Innehåll

Balans nr 1 1976

Pris- och penningvärdeförändringar i 1974 års bokslut

Allt fler företag lämnar i sin årsredovisning information om hur pris- och penningvärdeförändringar påverkat resultatet. Auktoriserade revisorn Sten Fagerkvist har genomgått 113 större svenska företags årsredovisningar och redogör i denna artikel för resultatet av undersökningen, som även omfattade redovisningen av avskrivningar.

Vid en undersökning under hösten 1975 av redovisning och övrig information angående främst inverkan av pris- och penningvärdeförändringar har årsredovisningar för räkenskapsår med bokslutsdag inom tiden 1/7 1974–30/6 1975 genomgåtts för 113 större svenska företag. Dessa kan grupperas enligt följande:

Börsnoterade industriföretag m m

73

Vissa börsnoterade investmentbolag samt företag på fondhandlarlistan

25

Vissa övriga större företag

15

113

Tonvikten har legat på den förstnämnda gruppen. I första hand har uppgifter för koncerner studerats, i andra hand för moderbolag.

Utöver information om pris- och penningvärdeförändringar – såväl av inflationskaraktär som av mera speciell natur – har beträffande redovisningen av avskrivningar även undersökts, huruvida upplysningar lämnats beträffande metoder för beräkning av planenliga avskrivningar, avskrivningssatser, uppdelning på olika tillgångsslag samt ackumulerade extraavskrivningar.

Undersökningen anknyter delvis till en rapport av civilekonom Olof Wesström angående redovisningsinformation om prisförändringar i börsregistrerade industriföretags årsredovisningar för år 1973. Wesströms rapport finns intagen i FARs skrift ”Redovisning i inflationstiden”.

Det faller sig naturligt, att inledningsvis lämna reservation för att någon uppgift i det relativt omfattande materialet kan ha förbigåtts eller misstolkats.

Följande disposition har gjorts:

Generella metoder för inflationsredovisning samt allmän information angående pris- och penningvärdeförändringar.

Redovisning av prisförändringar på varulager (kostnad för förbrukade varor) år 1974 jämfört med 1973.

Sättet för beräkning av prisförändringar på varulager (kostnad för förbrukade varor).

Avskrivningar på anskaffnings- respektive återanskaffningsvärden.

Övrig information angående avskrivningar.

Räntabilitet uttryckt som penningränta respektive realränta.

GENERELLA METODER FÖR INFLATIONSREDOVISNING SAMT ALLMÄN INFORMATION ANGÅENDE PRIS- OCH PENNINGVÄRDEFÖRÄNDRINGAR

I detta inledande avsnitt har ej medtagits sådan redovisningsinformation om pris- och penningvärdeförändringar, som enligt ovanstående disposition behandlas under särskilda rubriker.

Inflationsrensade balans- och resultaträkningar

Av de undersökta företagen har tre – Monark, Weibulls, Rottneros – upprättat särskilda inflationsomräknade resultat- och balansräkningar för koncernen. Weibulls har härutöver även gjort en inflationskorrigerad finansieringsanalys. Alla tre bolagen lämnar utförliga kommentarer till beräkningarna, vilka med vissa undantag – främst hos Weibulls – har skett enligt den s k köpkraftsmetoden (CPP) med användande av konsumentprisindex vid omräkningarna. Genomgående har uttalats, att man eftersträvat enkelhet och därför nöjt sig med approximationer och schablonmässiga antaganden.

Omräknad finansieringsanalys

Astra nämner i sin årsredovisning att ”i de redovisade resultat- och balansräkningarna har inga andra korrigeringar gjorts för prisförändrings- och inflationseffekter än de bokslutsdispositioner som föranletts av ambitionen att bibehålla det egna kapitalets köpkraft. Som komplement till redovisningen lämnar vi i kommentarerna till bokslutet uppgift om avskrivningar baserade på återanskaffningsvärden och om lagervärderingens effekter på resultatet”. I anslutning till den traditionella finansieringsanalysen i löpande priser har Astra även upprättat en analys opåverkad av pris- och penningvärdeförändringar ( i 1973 års prisnivå). Syftet har varit att på ett enkelt sätt visa hur dessa förändringar inverkar på tillförsel och användning av finasiella medel.

Som tidigare nämnts, lämnar även Weibulls en inflationskorrigerad finansieringsanalys, vilken är något mera förenklad än Astras.

Resultat per aktie efter partiella korrigeringar

I åtskilliga årsredovisningar redovisas ett resultat per aktie efter justeringar för prisförändring på varulager samt avskrivningar på återanskaffningsvärden. Man får härigenom enligt SCA ”en kalkyl, som ger en uppfattning om den vinst som teoretiskt sett är utdelningsbar, om hänsyn tages till effekten av inflationen”. För att få en fullständig bild av pris- och penningvärdeförändringars påverkan på resultatet bör, menar Bofors, ”även inflationseffekterna på monetära tillgångar och skulder beaktas, liksom också realvärdeförändringar på varulager och anläggningstillgångar”.

Partiella korrigeringar för prisförändring på varulager samt avskrivningar på återanskaffningsvärden kan ha gjorts redan i resultaträkningen eller – i fem fall – som en komplettering till ojusterat redovisat resultat. Det finns naturligtvis också företag, som ger information om prisförändring på varulager och kalkylmässiga avskrivningar men lämnar åt läsaren att själv beräkna ett korrigerat resultat per aktie.

Finansieringsaspekten

Tidigare har nämnts att två bolag redovisat omräknade finansieringsanalyser. Härutöver har drygt tiotalet av de studerade företagen kommenterat prisstegringarnas inverkan på resultatkrav, självfinansieringsgrad, kapitalbehov etc.

SCA anför:

”I koncernens interna redovisning har ett resultatkrav beräknats med utgångspunkt från det kapitalbehov SCA har under de närmaste åren för att kunna både genomföra nödvändiga reinvesteringar och vidareutveckla rörelsen. Genom att från detta kapitalbehov dra den upplåning, som kan tillåtas med hänsyn till en lämplig avvägning mellan eget och främmande kapital har erforderligt behov av självfinansiering, dvs vinstbehov, fastställts. Detta vinstbehov har sedan använts för att fastställa ett förräntningskrav beräknat på det i rörelsen bundna kapitalet. I fråga om anläggningar utgöres detta i princip av nuanskaffningsvärdena efter avdrag för avskrivningar, även dessa beräknade på nuanskaffningsvärdena. Genom att på detta sätt arbeta med nuanskaffningsvärden erhålles såväl ett effektivitetsmått, där inflationens inverkan på resultatet eliminerats, som en kontroll av rimligheten av uppställda vinstmål.”

