsvärden, vilket leder till att värdet på nivå 3-tillgångar ska uppskattas med lämpliga värderingstekniker. Eftersom valbarheten är störst när det kommer till värdering av nivå 3-tillgångar berör min forskning främst informationskvaliteten hos dessa tillgångar.

Resultaten i avhandlingen tyder på att kontrollmekanismer kan användas för att öka informationskvaliteten i finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde. För det första visar resultaten att corporate governance har en positiv effekt på informationskvaliteten i finansiella tillgångar. Mer specifikt finner jag att andelen oberoende styrelsemedlemmar och styrelsens könsfördelning har en positiv effekt, medan antalet styrelsemedlemmar har en negativ effekt på de finansiella rapporternas kvalitet. Resultaten kan förklaras med att mindre, väldiversifierade och oberoende styrelser är mer effektiva i övervakningen och styrningen av företagsledningen, vilket leder till en ökad informationskvalitet.

För det andra tyder resultaten på att oberoende revision av hög kvalitet påverkar informationskvaliteten i finansiella tillgångar positivt. Hög revisionskvalitet uppnås genom att anlita oberoende och välrenommerade revisorer från större revisionsbolag. Dessutom påverkar icke-revisionsrelaterade tjänster (till exempel konsultation) också revisionskvaliteten positivt. Icke-revisionsrelaterade tjänster anses ha en positiv effekt på grund av de synergieffekter som uppstår när revisorer och konsulter samarbetar för att effektivisera processer med syftet att uppnå en mer högklassig redovisning.

Slutligen finner jag att informationskvaliteten korrelerar positivt med investerarskyddet i det land som företaget är verksamt i. Ju mer välutvecklat investerarskyddet är, desto mindre är risken för missbruk vid värderingen av finansiella tillgångar. Samtidigt antyder resultaten att investerares förtroende för redovisning till verkligt värde är obefintligt i länder med underutvecklat investerarskydd.

Summering

I och med redovisning till verkligt värde uppstår en viss subjektivitet gällande tolkning av principer i IFRS och gällande antaganden som måste göras för vissa värderingstekniker. Tanken är att tolkningsutrymmet ska ge större möjligheter för företag att kommunicera privat information om företagets verkliga lönsamhet och finansiella ställning till investerare. Konsensus bland normgivare och akademiker är att redovisning till verkligt värde leder till högre informationskvalitet. Dock leder valbarheten till en ny form av risk, nämligen risken för missbruk och opportunism. Därför, för att berättiga redovisning till verkligt värde, är det viktigt att fördelarna av den höjda informationskvaliteten överstiger de eventuella kostnader som uppstår genom risken för missbruk och opportunism. Dessutom är det vitalt att ett flertal kontrollmekanismer används tillsammans för att optimera den kontroll och vägledning av företagsledningen som de erbjuder.

Jimi Siekkinen är ekonomie doktor och konsult på EY i Stockholm.

Fotnoter

1) Avhandlingen kan laddas ner från följande länk: http://hdl.handle.net/10138/162990

2) Värderelevans innebär hur väl bokföringsvärden reflekteras i marknadsvärden. En hög värderelevans innebär att bokföringsvärdet återspeglas i marknadsvärdet till nära på 100 %, dvs. att det inte finns någon större skillnad mellan bokföringsvärden och marknadsvärden för tillgångar och skulder.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...