Balans fördjupning nr 3 2018

Kapitaladministration inom industriföretag Del 5

Hasse R Persson har tidigare skrivit fyra artiklar i Balans om kapitaladministration. I denna femte och avslutande del tar han upp frågan om det verkligen är nödvändigt med en tabellkonstruktion för att kalkylera in utvecklings- och startkostnader.

Del 1–4 av artikelserien om kapitaladministration i industriföretag har publicerats i Balans fördjupning #1/2016, #1/2017, #4/2017 och #1/2018.

Med hänvisning till mina tidigare artiklar finns troligen någon som ställt frågan: måste man använda en tabellkonstruktion som i grundmodellen för att kalkylera in utvecklings- och startkostnader? Är det inte enklare att fördela dessa genom ett pålägg på priset? Denna frågeställning tas upp i det följande.

Vidare visas ytterligare exempel på att det är väsentligt att studera tidsnyttan (time value) i ekonomiska sammanhang, särskilt om förloppen är fleråriga.

Jämförelse med påläggskalkylering

Vi utgår från tabellen i Kapitaladministration inom industriföretag del 2, Diskussionsfall 2.

För förklaring av storheterna i tabellen hänvisas till nämnd artikel. Pris/st 1,7 TSEK, kostnad/st 1,0 TSEK. Produkten betalas vid inköpstillfället, ligger en månad i lager samt säljs med en månads kredit.

Grundmodell IRR-kalkyl

Alla värden i MSEK om ej annat anges.

Tabell 1

BALANS_Fordjupning_2018_N03_A0008_bild1

Med samma avsikt som i exemplet, nämligen att intjäna utvecklingskostnaderna redan första året, kan följande beräkning utföras. Utvecklings- och startkostnader, 110 MSEK, ska fördelas på samtliga produktenheter som säljs under året.

110 MSEK ska fördelas på 11 x 20.000 = 220.000 enheter. Detta motsvarar 0,5 TSEK per enhet. TK ska alltså ökas till 1, 5 TSEK och Utvecklings- och startkostnader tas bort. Se tabell 2.

Grundmodell IRR-kalkyl

Alla värden i MSEK om ej annat anges.

Tabell 2

BALANS_Fordjupning_2018_N03_A0008_bild2

Jämfört med tabell 1 har månadsräntan mer än fördubblats och årsräntan stiger från 44,66 % till 111,91 %. Bidraget är oförändrat, 44 MSEK.

Detta är ett exempel på vad som händer om man inte strikt håller sig till operativa kassaflöden. Genom påläggskonstruktionen amorteras Utvecklings- och startkostnader av utan ränta, ren ”payoff” alltså vilket inte är matematiskt korrekt. Så vi måste göra som de som sparar i madrassen, lägga dit lite till ränta också. Se Tabell 3.

Grundmodell IRR-kalkyl

Alla värden i MSEK om ej annat anges.

Tabell 3

BALANS_Fordjupning_2018_N03_A0008_bild3

En ”annuitet” fast på månadsbasis beräknas ”i huvudet” ovanför själva tabellen. Som räntesats användes den månadsränta som erhölls i tabell 1. Periodantalet är elva månader, februari till december.

Utvecklings- och startkostnaderna ska återbetalas med en konstant summa per månad, 110 MSEK multiplicerat med ”(månads)annuiteten” 0,10883. Genom att dividera denna produkt med antalet enheter per månad, 20.000, erhålles TK-påslaget per enhet, 0,59854. Detta ger nytt TK, 1,60 TSEK (avkortat).

Månads-och årsränta återställs nu till tidigare värden i tabell 1. Bidraget sjunker till 22,32 eftersom 220 x 0,09854 = 21,68 (räntedelen summerad) inte motsvaras av en kostnad som fördelats utan uppkommer som positiv differens och ger en internvinst.

Detta exempel visar att den konventionella metoden att kalkylera kan vara missvisande.