KF har ett särskilt textavsnitt ”Prisstegringarna har medfört ökat kapitalbehov” från vilket följande utdrag gjorts:

”I den allmänna debatten om inflationens effekter syns uppmärksamheten i alltför hög grad ha riktats mot vinstutvecklingen, medan likviditetsproblemet fått en mer undanskymd behandling. Emellertid har de kraftiga prisstegringarna uppenbarligen medfört betydande påfrestningar på likviditeten inom hela näringslivet genom den ökning av kapitalbehovet som uppstått för finansiering av varulager och varufordringar. Denna ökning har i regel endast delvis kompenserats av att också varuskulder och liknande skulder ökat i takt med inflationen...

En så stark ökning av överskottet som KF redovisar för 1974 kan lätt väcka frågor, om inte omotiverat stora belopp skapas och behålls inom rörelsen. Det är då viktigt att sätta in överskottsmedlen i deras rätta sammanhang. De behålls inom rörelsen för att trygga den framtida utvecklingen. Ju kraftigare prisstegringarna är, desto större blir kapitalbehovet. Då krävs också högre överskott, om vi inte skall tvingas låna alltför stor andel av kapitalet och därmed kanske på sikt riskera vårt oberoende.”

Parentetiskt kan i övrigt hänvisas till en artikel ”Inflationen och KFs bokslut” i Kooperatören nr 4 1974 i vilken utförligt motiveras, varför det ej funnits anledning att komplicera bokslutet med omräkningar av resultat- och balansräkningens poster till ett enhetligt penningvärde. Det hävdas, att en vanlig finansieringsanalys ger det bästa underlaget för en analys av inflationens verkningar.

Övriga uttalanden om prisförändringarna

En rad företag uttalar sig om prisutvecklingen på de egna produkterna, ofta i relation till (de inflatoriska) prisstegringarna på råvaror, löner, energikostnader m m. Det framhålls inte sällan, att det – bl a till följd av prisregleringar – inte varit möjligt att erhålla kompensation för de ökade kostnaderna.

Bofors och Statsföretag lämnar uppgifter om hur stor del av orderstocken, som gäller beställningar med prisindexklausul resp till fasta priser.

Höganäs redovisar i diagramform penningvärdekorrigerad omsättning.

Begränsningar i den traditionella redovisningen

I drygt tio av de genomgångna årsredovisningarna omnämnes, att den konventionella redovisningen är otillräcklig i tider av starka pris- och penningvärdeförändringar.

”Något försök att medelst nya redovisningsmetoder belysa inflationens verkningar har ej gjorts i avsaknad av allmänt vedertagna principer härför.” (Fläktfabriken)

”Att använda det vid traditionell redovisning framkommande resultatbegreppet som en mätare på hur effektivt ett företag arbetat under en så begränsad tid som ett kalenderår, innebär betydande vanskligheter i tider av allmän inflation och särskilt stark prisstegring inom den egna branschens verksamhetsområde. Värderingsfrågor och periodiseringar spelar en avgörande roll. Redovisningsteoretikerna har inte kunnat enas om ett enhetligt synsätt i dessa frågor.” (Trelleborg)

”De starkt inflationspåverkade vinsterna har gjort det svårt att göra en tillförlitlig bedömning av företagens reella resultat, vilket komplicerat förda diskussioner.” (Företagsfinans, beträffande eventuella företagsförvärv) Fortsättning på sidan 15 saknas.

REDOVISNING AV PRISFÖRÄNDRINGAR PÅ VARULAGER (KOSTNAD FÖR FÖRBRUKADE VAROR) ÅR 1974 JÄMFÖRT MED 1973.

Beträffande sättet för redovisning i resultaträkningen av pris- och penningvärdeförändringar på varulager (kostnad för förbrukade varor) har jämförts hur börsnoterade industriföretag m m förfarit år 1974 (eller motsvarande tid) respektive år 1973. Uppgifterna för år 1973 har hämtats från den tidigare omnämnda undersökningen av Olof Wesström.

Jämförelsen, som intagits i tabell 1, omfattar ej exakt samma företag. År 1973 men ej 1974 ingick Corona, ASJ, SAL samt Svenska Lloyd. För år 1974 hade i stället tillkommit Beijerinvest, Edstrand samt Hennes & Mauritz.

Tabell 1

Redovisning i resultaträkningen av prisförändringar på varulager (kostnad för förbrukade varor) åren 1974 resp. 1973 för börsnoterade industriföretag m. m.

1974

1973

Särredovisat i resultaträkningen

Före avskrivningar

1

Före finansiella poster

5 1

2

Som extraordinär intäkt

3 2

1

Som bokslutsdisposition (Wirsbo)

1

1

Dels som separat bokslutsdisposition, dels mot lagerreserv (Boliden)

1

1

Ej särredovisat i resultaträkningen

Utan uppgift om belopp (rörelseresultatet påverkat)

29

57

Inkluderat i rörelseresultatet

26 3

3

Dels inkluderat i rörelseresultatet

(med uppgift om belopp 1974, utan uppgift 1973), dels mot lagerreserv.

Gäller Gränges

1

1

Mot lagerreserven utan att påverka resultat

7 4

7

73

74

Vid bedömning av olika redovisningssätt bör observeras att gruppen ”Utan uppgift om belopp” ingår t ex byggnad-, fastighets- samt rederibolag (för år 1974 8 bolag) för vilka dessa pris- och penningvärdefluktuationer har mindre aktualitet.

Ahlsell & Ågren, SCA, Klippan, MoDo, Höganäs.

Billerud, Kopparfors, Korsnäs.

Alfort & Cronholm, Algots, Astra, Bahco, Beckers, Bofors, Edstrand, Esselte, Euroc, Fagersta, Garphyttan, Gunnebo, Husqvarna, Incentive, Kema Nord, Monark (dock särredovisat i den kompletterande inflationsrensade redovisningen), Munksjö, Nife Jungner, Nitro Nobel, PLM, Sandvik, Sonessons, Trelleborg, STAB, Volvo, Åhlén.

