Balans fördjupning nr 1 2019

Associationsrättsliga konsekvenser av en hård brexit

Hur påverkas handeln med varor och tjänster mellan Storbritannien och EU om det blir en så kallad hård brexit? I den här artikeln pekar Carl Svernlöv på ett antal konsekvenser som en hård brexit får för svenskt associationsrättsligt vidkommande.

29 mars 2017 lämnade Storbritannien en anmälan om sin avsikt att lämna Europeiska unionen enligt artikel 50 i Fördraget om Europeiska unionen (”FEUF”) och efter långa och segdragna förhandlingar kom EU och Storbritannien i mitten av november 2018 fram till ett Draft Agreement on the withdrawal of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland from the European Union and the European Atomic Energy Community. Avtalet, som måste godkännas av det brittiska parlamentet för att bli gällande, innehåller bestämmelser om en övergångsperiod från 30 mars i år till 31 december 2020. Under den tiden kommer Storbritannien att kvarstå inom EU:s Tullunion och gemensamma marknad och EU-rätten kommer i allt väsentligt att fortsätta tillämpas i och med avseende på Storbritannien, men landet kommer att tappa möjligheten att påverka EU:s regelbildning och kan inte längre utnyttja de frihandelsavtal som EU har med tredje land. Rent praktiskt innebär detta att under övergångsperioden påverkas inte handeln med varor och tjänster mellan Storbritannien och EU. Det är även möjligt för övergångsperioden att sträckas ut genom ömsesidig överenskommelse mellan parterna, dock enligt avtalet endast en gång. Det är emellertid i skrivande stund synnerligen oklart om Storbritanniens parlament kommer att godkänna det framförhandlade avtalet eller om det blir en avtalslös, så kallad hård brexit.

I det senare fallet kommer EU:s primär- och sekundärrätt att upphöra att gälla med avseende på Storbritannien från och med kl. 00:00 CET natten till 30 mars 2019. Ur ett EU-rättsligt perspektiv blir Storbritannien då ett ”tredjeland”.

Förberedelserna för brexit är inte bara en fråga för Storbritannien, EU och dess övriga medlemsstater utan även för företag och individer. För ett drygt år sedan offentliggjorde Kommissionen en så kallad Notice to Stakeholders1 med avseende på brexits bolagsrättsliga konsekvenser om inget annat skulle komma att avtalas. Med tanke på de stora osäkerheterna, särskilt när det gäller de avtalade villkoren för brexit, pekar Kommissionen på ett antal frågor på bolagsrättens område som måste beaktas när Storbritannien blir ett tredjeland. Frågorna har nu fått ny aktualitet inför risken att Storbritannien lämnar EU utan något avtal.

Den omedelbara effekten för företag med hemvist i Storbritannien, är att de kommer att utgöra företag i tredjeland och kommer därför inte automatiskt att erkännas enligt artikel 54 i FEUF. Med avseende på företag med bolagsrättslig hemvist i Storbritannien men med central förvaltning eller säte i en annan medlemsstat kommer medlemsstaterna därför inte att vara skyldiga att erkänna dessa företags rättspersonlighet och begränsade ansvar för aktieägarna, såvida inte annat följer av nationell lagstiftning eller internationella avtal. I värsta fall kan sådana företag komma att tappa sin rättspersonlighet i det andra landet, vilket skulle innebära att aktieägarna blir personligen ansvariga för dess skulder.

Brexiteffekter

För den svenska aktiebolagsrättens vidkommande innebär brexit mot ovanstående bakgrund bland annat följande:

  • Betalning för tecknade aktier vid bolagsbildning enligt 2 kap. 17 § ABL eller nyemission enligt 13 kap. 21 §, aktieteckning med utnyttjande av optionsrätt enligt 14 kap. 39 § eller betalning för tecknade konvertibler enligt 15 kap. 22 § ABL får inte längre ske genom insättning på konto hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut i Storbritannien.

  • Personer bosatta i Storbritannien kommer inte längre att uppfylla kravet på bosättning inom EES enligt 8 kap. 9 § ABL (vad gäller styrelseledamöter), 8 kap. 30 § ABL (vad gäller vd) eller 8 kap. 37 § ABL (vad gäller firmatecknare). Bosättningskravet gäller även för revisorer; det följer av 4 § revisorslagen (2001:883) att en auktoriserad revisor ska vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom EES. Samma krav gäller för godkända revisorer enligt 6 § revisorslagen. Styrelse, vd och revisorer i många svenska bolag kan därmed komma att bli obehöriga 30 mars. Om inte bosättningskravet uppfylls efter föreläggande av Bolagsverket kan bolaget komma att tvångslikvideras enligt 25 kap. 11 § ABL.

