Auktoriserade revisorn Bengt A Nyström var under åren 1973 och 1974 kursledare för ett antal seminarier i förvaltningsrevision med kvalificerade revisorer som deltagare. Artikeln presenterar de situationer som deltagarna ställdes inför och redovisar vilken aktivitet som de föranledde.

Förvaltningsrevision i praktik och teori

Svenska revisorer bedriver sedan lång tid tillbaka förvaltningsrevision i aktiebolag, banker, föreningar, stiftelser och andra sammanslutningar, därför att lag, stadgar eller avtal föreskriver det. Samtidigt med det praktiska arbetet, som hittills kunnat utföras tämligen ostört av åtal och processer, pågår likaledes sedan lång tid tillbaka en teoretisk diskussion i revisorskretsar om förvaltningsrevisionens djup och bredd. Diskussioner har förts på flera nivåer: från revisorskongresser och FAR-diskussioner med representanter för näringslivet till informella gruppsamtal.

Förändringar i företagets intressentbild

Hittillsvarande i stort sett fridfulla tillstånd kan komma att påverkas av den förändringsprocess som satt igång och som berör förhållandet mellan företagets intressenter. Ägare, minoritetsägare, företagsledning, anställda, kunder, leverantörer, långivare, stat och kommun m fl har olika intressen; ofta sammanfallande på lång sikt men ej sällan på kort sikt motstridande. Under de senaste åren har klart framgått att olika intressenter är benägna att bevaka sina intressen med flera och hårdare medel än förr. Särskilt de anställda och ”det allmänna” har aktiverat sig påtagligt.

Revisorns roll i intressebevakningen

När intressenterna börjar söka efter bevakningsmedel är det naturligt att ögonen faller på revisorn. Förvaltningsrevisionen borde väl kunna utformas som en intressebevakning? Det är ingen tvekan om att 1944 års aktiebolagslag förutsätter en bevakning från revisorns sida av inte bara aktieägarnas intresse utan även borgenärers och tredje mans. De legala kraven på revisorn synes dock vara tämligen begränsade i varje fall att döma av domstolspraxis.

Man kan lätt tänka sig att revisorn, om tankegångarna om utvidgad intressebevakning fullföljdes utan någon form av restriktioner, snart skulle komma i omöjliga situationer. Man kan nämligen förmoda att varje intressent skulle se sina intressen som de viktigaste av dem som revisorn i första hand borde bevaka. Därför står det också klart inom FAR att ett intensivt arbete nu måste läggas ner på frågan, om det är tekniskt möjligt att åstadkomma en rekommendation om förvaltningsrevision, motsvarande den som finns om räkenskapsrevision. Vi förväntar oss att viktiga avgöranden kommer under innevarande år.

Förvaltningsrevision i FARs utbildningsverksamhet

Ett projekt berörande förvaltningsrevisionens problemområde har drivits under 1973 och 1974 inom ramen för FARs utbildningsverksamhet och kan vara av visst intresse i sammanhanget. Projektet, som gått under täcknamnet ”Seminarium i förvaltningsrevision” men närmast kan beskrivas som ”Fiktiv förvaltningsrevision”, skall kortfattat beskrivas i denna artikel.

Syftet har varit att ”belysa yrkesrevisorers benägenhet att agera i olika situationer, som uppkommer i samband med styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, alltså även situationer där legalt ansvar för revisorn inte behöver riskeras”.

För ändamålet skapades sammanlagt 10 situationer, varav 5 i första hand berör företagets intresse och 5 avser konfliktsituationer mellan två intressenter. Arbetet i ”seminariet” gick så till att deltagarna efter en kort inledning om lagföreskrifter i grupp diskuterade situationerna. Därefter avrapporterades individuellt (och anonymt) varje deltagares aktivitet i respektive situation. Resultatet sammanställdes, redovisades och diskuterades gemensamt.

Den fiktiva förvaltningsrevisionen har utförts av 67 FAR-ledamöter, 21 SRS-ledamöter och 27 deltagare i FARs Högre Revisionskurs vid 4 olika tillfällen under 1973 och 1974. Materialet har dessutom använts i internutbildning av en revisionsbyrå med drygt 60 deltagare av alla revisionskategorier, inklusive assistenter.

Beskrivning av situationerna

De situationer seminariedeltagarna ställdes inför var följande, här redovisade i komprimerad form. Det är i viss mån symptomatiskt att två av situationerna berörs av genomförd lag eller förslag till lag, efter det att de konstruerades (B 1 och B 2).