Bergvik o Ala, Holmen, Iggesund, Marabou, Ry, Stora Kopparberg, Uddeholm

SÄTTET FÖR BERÄKNING AV PRISFÖRÄNDRINGAR PÅ VARULAGER (KOSTNAD FÖR FÖRBRUKADE VAROR)

Det har visat sig mycket svårt att göra en någorlunda meningsfull och riktig indelning i fråga om olika tillvägagångssätt vid framräkning av ”lagervinsten” eller skillnaden mellan anskaffnings- och återanskaffningskostnaden för förbrukade varor. Beskrivningarna är i flertalet fall ej tillräckligt upplysande. Variationerna på temat är också många och torde ofta bero på olikheter i den interna redovisningen. Skall beräkningen gälla hela lagret eller enbart delar? Efter vilka priser skall omräkningen ske? Är det in- eller utgående lagerkvantiteter som är relevanta eller är det i stället löpande omvärderingar – skillnaden mellan anskaffnings- och återanskaffningspriser – vid lageruttag, som bör beaktas? Den senare frågan belyses av t ex Esselte i en not:

”Under räkenskapsåret realiserade prisstegringsvinster beräknas för koncernen utgöra cirka 15 mkr. Med realiserade prisstegringsvinster avses de vinster som uppstått genom att vid respektive prishöjningstidpunkt inneliggande lager kunnat säljas till priser som baserats på höjda anskaffningspriser. Inom beställningsindustri blir dessa vinster relativt begränsade eftersom försäljningspriserna oftast baseras på faktiska anskaffningskostnader. Realiserade prisstegringsvinster ingår i årsredovisningens rörelseresultat.

En annan aspekt på prisstegringar vad gäller varulager är finansieringen av återanskaffningar. I den mån dessa skall kunna självfinansieras medför stigande priser, i likhet med vad som gäller anläggningar, ökade lönsamhetskrav. Under det gångna räkenskapsåret har betydande belopp krävts för återanskaffning av koncernens varulager. Räknat på de lägsta av lagerkvantiteterna vid räkenskapsårets början och slut, dvs de kvantiteter som har måst återanskaffas, har skillnaden i lagrens faktiska anskaffningskostnad vid dessa tidpunkter beräknats till sammanlagt 30–35 mkr.”

Jag har försökt att indela olika uttalanden i kategorier. För såvitt en undersökning inte enbart skall omfatta det fåtal företag, som lämnar mera exakt information, måste dock en sådan avgränsning bli ganska flytande. I syfte att i någon mån motverka ovan påtalade svårigheter, brister och möjligheter till feltolkningar samt för att bereda läsaren tillfälle till egna bedömningar, har jag fortsatt på den redan inslagna vägen att lämna ett antal exempel på varianter inom olika grupper.

Totalt har i undersökningen medtagits 60 uttalanden om beräkningssättet varav 44 avser gruppen 73 börsnoterade industriföretag m m och 16 vissa övriga större företag. Fyra företag (Alfort & Cronholm, Boliden, Esselte samt Gränges) redovisar vardera två skilda metoder, vilka båda inkluderats.

1. Beräkningsmetoder för skogsbolagen (17 företag med uttalanden)

Inom Skogsindustriernas Samarbetsutskott har man arbetat för att uppnå ökad enhetlighet i företagens externa redovisning. Bl a har under år 1975 utarbetats en rekommendation, som även innefattar redovisningen av prisfluktuationer i varulagret (bör redovisas i resultaträkningen som särskild post efter rörelseresultatet). I rekommendationens överväganden anges bl a:

”Skogsindustrin kan till skillnad från många andra branscher beräkna prisfluktuationerna i varulagren med relativt stor noggrannhet. Skogsbolagen låter som regel rörelsen bära medelanskaffningskostnaden för under året förbrukade råvaror och bränslen respektive levererade färdigvaror.” ... ”Prisfluktuationerna är både inflations- och konjunkturberoende och härrör från såväl råvaror som färdigvaror. Posten har således en komplex sammansättning och förorsakar svårigheter vid en analys. Detta kan förklara den betydande oenighet som arbetsgruppen funnit vara rådande bland praktiker och teoretiker när det gäller sättet att redovisa prisfluktuationerna.”

Av de undersökta skogsföretagen har alla utom ett lämnat vägledande uttalanden – av olika kvalitet – beträffande beräkningssättet. Som antytts av citaten ovan föreligger inte exakt enighet beträffande metodval. Trots detta har jag valt att sammanföra dessa företag i en grupp.

För 12 av de 17 företagen anges klart, att prisförändringen relaterats till den ingående lagerkvantiteten. Det kan förmodas, att den ingående volymen avses även i vissa av resterande fem fall.

Som regel kan utläsas att omvärderingen torde avse skillnaden mellan (medel-) anskaffningspriser vid årets början respektive slut. I något fall uttalas, att prisfluktuationerna framkommit dels vid årets början – som skillnaden mellan inventeringspris (lägsta värde) per senaste bokslutsdag och återanskaffningspris (standardpris) för det nya året – dels vid årets slut som en skillnad mellan anskaffningspris (standardpris) och lägsta värde. Vanligen ges dock ingen information, huruvida någon korrigering av anskaffningspriset vid årets slut ingår.

Tre företag (SCA, Korsnäs och Norrlands Skogsägare) talar om prisfluktuationer och omvärderingar (pris- och värderingsdifferenser), utan att innebörden närmare klargörs.

Man är inte överens om huruvida prisförändringen skall beräknas för hela lagret eller enbart för råvaror och bränsle (insatsvaror etc). Uppgifterna är på denna punkt ofta ofullständiga.

Några exempel:

”På grund av prisökningar har det utgående lagret med hänsyn till gällande värderingsregler upptagits till högre anskaffningspriser än vid årets början. Beräknat på den ingående lagervolymen utgör prisökningen 18 mkr.” (Bergvik o Ala)

”Rörelseresultatet har belastats med medelanskaffningskostnaden för under året förbrukade råvaror och bränslen. Varulagret vid årets slut värderas normalt också till samma medelanskaffningspris. Lagret vid ett års ingång är alltså från början värderat till föregående års medelanskaffningspris men omvärderas vid det nya årets slut till detta års medelanskaffningspris. Då framkommer en prisfluktuation. – Under 1974 skedde omfattande prishöjningar på såväl färdigvaror som råvaror vilket ledde till prisfluktuationer på 66 mkr för koncernen.” (Billerud)

”Rörelseresultatet är helt renodlat från prisstegringar på ingående lager.” (Holmen)

”Förbrukningen av råvaror och halvfabrikat har påförts rörelsen till årets marknadspriser. Värdeökningen på varulager till följd av höjda priser under året har beräknats till ...” (Klippan)

”Rörelsen har belastats med råvaror och övrig material till under verksamhetsåret gällande anskaffningspriser.” (Korsnäs)

”Moderbolagets rörelseresultat har belastats med årets medelanskaffningspriser för råvaror, halv- och helfabrikat och är opåverkat av prisförändringar på varulagret vid årets ingång” (Uddeholm)

”Lagret omvärderades den 1 januari till återanskaffningspris och värderingen vid årets slut skedde till det lägsta av lagrets anskaffnings- resp återanskaffningspris.” (Södra Sveriges Skogsägare)

2. Realiserade prisstegringsvinster (12)

Alfort & Cronholm, Beckers, Bofors, Esselte (1 av 2 alternativ, se inledande exempel PLM, Trelleborg, Perstorp, Sydkraft, Apoteksbolaget, LKAB, Statsföretag samt Tobaksbolaget har beräknat skillnaden mellan anskaffnings- och återanskaffningsvärdet för sålda (förbrukade) varor. Oftast har beräkningarna baserats på årets lageruttag men i vissa fall har istället prisstegringen på ingående lagerkvantitet beaktats.