Kan det tänkas att just denna modell har studerats och lett till slutsatsen om ”återinvesteringskrav” vid kalkylering av internränta? Verkligheten visar som synes att internräntans kalkyl är mera korrekt än rak kostnadsfördelning.

Å andra sidan kan man vända på steken och se tabell 2 som gällande ett företag som inte har initialkostnader, exempelvis en detaljist. I det fallet kan pålägget betraktas som kostnader för distribution och försäljning av produkterna, det vill säga operativt kassaflöde vid rätta tidpunkter. Plötsligt är summorna helt acceptabla relationsmässigt. Inget räntetillägg behövs.

Men även en detaljist har väl vissa investeringskostnader? Inte nödvändigtvis, det mesta går att hyra i dag.

Då kan tabellerna illustrera varför det är enklare att administrera kapital i en verksamhet baserad på att sälja exempelvis livsmedel jämfört med företag som måste lägga ner kostnader för exempelvis FoU i flera år. Detta sagt utan alla jämförelser i övrigt.

Det är också möjligt att ytterligare förbättra lönsamheten i det senare fallet. Ett exempel är att det knappast är troligt att detta företag lämnar kredit till kunderna. Genom att sätta 0 i rutan DIFF FAKT – FÅTT BETALT fås i tabell 4 följande ytterligare höjning av årsräntan.

Grundmodell IRR-kalkyl

Alla värden i MSEK om ej annat anges.

Tabell 4

BALANS_Fordjupning_2018_N03_A0008_bild4

Nu är affären oerhört lönsam. För att vrida om skruven ytterligare kan förmodligen även lagerhållningen justeras nedåt, från en månad till två veckor exempelvis. Då fås ännu mer hisnande siffror. Observera att bidraget är oförändrat jämfört med utgångsläget. Kapitalet utnyttjas effektivare (omsätts oftare), vilket visas i en förbättrad likviditetssituation. Värdet på internräntan anger detta.

För att återgå till det första exemplet i tabell 1 kan skillnaden mellan de båda affärssituationerna ytterligare accentueras om utvecklingskostnaderna har åstadkommits under några år bakåt i tiden.

Detta visas i tabell 5. Genom att förlänga tabell 1 bakåt i tiden med totalt samma operativa kassaflöden i form av FoU (Forskning och Utveckling) kan den tidsmässiga påverkan simuleras.

Under 2014 har 2 MSEK per månad lagts in, under 2015 3 MSEK per månad och under 2016 4 MSEK per månad, totalt 108 MSEK. Återstående 2 MSEK till totalt 110 MSEK som tidigare, har placerats i januari 2017.

Tabelldelen utvisande åren 2014 till 2016 har dolts av utrymmesskäl.

Grundmodell IRR-kalkyl

Alla värden i MSEK om ej annat anges.

Tabell 5

BALANS_Fordjupning_2018_N03_A0008_bild5

Denna tidsförflyttning påverkar kraftigt resultatet. Årsräntan sjunker från 44,66 % till 16,08 %. Bidraget är detsamma, 44 MSEK. Den lägre räntesatsen pekar framförallt på den sämre likviditetssituation som uppkommer genom att företaget ligger ute med kapital i förfluten tid.

Exemplet pekar på att företag med stora kostnader i FoU måste skärpa sitt ”kalkylseende”, särskilt om en betydande del av dessa ligger bakåt i tiden. Detta gäller inte minst uppföljningen. Ekonomisystemen behöver uppenbarligen ses över och kompletteras.

Till sist ytterligare ett exempel som påvisar att metoderna avseende IRR-beräkning bör kompletteras.

Kassaflödena -100000, +310000, -318750 och +108675 har rötterna ±15 %, ±10 % och ±5 %.

Lösningen -5 % bör väljas.

Hasse R Persson är civilingenjör och företagsekonom. Han har lång erfarenhet från chefsuppdrag inom bland annat AGA, SAAB och Ericsson. Han driver ett konsultbolag som arbetar med metoder inom “Profit Management” baserade på internränta.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...