A 1 INTERN KONTROLL

Den interna kontrollen har vid revisorns genomgång befunnits vara otillfredsställande. Skrivelse till VD under året synes inte ha beaktats. Vissa materiella fel konstateras i samband med revisionen.

A 2 REDOVISNING

Ett nytt datorsystem har införts för analys av bruttovinst per artikel, per kund etc. Periodresultat baserade på datorsystemet har motsvarat budget. Vid inventeringen och årsbokslut avvek emellertid den faktiska bruttovinsten från den budgeterade med ett belopp motsvarande budgeterad nettovinst före skatt. Avvikelsen har inte kunnat förklaras genom verkställda utredningar.

A 3 EKONOMISK PLANERING

Enligt revisorns beräkningar i en framåtriktad finansieringsanalys skulle av styrelsen fattade investerings- och expansionsbeslut innebära att ett allvarligt likviditetsunderskott uppkommer under innevarande år. Styrelsen synes bl a ha underskattat rörelsekapitalbehovet och inte fullföljt sina prognoser med en samlad bild av kapitalbehov och finansiering.

A 4 PRODUKTION

En minoritetsaktieägare, verkstadschef i ett annat relativt stort företag, har för revisorn påtalat den dåliga lönsamheten i det reviderade företaget. Orsaken skulle vara ineffektiv, kostsam, dåligt planerad tillverkning utan satsning på effektivitetshöjande maskiner.

Revisorn konstaterar svag lönsamhet och att investeringarna under senare år varit distributionsinriktade liksom för kommande år planerade.

A 5 MARKNAD

Revisorn har genom andra uppdrag god insikt i branschen. Enligt hans erfarenhet har sådana strukturförändringar skett i branschen att han anser att företagets nuvarande affärsidé är föråldrad och ej ekonomiskt hållbar för framtiden.

B 1 MAJORITET/MINORITET

Styrelsens ordförande, tillika huvudman för en familj med aktiemajoritet, har i februari 1973, dvs under det aktuella år som skulle revideras, beviljats ett enligt uppgift kortfristigt lån på 300 tkr, räntebelagt men utan säkerhet (låntagaren bedömd som solvent).

Bolagets likviditet är ansträngd. Ingen utdelning lämnas till aktieägarna.

Formella krav på öppen redovisning är uppfyllda.

B 2 ÄGARE/ANSTÄLLDA

Revisorn har informerats om att majoritetsaktieägarna förhandlat med ett större konkurrentföretag i branschen om överlåtelse av aktieinnehavet. Överenskommelse har träffats, vissa minoritetsägare har vidtalats, däremot har inte diverseaktieägare (ca 7 %), företagsnämnd, övrig personal, kunder, leverantörer etc informerats.

Ett villkor är att överenskommelser inte offentliggörs förrän efter 6 månader, då aktierna skall ”tillträdas” eftersom detta enligt köpares och säljares gemensamma bedömning skulle äventyra företagets förmåga att uppfylla vissa ingångna leveransförpliktelser och förorsaka företaget förluster. Ca 1/3 av de anställda kan förväntas bli friställda genom rationalisering och sammanslagning. Sysselsättningsläget är besvärande på orten.

B 3 ÄGARE/BORGENÄRER

Vid slutrevisionen 4 månader efter balansdagen föreligger en nedgång i försäljningen på 30 % av budget. Lagerökning, investeringar och rörelseförlust har förorsakat sådana likviditetssvårigheter att det är uppenbart svårt att klara löner och personalskatter: Likviditeten var redan tidigare låg och möjligheterna till långfristiga krediter uttömda.

Rörelsen går med stor förlust men likvidationsskyldighet – bedömt efter 146 § AL – torde ej föreligga förrän efter 4 à 5 månader.

Förvaltningsberättelsen är traditionellt knapphändig och några prognoser eller uttalanden görs inte heller detta år:

Styrelsen/aktieägarna vill till varje pris undvika betalningsinställelse. Man räknar med förbättringar i marknadsläget och andra ej preciserade lösningar ”är på gång”.