”Om återanskaffningspris används för att beräkna kostnaden för sålda varor istället för anskaffningspris, stiger kostnaderna med 8.5 mkr.” (Alfort & Cronholm, som i koncernberättelsen lämnat två alternativ, varav ovanstående återfinns under rubriken ”Resultat” och det andra – se 6 nedan – under ”Finansiering”.)

”a... en lagervinst på ca 11.4 mkr, som erhållits genom att råvaruinköpen under senare delen av 1973 och fram till hösten 1974 gjordes till lägre priser än återanskaffningspriserna vid försäljningstillfället.” (Beckers)

”Vid stigande priser realiseras nominella vinster å inneliggande lager i samband med extern försäljning härav. Dessa vinster måste användas för återanskaffning i det högre prisläget. Under 1974 uppgick prisstegringsvinsterna på lager vid årets början till 25 mkr.” (Bofors)

”Lagervinsterna har beräknats som skillnaden mellan återanskaffningsvärde och anskaffningsvärde på lager och förråd i den mån denna skillnad realiserats genom högre utförsäljningspriser.”(PLM)

”I redovisningen har som anskaffningsvärden på förbrukade och sålda varor använts inte bara årets inköpspriser utan också de betydligt lägre priser, till vilka ingående lager köpts. Därigenom har 1974 års resultat tillförts en extraordinär prisstegringsvinst, som bara delvis hänger samman med affärsverksamheten under året. Den angivna prisstegringsvinsten på 33.6 mkr omfattar hela lagret. Tidigare har Trelleborgs praxis varit att beakta prisstegringsvinsten enbart på stapelvaror.” (Trelleborg)

”Årets resultat har förbättrats genom en prisstegring på ingående malmlagret med ca 23 mkr. Prisökningen på ingående lager av förrådsvaror har beräknats till ca 45 mkr. – Om materialförbrukningen under året genomgående hade bokförts till aktuella återanskaffningsvärden skulle resultatet således ha försämrats med ca 45 mkr. Summan av prisökningar på malmlager och förrådsvarulager uppgår sålunda till 65–70 mkr.” (LKAB)

”Lagervinster i bokstavlig mening beroende på att utgående lager omvärderats från under året gällande standardpriser till bokslutsvärden, förekommer i förhållandevis obetydlig omfattning och beräknas för koncernen inalles uppgå till ca 20 mkr. Däremot påverkas resultatet före bokslutsdispositioner och skatter indirekt i större utsträckning av att årets lagerförbrukning i betydande omfattning redovisas till värden, som bygger på kostnadsläget 1973 eller tidigare. Om materialförbrukningen under 1974 genomgående hade bokförts till aktuella återanskaffningsvärden skulle resultatet ha försämrats med ca 220 mkr.” (Statsföretag, som vid beräkning av inflationsrensat resultat har angivit ”lagervinsterna” till 20 + 220 = 240 mkr)

3. Prisstegring på ingående återanskaffat lager (2)

Ett begrepp, som använts av Esselte (1 av 2 alternativ – se inledande exempel) samt Ratos.

Ratos (Söderberg & Haak): ”Prisstegring på ingående återanskaffat lager kan uppskattas till 26.4 mkr”.

4. Ingående kvantitet x skillnad mellan utgående och ingående priser (7)

Till denna grupp har hänförts: Boliden (1 av 2 alternativ), Gränges (1 av 2 alternativ), Husqvarna, Kema Nord, Nitro Nobel, Sonessons, STAB. Beräkningssättet torde i flera fall vara detsamma som för företag i främst grupperna 1 och 5.

”Om ingående lagerkvantiteter omräknas till inventeringspriser för utgående lager ...” (Gränges, exklusive metallager hos Metallverken).

Anskaffningskostnaden för det varulager som fanns vid årets början var 11.2 mkr eller 4,7% högre vid årets slut.” (Husqvarna)

”Kostnaden för förbrukade och sålda varor avräknas i regel efter principen först in, först ut. Denna allmänt accepterade princip, som överensstämmer med skattelagstiftningen i de flesta länder leder under inflationsperioder till en kontinuerlig höjning av de à-priser till vilka utgående lagren bokförs. Det totala utgående lagret skulle ha bokförts till ett cirka 120 mkr lägre värde därest oförändrade à-priser hade tillämpats på ingående lagerkvantiteter.” (STAB)

5. Prisförändring för ingående lager utan information om hur prisskillnaden beräknats (12)

Under denna rubrik har samlats uttalanden med den ingående lagerkvantiteten som gemensam nämnare. I övrigt kan dock avvikelser föreligga beträffande vilka priser som jämförs (ingående respektive utgående inventeringspriser, anskaffnings- resp återanskaffningspriser etc). Gränsen mot vissa övriga grupper är flytande.

Berörda bolag är Ahlsell & Ågren, Algots, Astra, Bahco, Fagersta, Gunnebo, Höganäs, Sandvik, Wirsbo, Cardo, Bulten samt Kockums jernverk.

”Beräknade prisförändringar i ingående varulager.” (Ahlsell & Ågren)

”Av vinsten beräknas ca 17 % utgöras av prisstegringsvinst å ingående lager.” (Gunnebo)

”... redovisas prisstegring på ingående lager med 64.7 mkr. Varulagrets dagsvärde har ökat med 70 mkr.” (Cardo)

6. Utgående kvantiteter x skillnaden mellan utgående och ingående priser (2)

”Om utgående lagrets kvantiteter prissätts efter de priser som gällde vid 1974 års ingång framkommer en lagervinst på 7 mkr.” (Alfort & Cronholms alternativa beräkningssätt – jämför även under 2. ovan)

”... en prisnivå för i lagret ingående material och produkter, som med 15 % översteg nivån vid årets början.” (Volvo)

7. Prisförändringar på normallager (3)

Har tillämpats av Gränges (Metallverkens metallager), Incentive och Marabou.