  • Förvärv och överlåtelser av egna aktier med stöd av undantagsregeln i 19 kap. 13 § ABL för vissa publika bolag får inte längre ske på en reglerad marknad i Storbritannien utan tillstånd från Finansinspektionen, se 19 kap. 14 § och 32 § ABL.

  • Svenska aktiebolag kan inte längre lämna lån till sina engelska ägarbolag med stöd av det så kallade EES-gruppundantaget i 21 kap. 2 § ABL från låneförbudet i 21 kap. 1 § ABL. Att existerande lån som lämnats med stöd av undantaget inte torde bli ogiltiga följer av NJA 2015 s. 578, enligt vilken tidpunkten för låneavtalets ingående är avgörande för tillämpningen av låneförbudet.

  • Det blir inte längre möjligt att genomföra en gränsöverskridande fusion mellan ett svenskt aktiebolag och en juridisk person med hemvist i Storbritannien, se 23 kap. 36 § ABL.

Filialer till företag med hemvist i Storbritannien kommer att anses vara filialer av företag i tredjeland och regler som är relevanta för filialer av företag i tredjeland kommer att gälla. Det innebär bland annat följande:

  • Företag med hemvist i Storbritannien kommer inte längre att kunna åberopa att näringsverksamheten omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet för varor och tjänster i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller motsvarande bestämmelser i EES-avtalet som undantag från behovet att etablera en filial, se 2 § lag (1992:160) om utländska filialer (LUF).

  • Enligt samma paragraf måste det för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av svenska eller utländska medborgare som är bosatta i Storbritannien finnas en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den här bedrivna verksamheten.

  • En person bosatt i Storbritannien kommer inte längre att uppfylla kravet på bosättning inom EES för filial-vd enligt 9 § LUF. Om vd är bosatt i Storbritannien blir det vidare enligt 10 § LUF nödvändigt för det utländska företaget att bemyndiga och till Bolagsverket anmäla en person som är bosatt i Sverige att på det utländska företagets vägnar ta emot delgivning.

  • Det undantag från kravet att enligt 13 § LUF varje år till Bolagsverket inge filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret samt motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts offentliga i företagets hemland som gäller företag som lyder under lagstiftningen i en stat inom EES kommer inte längre att vara tillämpligt för företag med hemvist i Storbritannien.

EU:s lagstiftning slutar gälla

EU:s lagstiftning om offentliggörande, införande, kapitaltäckning och förändring, och gränsöverskridande fusioner kommer inte längre att gälla för Storbritannien. Intressenter, inklusive anställda, fordringsägare och investerare i brittiska företag kommer då att behöva förlita sig endast på de nationella reglerna i Storbritannien. EU-regler om obligatoriskt offentliggörande av viss företagsinformation i företagsregistret (till exempel handlingar och uppgifter som rör bolagsordning och bildandedokument, tillsättning, entledigande av och uppgifter om ett företags företrädare, likvidation av ett bolag eller byte av säte) kommer inte längre att gälla.

EU:s regler om tillgång, inklusive gränsöverskridande, till företagsinformation som finns tillgänglig i EU:s företagsregister,kommer inte längre att gälla Storbritannien. Det innebär att Storbritanniens företagsregister inte längre kommer att vara kopplat till samtrafiksystemet för företagsregistret (BRIS). Information om brittiska företag kommer inte längre att vara tillgänglig via e-justiceportalen.

Bolagsformen Europabolag (SE) kommer inte längre att vara tillgänglig i Storbritannien. Följaktligen kommer inte heller ett svenskt SE-bolag att kunna flytta sitt säte till Storbritannien med stöd av de särskilda reglerna i SE-förordningen.

Carl Svernlöv

Advokat på Baker McKenzie och adjungerad professor vid Uppsala universitet.

Fotnoter

1) European Commission Directorate-General Justice and Consumers, Notice to stakeholders withdrawal of the United Kingdom and EU rules on Company Law, Bryssel, 21 november 2017, https://ec.europa.eu/newsroom/just/document.cfm?action=display&doc_id=48467.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...