B 4 FÖRETAG/STAT OCH KOMMUN

Vid revisionen har framkommit att företaget under 1972/73 genomfört en transaktion som, om den lyckades, skulle ge en betydande definitiv skattevinst. Revisorn har inte konsulterats i ärendet; enligt hans uppfattning är transaktionen i fråga skatterättsligt synnerligen tveksam, eventuellt åtalbar:

Transaktionen framgår varken av deklaration eller årsredovisning i den utformning dessa handlingar har:

B 5 FÖRETAG/REVISOR

På revisorns rekommendation gjorde företaget vissa skattetransaktioner i 1971/72 års bokslut, vilka framkommit vid taxeringsrevision och sedermera underkänts av Länsskatterätten. Skattetillägg har påförts samtidigt som åtal väckts. (Bedömningen av denna typ av transaktioner har tämligen snabbt förändrats.)

Såvitt numera kan bedömas är utsikterna att erhålla ändring i Kammarrätten etc mycket små.

1972/73 års resultat har med anledning av det inträffade belastats med extra skattekostnad på 250 tkr: Förvaltningsberättelsen innehåller ingen kommentar till den höga skattekostnaden.

Hur kan revisorn agera?

Vid den fiktiva förvaltningsrevisionen i seminariet erbjöds revisorn ett antal alternativa möjligheter att agera, om han överhuvud ansåg aktivitet befogad. Aktiviteterna beskrivs nedan.

MUNTLIGT

Den muntliga genomgången med VD förutsätts vara ett ”organiserat sammanträde” och har alltså inte formen av samtal vid lunchbordet, på golfbanan etc. Innebörden härav bör fattas så, att revisorn känner ansvar för att frågan tas upp men bedömer dess vikt inte vara sådan att styrelsen eller bolagsstämman behöver kopplas in utan den ligger inom VD:s ansvarsområde.

SKRIVELSE VD

Jämfört med muntlig aktivitet innebär skrivelse till VD dels att skriftlig framställning fordrar klarare precisering av frågan, dels att revisorn anser skriftlig dokumentation önskvärd; han vill gardera sig inför en eventuell vidareutveckling av ärendet, även om det för närvarande anses ligga inom VD:s ansvarsområde.

SKRIVELSE STYRELSE

Enligt AL 81 skall den löpande förvaltningen handhas av VD och förvaltningen i övrigt av bolagets angelägenheter tillkomma styrelsen. ”Den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter omfattar ej åtgärd som med hänsyn till bolagets förhållanden är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse”.

Genom skrivelse till styrelsen understryker revisorn att han anser det aktuella ärendet tillhöra sistnämnda kategori.

UTTALANDE I REVISIONSBERÄTTELSEN

Genom uttalande i revisionsberättelsen informeras aktieägarna och i princip också företagets övriga intressenter, vilka kan ta del av årsredovisning och revisionsberättelse.

Uttalanden i revisionsberättelsen kan givetvis vara utformade på många sätt. Här begränsas de till tre alternativ:

  1. Upplysning

    Revisorn anser att den information som lämnas i årsredovisningen är ofullständig och tar därför i revisionsberättelsen in en upplysning om ett visst förhållande. Det är här fråga om information till aktieägare och andra intressenter, ej ”erinran” eller ”anmärkning”.

  2. Erinran

    ”Revisorerna äga ock i berättelsen meddela erinringar, som de anser böra komma till aktieägarnes kännedom” (AL 113 §) –” och som sålunda icke avser dechargefrågan utan allenast innebär ett uttalande om önskvärdheten av rättelse för framtiden i visst avseende” (Kommentaren till A L 113 §).

  3. Anmärkning/ansvarsfrihet

    Anmärkning framföres i revisionsberättelsen: i anslutning härtill avstyrks eller ifrågasätts ansvarsfrihet för VD/styrelseledamöter:

    ”Föreligger anledning till anmärkning skall denna angivas i revisionsberättelsen” (AL 113 §).

ANNAN AKTIVITET

Annan aktivitet än ovan beskrivna kan givetvis tänkas. Revisorn kan avgå, ta upp frågan vid informella samtal ”i bastun”, etc.

Övriga förutsättningar

”Testföretaget” hade följande allmänna kännetecken:

  1. Familjebolag med aktier, fördelade på två familjer med 75 respektive 18 %, därutöver 7 % anställda, f d anställda m fl.

  2. Styrelseledamöter och VD är aktieägare från majoritetsfamiljen

  3. Omsättning ca 30 milj kronor

  4. Antal anställda ca 90

Varje situation skulle bedömas isolerad och flera misslyckanden fick inte läggas ihop till en samlad bedömning.