”Prisuppgången på den del av lagren som kan betraktas som normallager var 1974 ca 10 mkr större an 1973.” (Incentive)

”... tillämpar principen att värdera normallagret av basråvaror till betryggande låga priser.” (Marabou)

8. Omvärdering enligt supplementärregel II (1)

”... har supplementärregel II tillämpats för metaller i inköpt kopparsmältmaterial liksom för vissa andra rå- och stapelvaror, dvs värderingen har skett till lägsta marknadspriser under den senaste tioårsperioden.” (Boliden 1 av 2 alternativ)

9. Skillnad mellan LIFO- resp FIFO-metoderna (1)

Electrolux nämner beträffande sitt under år 1974 förvärvade dotterbolag i USA: ”NUE har from 1974 ... övergått till den s k LIFO-metoden från att tidigare ha tillämpat FIFO-metoden. Denna förändring har inneburit en nedskrivning av varulagret med 28 mkr.”

Ett uttalande av Astra bör också uppmärksammas: ”Koncernen överväger att vid beräkning av rörelseresultatet fortsättningsvis värdera enligt principen sist in – först ut (SIFU).”

10. Uppräkning av in- och utgående lager från anskaffningstidpunkt till balansdag (3)

Till denna kategori har hänförts de tre bolag, som upprättat särskilda inflationsrensade resultat- och balansräkningar. (Monark, Weibulls, Rottneros)

”För att få fram inflationsvinsten på lagret i den historiska redovisningen har den genomsnittliga lagringstiden för såväl ingående som utgående lager först beräknats. Inflationsvinsten framkommer genom att anskaffnings- och tillverkningskostnaderna för dessa lager uppindexerats från den tidpunkt då de genomsnittligt anskaffats respektive tillverkats.” (Monark)

”Årets transaktioner har med användande av konsumentprisindex uppräknats från mitten av året. – Vid beräkningen av kostnader för sålda varor har uppräkningen gjorts av in- och utgående lager från anskaffningstidpunkten till balansdagen.” (Rottneros)

AVSKRIVNINGAR PÅ ANSKAFFNINGS- RESP ÅTERANSKAFFNINGSVÄRDEN

I det följande talas om dels planenliga, dels kalkylmässiga avskrivningar. Med planenliga avskrivningar skall härvid förstås avskrivningar som baseras på ursprungliga anskaffningsvärden för i bruk varande och ännu ej helt avskrivna tillgångar. Kalkylmässiga avskrivningar skall tolkas enligt gängse definition, dvs skillnaden gentemot planenliga avskrivningar består i att historiska anskaffningsvärden ersätts av återanskaffningsvärden som avskrivningsbas. I undantagsfall kan man även träffa på andra definitioner av begreppen.

Redovisning av avskrivningar år 1974 jämfört med 1973

Olof Wesström har även studerat, hur gruppen börsnoterade industriföretag m m redovisat avskrivningarna år 1973. Det har varit naturligt att utnyttja den möjlighet till jämförelse som härigenom erbjudits. Reservation måste lämnas för att informationen i kommentarer och noter kan ha tolkats och behandlats olika i något enstaka fall. Skiljaktigheter i gruppens sammansättning har berörts i ett tidigare avsnitt.

Jämförelsen har intagits i tabell 2.

Jämförelse mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar

Som framgår av tabell 2 har för år 1974 27 företag inom kategorin börsnoterade industriföretag m m lämnat information om avskrivningar såväl på anskaffnings- som återanskaffningsvärden. Härtill kommer att ytterligare 8 av övriga undersökta företag lämnat motsvarande information. En jämförelse av kalkylmässiga och planenliga avskrivningsbelopp återfinns i tabell 3.

Tabell 2

Redovisning i resultaträkningen av avskrivningar åren 1974 respektive 1973 för börsnoterade industriföretag m. m.

1974

1973

Planenliga avskrivningar på anskaffningsvärden 5

38

35

Kalkylmässiga avskrivningar på återanskaffningsvärden 6

18

11

Avskrivningar på anskaffnings- resp. återanskaffningsvärden för olika slag av tillgångar

1

3

Summa med i resultaträkningen redovisat avskrivningsbehov

57

49

Bokföringsmässiga avskrivningar (eller utan angivande av avskrivningsbas) 7

16

25

73

74

Tabell 3

Jämförelse mellan kalkylmässiga och planenliga avskrivningar år 1974

Kalkylmässiga avskrivningar överstiger de planenliga med

Husqvarna, Sv. Philips, Volvo (europeiska tillv. företag)

9–14 %

Incentive, Kockums Mek. (moderbolaget), Astra, Fläktfabriken, Hexagon, Fagersta, Trelleborg

16–23 %

Alfort & Cronholm 8, Uddeholm (moderbolaget)

34 %

Bofors, Stora Kopparberg, SCA, Esselte 9, PLM 8

41–42 %

Klippan, MoDo, Rottneros, Assi, Monark 11, Fortia 12 Gränges, Höganäs, Billerud, Kopparfors

45–53 %

Statsföretag, Munksjö, Bergvik o Ala, Södra Sveriges Skogsägare, Holmen, Tobaksbolaget, Iggesund

52–62 %

LKAB

76 %

Det kan givetvis ifrågasättas, om det är särskilt meningsfullt att på detta sätt jämföra olika företag. Det går t ex inte att beloppsmässigt särskilja olikheter i fråga om beräkningsmetoder från de skillnader, som har sin grund i anläggningarnas ålder eller tekniska nivå.

Att sättet för beräkning av såväl planenliga som kalkylmässiga avskrivningar varierar kommer att framgå i det följande. Här skall bara som exempel nämnas, att Husqvarna vid beräkning av det kalkylmässiga avskrivningsbehovet använder sig av ”gängse avskrivningssatser inom verkstadsindustrin”, vilka uppenbarligen avviker från de på individuellt bedömda ekonomiska livslängder baserade avskrivningssatser, som tillämpas vid avskrivningar enligt plan. En förklaring till den jämförelsevis stora skillnaden för LKAB kan vara, att både planenliga och kalkylmässiga avskrivningar beräknas för samtliga i bruk varande anläggningar. Till den del dessa är av hög ålder förstoras härigenom – till följd av indexeringsfaktorn – gapet mellan anskaffnings- och återanskaffningsvärdet.

