Med anledning av de i BALANS nr 1 intagna artiklarna om revisorns befattning med framåtriktad information har följande kommentarer inkommit.

Tidningen har erbjudit mig att bemöta Ulf Gometz kommentarer till mitt inlägg i första numret av BALANS. Jag har dock ingen anledning att gå i polemik med en debattör som argumenterar mot saker som jag aldrig hävdat. Exempelvis tycks Ulf Gometz ha fått för sig att jag inte anser det behövligt att använda siffror för att bedöma hur ett företag sköts.

Jag ska därför nöja mig med att göra ett för mig viktigt påpekande: Revisorernas lagstadgade tystnadsplikt förbjuder dem inte ”i praktiken” från att inhämta upplysningar vare sig från de fackliga representanterna eller från någon annan.

Birgitta Sundelin

Om jag skulle ha argumenterat mot saker som Birgitta Sundelin aldrig hävdat beklagar jag detta. Jag kan endast försäkra att det i så fall är oavsiktligt och ser en viss tröst i det faktum att Birgittas inlägg in extenso fanns med i samma tidningsnummer.

Jag tror inte att Birgitta Sundelin anser det obehövligt att använda siffror för att bedöma hur ett företag sköts. Däremot fick jag den uppfattningen att hon underskattade betydelsen av ett rättvisande (kontrollerat) sifferunderlag.

Det är naturligtvis riktigt att revisorernas lagstadgade tystnadsplikt inte förbjuder dem att inhämta upplysningar, vare sig formellt eller i praktiken. Därför har jag som framgår av min artikel heller inte påstått detta. Jag har däremot sagt att bakgrunden till revisorernas återhållsamhet i detta avseende är dels 1) den lagstadgade tystnadsplikten som i praktiken starkt begränsar hans möjligheter att inhämta synpunkter från fackliga representanter m fl, dels 2) lagkommentarernas restriktiva tolkning av begreppet förvaltningsrevision. Påståendet är jag beredd att belägga med exempel ur praktiken. Det begränsade utrymmet omöjliggör emellertid exemplifieringen här.

Diskussionen om revisorernas nuvarande och historiska insatser har sitt intresse – det viktiga enligt min mening är deras framtida verksamhet. Mot den bakgrunden vore det olyckligt om diskussionen med Birgitta Sundelin skulle sluta här. Varför inte – Birgitta Sundelin och Christer Jonsson exempelvis – delge BALANS’ läsekrets i ett kommande nummer arbetstagarsidans förväntningar på de auktoriserade revisorerna i samband med att avtalet om arbetstagarkonsulter m m träder i kraft?

Ulf Gometz