Situationerna utspelas under pågående ”slutrevision” drygt två veckor före stämman. Av styrelse och VD underskriven årsredovisning förutsättes inte kunna ändras.

Aktivitetssammanställning

En sammanställning av deltagarnas aktivitetsnivå och -inriktning lämnas nedan. Den omfattar 48 FAR-ledamöter (”FAR”), 21 SRS-ledamöter (”SRS”) och 27 elever i Högre Revisionskursen (”HK”).

Aktivitet eller ej

Den procentuella aktivitetsnivån i respektive situation och grupp återges först. 98 % betyder t ex att 2 % av deltagarna ansåg att aktivitet överhuvud inte var befogad; fördelningen på vilken aktivitet man valde redovisas under avsnittet ”Vilken aktivitet?”.

FAR

SRS

HK

A 1 Intern kontroll

100

100

100

A 2 Redovisning

98

100

100

A 3 Ekonomisk planering

100

100

100

A 4 Produktion

96

95

67

A 5 Marknad

89

80

100

B 1 Majoritet/Minoritet

100

100

96

B 2 Ägare/Anställda

18

0

11

B 3 Ägare/Borgenärer

96

90

85

B 4 Företag/Stat och kommun

94

100

100

B 5 Företag/Revisor

29

85

56

Aktivitetsnivån är som synes mycket hög utom i situationen B 2 och för FARs och HK:s del även B 5.

Vilken aktivitet

Tabellen visar för varje situation hur aktiviteterna fördelar sig. Procenttalen anger hur många % av samtliga deltagare i gruppen. (inklusive dem som ej ansett aktivitet befogad) som valt respektive aktivitet.

Muntligt

Skrivelse VD

Skrivelse Styrelse

A1 Intern kontroll

FAR

4

77

SRS

85

HK

7

67

A2 Redovisning

FAR

10

44

42

SRS

95

5

HK

7

70

23

A3 Ekonomisk planering

FAR

2

71

SRS

15

85

HK

26

7

59

A4 Produktion

FAR

75

4

13

SRS

38

15

HK

44

19

4

A5 Marknad

FAR

69

8

SRS

45

15

HK

93

7

B1 Majoritet/Minoritet

FAR

2

38

SRS

33

HK

4

59

B2 Ägare/Anställda

FAR

10

2

2

SRS

HK

7

B3 Ägare/Borgenärer

FAR

4

50

SRS

62

HK

67

B4 Företag/Stat och kommun

FAR

25

6

57

SRS

24

51

HK

7

15

71

B5 Företag/Revisor

FAR

2

8

SRS

HK

26

Uttalande i rev. berättelsen

Upplysn

Erinran

Anmärkn

Annan aktivitet

A1 Intern kontroll

FAR

4

13

2

SRS

5

10

HK

18

4

4

A2 Redovisning

FAR

2

SRS

HK

A3 Ekonomisk planering

FAR

13

4

10

SRS

HK

4

4

A4 Produktion

FAR

4

SRS

42

HK

A5 Marknad

FAR

4

8

SRS

20

HK

B1 Majoritet/Minoritet

FAR

8

46

4

2

SRS

62

5

HK

29

4

B2 Ägare/Anställda

FAR

4

SRS

HK

4

B3 Ägare/Borgenärer

FAR

32

8

2

SRS

14

14

HK

18

B4 Företag/Stat och kommun

FAR

4

2

SRS

15

10

HK

7

B5 Företag/Revisor

FAR

11

8

SRS

57

28

HK

26

4

Kommentarer

Utrymmet medger endast summariskt referat av de gemensamma diskussioner som följde efter redovisning av utfallet. På flera punkter behöver diskussionen föras vidare: det gäller t ex frågor om tystnadsplikt, skadeverkningar för företaget av uttalanden i revisionsberättelsen, obeståndsproblematiken, ambitionsnivå i fråga om granskning av löpande räkenskapsår, kommunikationsvägar visavi olika intressenter, gränsdragning mellan oskicklighet och pliktförsummelse, krav på framtidsbedömning.

Ett axplock ur diskussionerna med FAR-ledamöterna rörande de olika förvaltningssituationerna belyser vilka bedömningsproblem, som aktualiseras.

Internkontroll

Även minoritet, anställda, leverantörer och andra intressegrupper förutsätts kunna vara intresserade av företagets interna kontroll: detta är främst motivet till att några gör uttalande i revisionsberättelsen. Den omständigheten att VD tillhör majoriteten och har stort inflytande talar för samma sak. Flertalet anser dock att aktiviteten bör gå stegvis, så att den efter VD riktar sig i första hand mot styrelsen.