Uppgifter lämnas även om kalkylmässiga avskrivningar (20) (7)

Uppgifter lämnas även om planenliga avskrivningar (5) (0)

Uppgifter lämnas även om planenliga resp.(0) (5)

kalkylmässiga avskrivningar samt om både (1) (3)

planenliga och kalkylmässiga avskrivningar. (2) (0)

Härutöver förekommer även information som t. ex. att ”bokförda avskrivningar väl täcker det verkliga behovet”.

Avser enbart maskiner, inventarier och fordon.

Maskiner och inventarier 29 % Fastigheter 137 %

Avser enbart maskiner, inventarier och fordon.

Maskiner och inventarier 41 % Fastigheter 76 %

Maskiner och inventarier 77 % Fastigheter 0 % Good-will 0 %

Motiv för val av avskrivningsmetod

Flera företag motiverar sitt ställningstagande att redovisa respektive ej redovisa kalkylmässiga avskrivningar. Nedan lämnas några exempel från båda lägren.

Företag som belastar resultatet med kalkylmässiga avskrivningar:

”... motsvarar de avskrivningar som måste ske för att produktionskapaciteten skall hållas oförändrad.” (Asea)

”... avser att ge ett mått på de för återanskaffning av realkapitalet nödvändiga avskrivningarna.” (Bergvik o Ala)

”Man kan alltså utläsa prisförändringarnas inverkan på avskrivningarna om hela produktionsapparaten skulle förnyas.” (Billerud)

Företag som redovisar planenliga avskrivningar:

”Kalkylmässiga avskrivningar används i interna kalkyler o dyl men ej i årsredovisningens resultaträkningar. Detta för att resultaten icke skall belastas med både gamla anläggningars höga driftskostnader och avskrivningar beräknade på nya anläggningars anskaffningsvärden.” (Esselte)

”Avskrivningarna beräknas på ursprunglig anskaffningskostnad, då återanskaffningsvärden med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen ej går att fastställa och då vissa enheter, framför allt Uppsalafabriken, arbetar med delvis gammal utrustning. Höga krav på service, reparationer och underhåll gör driften extra kostnadskrävande, men tack vare låga kapitalkostnader är utrustningen fortfarande lönsam.” (Upsala-Ekeby)

Metoder för beräkning av planenliga avskrivningar på anskaffningsvärden

I normalfallet anges att avskrivningssatserna fastställts efter bedömning av den ekonomiska livslängden och att avskrivning enbart görs på ännu ej helt avskrivna tillgångar.

Ofta är dock informationen ej tillräckligt utförlig. I dessa fall kan det eventuellt tänkas, att avskrivningar görs även på samtliga i bruk varande anläggningar – också de som redan är helt avskrivna. Ett sådant beräkningssätt synes för övrigt ha tillämpats av bl a Iggesund, Kullager (har dock frångåtts under 1975) och Sonessons – i samtliga fall under beteckningen ”kalkylmässiga avskrivningar” – samt av Bulten (”beräknat avskrivningsbehov”) och LKAB. För främst utländska dotterbolag beräknas planenliga avskrivningar ofta motsvara de bokföringsmässiga (skattemässiga). På samma sätt är det vanligt, att planavskrivningarna på fastigheter motsvarar de skattemässigt maximala avskrivningarna. Två bolag Saab-Scania, Beijerinvest) har vid beräkning av sina planavskrivningar tillämpat skattemässigt gällande avskrivningssatser för alla eller nästan alla tillgångar (har dock i det här sammanhanget ansetts motsvara bokföringsmässiga avskrivningar).

Fläktfabriken är såvitt jag kunnat finna det enda bolag, som talar om att ”avskrivningar enligt plan grundas på tillgångarnas anskaffningsvärden, inklusive gjorda uppskrivningar”. – Alfort & Cronholm förfar på ett snarlikt sätt, när man vid beräkning av planenliga avskrivningar för fastigheter utgår från det högsta av anskaffnings- och taxeringsvärdet. Weibulls beräknar planenliga avskrivningar för fastigheter på 80 % av brandförsäkringsvärdena.

Något uttalande har ej påträffats, om avskrivning gjorts på brutto- eller nettoanskaffningskostnad i de fall direktavskrivning skett till följd av statliga bidrag el dyl.

Olikheter i avskrivningsbeloppen kan givetvis uppkomma genom att aktiveringsprinciperna varierar. Sydkraft nämner t ex att fr o m 1974 har man debiterat ett dotterbolag ränta på utlånat kapital för finansiering av investeringarna i Barsebäcksverket. Denna ränta har aktiverats som anläggningskostnad hos dotterbolaget. – Häremot kan ställas Elverk: ”Räntor under byggnadstiden som för året beräknats till 5.5 mkr har kostnadsbokförts och ingår ej i investeringsuppgiften”.

Tidigare har nämnts, att Husqvarna synes använda andra (högre) avskrivningssatser för beräkning av planenliga jämfört med kalkylmässiga avskrivningar. Samma synsätt går igen även hos t ex KF, som emellertid inte preciserar det kalkylmässiga avskrivningsbehovet.

Metoder för beräkning av kalkylmässiga avskrivningar på återanskaffningsvärden

Av tabell 2 kan utläsas att för år 1974 41 av 73 börsnoterade industriföretag m m lämnat uppgifter om kalkylmässiga avskrivningar. Föreligger då någon enhetlighet i fråga om beräkningssätt för denna grupp? En grovsortering redovisas nedan. (Det skall observeras, att gränsdragningen delvis är flytande.)

(1)

Avskrivningar har beräknats med ledning av återanskaffningsvärden och antagen ekonomisk livslängd

27

(2)

Baserade på återanskaffningsvärden utan omnämnande att den ekonomiska livslängden beaktats

7

(3)

Utan angivande av beräkningssätt

7

41

Inom den första av grupperna kan särskiljas 15 bolag, vilka uttalat att man använt sig av något slags indexuppräkning för fastställande av återanskaffningsvärden. Härav 5 utan angivande av index, 6 med försäkringsbolagens index (varav 2 med viss modifiering). 1 (enbart maskiner och inventarier) med SCB producentprisindex för verkstadsvaror, 1 SCB index för maskiner resp byggnader (kompletterat med på annat sätt beräknade återanskaffningsvärden för fartyg), 1 ”nettoprisindex” och slutligen 1 företag som använt konsumentprisindex. Bland övriga företag inom gruppen kan nämnas, att 2 tillämpat något mera förfinade metoder för beräkning av återanskaffningsvärdet. För 1 bolag (Billerud) har observerats, att enligt kommentarer i dagspressen till delårsrapporten för tiden 1/1–31/7 1975 reduceras de kalkylmässiga avskrivningarna med värdehöjande reparationer. (Dessa reparationer ökar återanskaffningsvärdet men det vore fel att beräkna avskrivningar, eftersom de istället direkt belastar resultatet.)