Yngre revisorer, representerade av HK, har kraftigare extern aktivitet än FAR och SRS, vilket torde vara naturligt med den tyngd undervisning i intern kontroll fått i FARs grundutbildning.

Redovisning

Bedömningen av felets betydelse varierar; det rörde sig beloppmässigt om 300 tkr. Många anser att felet inte är så stort utan ganska vanligt vid introduktion av nya system, men andra ser allvarligare på förhållandet att felet ej kunnat utredas.

Aktiviteten är som synes i hög grad riktad mot VD; särskilt påfallande är detta hos SRS och HK.

Ekonomisk planering

Bedömningen är i en del fall att det här rör sig om pliktförsummelse, lättsinne, felbedömning, oförsvarligt handlande etc från styrelsens och VD:s sida, vilket föranleder olika former av uttalande i revisionsberättelsen. Häremot ställs svårigheten för revisorn att uttala sig med säkerhet om vad som kommer att hända; andra förhållanden kan ha funnits vid beslutstillfället; oförutsebara händelser kan ha inträffat; utan investeringar kunde situationen ha varit ännu värre etc. Information borde ha lämnats i förvaltningsberättelsen om händelser av väsentlig betydelse efter räkenskapsårets slut. Frågan om bolaget redan är på obestånd ställs; även risken för att obestånd framkallas av ett uttalande i revisionsberättelsen påtalas.

De närvarande FAR-ledamöterna gick hårdare fram med extern aktivitet än SRS- och HK-representanterna.

Produktion

Överraskande hög aktivitet, låt vara på det muntliga planet, noteras för såväl produktions- som marknadsproblem, vilka normalt inte ligger inom revisorns egentliga kompetensområde.

Att största försiktighet iakttages när det gäller andrahandsinformation, typ ”skvaller”, är helt klart. Några bedömer dock fallet så att det inte är något plötsligt påkommande utan att förhållandet trolige tidigare varit känt och diskuterats av revisorn. I så fall menar någon att en upplysning i revisionsberättelsen är befogad om revisorn är förvissad om att sagesmannen har rätt.

Det noteras att SRS-ledamöterna i något högre grad än de övriga deltagarna låter diskussionen med VD gå ”utom protokollet”.

Marknad

Bedömningen bygger i marknadsfallet på revisorns egen insikt genom andra uppdrag. Revisorns bristande kompetens betonas; han bör ej själv utvärdera en affärsidé men intressera styrelsen för att skaffa en konsult. Om det börjar gå dåligt utlöses revisorns aktivitet av andra saker. Är förhållandet känt en längre tid för revisorn kan dock uttalande i revisionsberättelsen aktualiseras.

Ett viktigt och intressant motiv för att revisorn överhuvud inte skall agera är tystnadsplikten; han får inte överföra information från annan klient som är konkurrent. Man bör t o m fråga klienten innan man tar nytt uppdrag i samma bransch.

Majoritet/minoritet

Rättsläget är 1975 ett annat än i början av 1973 genom det under tiden införda låneförbudet. Situationen är därför i viss mån överspelad.

Av betydelse för bedömningen var vid seminariet att majoriteten beviljat lånet, att utlåningen kan strida mot bolagsordningen, att likviditeten är låg, vilket allt talar för uttalande i revisionsberättelsen. Å andra sidan är låntagaren solvent, lånet kortfristigt och ränta utgår, varför skadan för minoritetsaktieägarna är liten, och intern aktivitet bedöms av många som tillräcklig.

De yngre revisorerna (HK) har en mildare bedömning än övriga; sannolikt har de inte på samma sätt som övriga grupper konfronterats med AL 101:-problemen.

Ägare/anställda

Situationsbeskrivningen är sådan att de allra flesta inte sett någon möjlighet att gå in i något som rör aktieägarnas privata affärer, särskilt som en aktivitet faktiskt också kunde skada såväl de anställda som företaget. De fåtal aktiviteter som noteras berör närmast frågan om företagsledningens informationsskyldighet. Sedermera har förslag till lagstiftning eller frivillig överenskommelse framkommit, vilka inte var aktuella vid FARs och SRS’ seminarier.

Ägare/borgenärer

Aktiviteten är hög men dock inte 100 %. Fallet är särskilt intressant vad angår FAR-ledamöternas diskussion om uttalande i revisionsberättelsen skall göras eller ej.

Argument för ett uttalande är bl a följande

  • händelse av väsentlig betydelse efter balansdagen skall kommenteras i förvaltningsberättelsen

  • det är borgenärerna som skall skyddas och de bör få reda på vad som sker

  • rörelsen bedrives under förbrukande av borgenärernas pengar – obestånd?

  • risk för mannamån mot borgenärer

  • styrelsen har inga konkreta lösningar

  • likviditetskrisen är väsentlig i sammanhanget: blir det betalningsinställelse uppkommer stora förluster

  • uttalandet behöver inte utgöra anmärkning utan endast information om svag finansiering och likviditet

Argument mot uttalande i revisionsberättelsen är bl a

  • det finns regelsystem om likvidationsbalansräkning och betalningsinställelse; det kan vara farligt att utöka borgenärsskyddet med krav på uttalande från revisorn

  • uttalandet utgör skaderisk för företaget

  • revisorerna får för starka krav på sig om de tvingas revidera det nya året innan revisionsberättelse kan lämnas

  • finns tillförlitligt underlag för kortperiodisk bedömning?

  • uttalande i revisionsberättelsen verkar för sent och hjälper ej företaget

  • ytterligare utredningar erfordras.

Situationen och diskussionen kring den understryker ett allt starkare känt behov av en användbar definition och beskrivning av obestånd och en kartläggning av olika skyldigheter och rättigheter i anslutning till obestånd eller befarat obestånd.

Företag/Stat och Kommun

Flertalet ansluter sig till bedömningen att förhållandet med den felaktiga deklarationen skall påtalas internt och att någon anmälningsplikt inte föreligger för revisorn. Några har dock bedömt fallet så allvarligt att ansvarsfrihet ifrågasätts.

Företag/Revisor

Att döma av FAR-ledamöternas ringa samlade aktivitet uppfattades situationen som osannolik eller omöjlig. SRS-ledamöterna tog den mera på allvar och lämnade information i revisionsberättelsen; många föredrog att avsäga sig uppdraget.

Det kan antecknas att situationen – som flera andra – kan reduceras till en redovisningsteknisk fråga och inte ett förvaltningsrevisionsproblem. Lösningen skulle i så fall vara att upplysning lämnas i resultaträkningen att viss del av skattekostnaden är hänförlig till tidigare år.

Det kan naturligtvis ifrågasättas om en fiktiv förvaltningssituation kan läggas till grund för några säkra slutsatser; några reflexioner i anslutning till övningarna och utfallet må dock vara tillåtna.

  1. Ett av revisorer välkänt men för allmänheten okänt förhållande bekräftas, nämligen att bakom ”rena” revisionsberättelser döljer sig en livlig aktivitet från revisorns sida. Relationerna mellan ”interna” och ”externa” aktiviteter respektive annan aktivitet blir följande, om man sammanställer materialet. Som externa aktiviteter räknas härvid uttalande i revisionsberättelsen, övriga aktiviteter utom ”annan aktivitet” är interna.

    ## TABELL i lista ##

    Revisionsberättelsen är i sin nuvarande form inte särskilt bra som kommunikationsmedel mellan revisor och företagets intressenter vid sidan av styrelse och VD. Här har dock ett utvecklingsarbete påbörjats. Formerna för intern kommunikation är däremot många och revisorn har möjlighet att stegvis agera mycket effektivt.

  2. Vid jämförelse mellan de tre kategorierna, FAR, SRS och HK, konstateras en på det hela taget ganska god överensstämmelse. Spridningen på aktivitetsskalan är emellertid i alla tre kategorierna betydande. Detta illustrerar – vid sidan av diskussionsreferaten – påfallande det faktum att förvaltningsrevision innefattar betydande moment av subjektiv bedömning, vari bl a ingår den osäkerhet som framtiden alltid bjuder. En slutsats artikelförfattaren för sin del drar av detta är att lagstiftning eller rekommendation om förvaltningsrevision måste sätta en ganska snäv gräns för vad som är obligatoriskt. Aktiviteter därutöver bör vara frivilliga och även klart annonseras som sådana, så att det både för revisorn och omvärlden står klart att bedömningen sker på egen risk.

Interna

Externa

Annan

FAR

76

20

4

SRS

67

19

14

HK

85

14

1

Bengt A Nyström, auktor revisor