Några exempel:

”Det i rörelseresultatet angivna kalkylmässiga avskrivningsbehovet motsvarar de avskrivningar som måste ske för att produktionskapaciteten skall hållas oförändrad. Beräkningarna baseras därför på tillgångarnas nuanskaffningsvärden och ekonomiska livslängd.

Nuanskaffningsvärdena för byggnader belägna i Sverige baseras på försäkringsbolagen s k elementmetod (E-metoden). Denna metod ger vanligtvis värden, som enligt ASEAs uppfattning är för höga, varför korrigering görs dels för äldre byggnader (ej byggda på det för de aktuella mest ändamålsenliga sättet), dels generellt med hänsyn till att officiella byggnadskostnadsindex ej i tillräcklig grad beaktar förefintlig rationalisering. Ny värdering görs med några års mellanrum. Dessemellan uppräknas värdena i takt med ASEAs interna byggnadskostnadsindex. För byggnader tillhöriga utländska bolag inom gruppen används i allmänhet brandförsäkringsvärdet som nuanskaffningsvärde. Nuanskaffningsvärden för maskiner bestäms antingen med hjälp av prislista (offert) för maskin av samma typ eller genom uppräkning av anskaffningskostnaden med hjälp av ASEAs interna maskinprisindex (offentligt maskinprisindex justerat med hänsyn till det på grund av teknisk utveckling fallande maskinvärdet).” (ASEA)

”För koncernens interna lönsamhetsplanering och -kontroll beräknas s k kalkylmässiga avskrivningar, vilka baseras på anläggningarnas återanskaffningsvärden. Stora svårigheter föreligger att fastställa rättvisande återanskaffningsvärden, varför relativt grova approximationer måste göras. I koncernen sker detta genom uppindexering av anskaffningskostnaderna för olika maskintyper, byggnader etc med brandförsäkringsindex. Härigenom erhålles en grov justering för pris- och penningvärdeförändringar. Då emellertid den tekniska utvecklingen delvis kompenserar dessa effekter kan metoden medföra något för höga återanskaffningsvärden.” (Bofors)

”... avskrivningsbehovet beräknat på nuanskaffningsvärden, som framräknats med tillämpning av försäkringsbolagens index för anläggningstillgångar, ehuru med viss reducering med hänsyn till den tekniska utvecklingen.” (SCA)

”... baserade på individuellt uppskattade återanskaffningsvärden, indexuppräknade anskaffningsvärden eller, i några fall, brandförsäkringsvärden, vilka periodiserats efter uppskattad ekonomisk livlängd.” (Incentive)

Beträffande bolag hänförda till grupp (2) gäller att avskrivningar kan ha gjorts på t ex samtliga i bruk varande anläggningar – även de vars ursprungligen beräknade ekonomiska livslängd gått till ända. Det kan även vara så att den tillämpade avskrivningssatsen (ekonomiska livslängden) avviker från vad som används vid beräkning av planenliga avskrivningar (jämför t ex Husqvarna enligt tidigare). För bolag, som talar om ”kalkylmässiga” avskrivningar utan att ange beräkningssättet – grupp (3) – gäller härutöver, att det kan vara osäkert, om avskrivningarna verkligen är baserade på återanskaffningsvärden. (Se t ex föregående avsnitt beträffande Iggesund, Kullager och Sonessons, vilka dock hänförts till kategorin planenliga avskrivningar på anskaffningsvärden.)

Om man ser även på företag, som ej ingår bland de 73 börsnoterade industriföretagen, kan nämnas:

”De kalkylmässiga avskrivningarna har baserats på dagsvärden för nyligen uppförda byggnader och på nyanskaffade maskiner, fordon och inventarier. På äldre anläggningstillgångar har dagsvärdet ansetts utgöra 80 % av respektive brandförsäkringsvärden.” (Hexagon)

”Som bas för beräkning av värdestegringen på koncernens fastigheter ligger taxeringsvärdena per 1/1 1975 (motsvarande 75 % av beräknat saluvärde) uppräknade till saluvärden per 31/12 1974... De årliga värdestegringarna bakåt från 1974 har framräknats till respektive års förändring i konsumentprisindex.” (Weibulls)

”Koncernens totala kalkylmässiga avskrivningsbehov ligger mellan 14–20 mkr beroende på beräkningsmetodik. (Rottneros, som i sin inflationsomräknade resultaträkning fastnat för 19.3 mkr – beräknat på medelst konsumentprisindex framtagna nuvärden.)

ÖVRIG INFORMATION ANGÅENDE AVSKRIVNINGAR

Som nämnts i inledningen har undersökningen beträffande information om avskrivningar inte enbart omfattat frågor, som berör pris- och penningvärdeförändringar. I ett tidigare avsnitt har således berörts olika metoder för beräkning av planenliga avskrivningar på anskaffningsvärden. Vidare har nedan sammanfattats upplysningar om avskrivningssatsers uppdelning på olika tillgångsslag samt ackumulerade extraavskrivningar.

Avskrivningssatser

Av de 73 börsnoterade industriföretagen informerade 31 om tillämpad avskrivningssats för planenliga/kalkylmässiga avskrivningar på åtminstone vissa tillgångsslag.

För byggnader angav 17 bolag exakta procentsatser, vilka väsentligen synes överensstämma med de skattemässigt tillåtna. Av övriga 13 bolag, som lämnar uppgifter för fastigheter, anger 7 att skattemässigt tillåtna avskrivningar gjorts. Resterande 6 bolag anger också avskrivningssatser, som väl tycks motsvara de skattemässiga.

20 bolag av 28 ger exakt information om avskrivningssatser för maskiner och inventarier, vilka belyses i tabell 4.

Tabell 4

Information om tillämpade avskrivningssatser år 1974 för maskiner och inventarier

SCA, skogsindustrin (för skogsbruket 20 %)

5 %

ASEA (som regel), Uddeholm (för skogsrörelsen 20 %)

6, 7 %

Ry (för inventarier 20 %), Tirfing, varvsrörelsen (för rederi- och övrig verksamhet 10 %)

7 %

Bofors (genomsnitt), Iro

8 %

AGA, Alfort & Cronholm, Astra (genomsnitt), Beckers, DN (exkl tryckpressar 7 %), Fagersta, Husqvarna, Kullager, Monark, PLM (exkl fastighetsinventarier 4–7 %, produktionsmaskiner för Papp och papper 7 %, – för plåtförpackning 8 % – för plastartiklar 14 %) Sonessons (för plastgruppen 12 %), Wirsbo

10 %

Hennes & Mauritz

12 %

Billerud, Boliden, Fortia

5–20 %

Höganäs (6, 7–14), Electrolux (7–20), Kockums Mek (8–12), Bahco (8–20), Volvo (10–15)

6, 7–20 %

Uppgifter beträffande fordon har lämnats av 11 bolag, varav 2 skriver av efter 25 %, 7 efter 20 %, 1 efter 15 % samt 1 efter 12,5 %. Fyra företag har lämnat uppgifter om kraftverksmaskiner (2,5–4 %) och lika många om fartyg (2–20 %). Två uttalar sig om verktyg (33 %).

Vid jämförelse mellan olika företag bör hållas i minnet, att avskrivningsunderlaget varierar. En lägre procentsats kan härigenom beloppsmässigt kompenseras av att ett återanskaffningsvärde används som avskrivningsbas.

Uppdelning på olika tillgångsslag

För börsnoterade industriföretag m m undersöktes också, om den (för moderbolag) föreskrivna fördelningen av avskrivningarna på olika tillgångsslag tillämpats för bokföringsmässiga eller för planenliga/kalkylmässiga avskrivningar. Uppgifter i såväl resultaträkningar som kommentarer m m har kontrollerats för både koncernen och moderbolaget. 16 av företagen redovisar enbart bokföringsmässiga avskrivningar.

Såväl bokföringsmässiga som planenliga/kalkylmässiga avskrivningar specificerade

25

Enbart planenliga/kalkylmässiga avskrivningar specificerade

8

Enbart bokföringsmässiga avskrivningar specificerade

39

Vare sig bokföringsmässiga eller planenliga avskrivningar specificerade

1

73

Ackumulerade extraavskrivningar på anläggningstillgångar

Av de 73 börsnoterade industriföretagen varav 16 enbart redovisade bokföringsmässiga avskrivningar – lämnade 21 information om ackumulerade avskrivningar över plan (extraavskrivningar el dyl). Därav 15 direkt i balansräkningen och 6 i kommentarer el dyl.

RÄNTABILITET UTTRYCKT SOM PENNINGRÄNTA RESP REALRÄNTA

Olof Wesström har i sin undersökning avseende år 1973 även inkluderat förekomsten av räntabilitetstal samt studerat dessa med utgångspunkt från begreppen realränta respektive penningränta.

Wesström har angivit följande definitioner:

Realräntabilitetsmått kan beräknas genom att samtliga resultat- och kapitalkomponenter uttrycks i ett enhetligt penningvärde. Tillgångar och skulder vid redovisningsperiodens början måste omvärderas och ”köpkraftsvinster” på monetära skulder, liksom ”köpkraftsförluster” på monetära tillgångar, måste beaktas.

Korrekt beräknade penningräntabilitetsmått förutsätter att vinster till följd av prisstegringar på anläggningar, varulager och liknande omräknas i resultatmåttet och att basen för de avskrivningar, som belastar resultatmåttet är ett aktuellt värde på anläggningstillgångarna. En korrekt penningräntabilitet kan emellertid approximeras genom att avskrivningar beräknas på anskaffningskostnaden och anläggningen värderas till anskaffningskostnad minskad med ackumulerade avskrivningar. Hur god approximation som därvid uppnås beror bl a på anläggningstillgångarnas ålderssammansättning samt nivå och stabilitet i utvecklingen av deras priser.

Wesström konstaterade, att totalt 31 av 74 börsnoterade industriföretag för år 1973 informerade om räntabilitetsmått. För år 1974 har upplysningar om räntabilitetsmått lämnats för 41 av 73 bolag. En jämförelse för åren 1974 och 1973 återfinns i tabell 5.

Tabell 5

Redovisning av realräntabilitet respektive penningräntabilitet åren 1974 och 1973 för börsnoterade industriföretag m m

1974

1973

Realräntabilitet (Monark)

1

Approximativ penningräntabilitet med resultatmått påverkat av prisförändringar på varulager och efter planenliga/bokföringsmässiga avskrivningar. Kapitalmått med utgångspunkt från anskaffningsvärden

25 13

17

Blandformer:

Resultatmått opåverkat av prisförändring på varulager och efter planenliga/bokföringsmässiga avskrivningar. Kapitalmått med utgångspunkt från anskaffningsvärden

2 14

5

Resultatmått påverkat av prisförändring på varulager och efter avdrag av kalkylmässiga avskrivningar. Kapitalmått med utgångspunkt från anskaffningsvärden

7) 15

8

Övriga kombinationer av olika resultat- och kapitalmått (år 1974 4 varianter)

6 16

Ej angivet hur beräkning skett

1

Räntabilitetsmått redovisas ej

32

43

73

74

Det skall anmärkas, att gränserna mellan de olika grupperingarna i tabellen är något vaga. Det förekommer t ex att endast en del av prisförändringen på varulagret ingår i resultatmåttet eller att anskaffningsvärdet – normalt planenligt alternativt bokföringsmässigt restvärde – ingår i taxeringsvärden på skogsfastigheter. Beräkningarna av återanskaffningsvärden för anläggningstillgångar har skett på en rad olika sätt. Bl a har avdrag för värdeminskning gjorts i ett par fall. Fem bolag lämnar alternativa beräkningssätt (inkl/exkl prisförändringar på lager etc).

Om hänsyn skulle tas även till alla andra olikheter beträffande redovisning av räntabilitetsmått – terminologi, beräkningstidpunkter, eget kapital respektive hela eller delar av totalkapitalet, skillnader i resultatberäkning etc – torde näst intill varje företag ha sin egen (sina egna) räntabilitetsdefinition(-er).

Sten Fagerkvist, auktor revisorSten Fagerkvist

AGA, Alfort & Cronholm, Astra, Beckers, Bofors, SCA, Esselte, Euroc, Fagersta, Fläkt, Gränges, Kema Nord, Klippan, Kockums, Kullager, MoDo, Munksjö, Mölnlycke, Nitro Nobel, PLM, Saab-Scania, Sonessons, Tirfing, Trelleborg, Volvo.

Ahlsell & Ågren, Boliden

Bahco, Electrolux, ESAB, Gunnebo, Husqvarna, Incentive, Iro

ASEA, Billerud, DN, Fortia, Höganäs, Sandvik

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...