18 § sista stycket bokföringslagen stadgar följande: ”Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen.”

Enligt nämndens mening föreligger dock inte några skäl att motsätta sig ett förfarande som innebär att specifikation göres i not till resultaträkningen på liknande sätt som redovisning enligt 20 § skall ske av värderingsgrunder och avskrivningsprinciper och -satser, om detta förfarande bidrar till att överskådligheten därigenom ökar. Därvid förutsätts dels att noggranna nothänvisningar görs i resultaträkningen och dels att föregående års avskrivningsbelopp specificeras i not.

FRÅGA BETRÄFFANDE FIX KASSA – 8 § ANDRA STYCKET

Ett företag arbetar vid såväl huvudkontor som vid filialerna med fixa kassor, varierande mellan 8.000 och 15.000 kr. Dessa kassor regleras genom checkuttag och bokföring av i kassan liggande verifikationer när kassören behöver påfyllnad och alltid sista arbetsdagen i månaden.

Fråga till nämnden: Kan detta förfarande anses strida mot den nya bokföringslagen, som säger att verifikationer skall bokföras senast nästkommande dag? Kan företaget fortsätta med nuvarande rutin eller måste de fixa kassorna regleras dagligen?

Nämnden gör följande uttalande: Förblir utkvitterad fix kassa företagets egendom (ej personligt förskott) skall bestämmelserna om bokföring av kontantposter i 8 § andra stycket bokföringslagen anses vara tillämpliga.

FRÅGA BETRÄFFANDE GEMENSAM VERIFIKATION I DETALJHANDELSFÖRETAG – 8 § FÖRSTA STYCKET

I en större koncern ingår ett flertal butiksbolag (aktiebolag som driver detaljhandel). Den interna kontrollen av inkomstredovisningen är upplagd enligt följande rutiner. Respektive snabbköpskassörska är ansvarig för redovisningen av kontanterna genom sitt kassaregister. Kassaredovisningsblankett med tryckta anvisningar finns. Avläsning av kassaregister sker av huvudkassörska eller butikskontorist. Övriga försäljningslikvider t ex post- och bankgiroutbetalningskort är genom fullmakter styrda för insättning på bank. Någon ytterligare hantering av kontanter utöver växelkassa förekommer inte. Mängden kontrollremsor utgör per år ca 1 m3 i en butik med 5 miljoner kr i omsättning.

Fråga till nämnden: Kan i dessa butiksbolag kassaregistrens kontrollremsor makuleras årsvis sedan årsrevisionen avslutats?

Nämnden gör följande uttalande: I 8 § första stycket bokföringslagen anges: ”Verifikationer som avser likartade affärshändelser får bokföras i sammandrag i en post om det utan svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i en sådan post”.

I frågan om gemensam verifikation gör departementschefen i sitt yttrande på sidan 159 i propositionen (1975:104) till ny bokföringslag bl a detta uttalande: ”Jag biträder utredningens förslag att den gemensamma verifikationen kan utgöras av kontrollremsor från kassaapparat eller av kassarapport eller av annan handling som anger summan av samtliga inbetalningar. I ett större företag, som använder kassaapparater, behöver man alltså inte använda tömningskvitton eller kontrollremsor som verifikationer utan kan i stället ha kassarapporter som verifikation. Detta medför vidare att om kassarapport upprättas, så behöver kontrollremsan från kassaapparaten inte arkiveras som verifikation. Av praktiska skäl synes det mig knappast möjligt att, såsom förordats av någon remissinstans, kräva att bokföringsskyldig, som bedriver detaljhandel eller liknande verksamhet, alltid skall använda kassaapparat försedd med kontrollremsa eller liknande anordning och att kontrollremsan skall arkiveras och utgöra en del av räkenskapsmaterialet. Frågan om vad som för viss bransch kan vara den lämpligaste gemensamma verifikationen bör överlämnas åt praxis grundad på god redovisningssed inom detta område. Av den goda redovisningsseden följer enligt min mening, att kassarapport skall vara undertecknad av den som upprättat rapporten.”

Med hänvisning till ovanstående uttalande i propositionen och efter att ha tagit del av beskrivningen av koncernens kassakontrollsystem är det nämndens mening att i systemet framkomna kassarapporter godkännes som gemensam verifikation och att följaktligen kontrollremsorna inte skall ses som räkenskapsmaterial, som faller under arkiveringsbestämmelserna i 22 §. Behovet av arkivering av remsorna kan sålunda fastställas med hänsyn till de interna kontrollkraven i företaget.

FRÅGA BETRÄFFANDE SKYLDIGHET ATT UPPRÄTTA ÅRSBOKSLUTSHANDLINGAR – 1 § SISTA STYCKET

Ett fiskelag kan bestå av en eller flera personer, allt beroende på båtstorlek och fiskesätt. Fördelningen av inkomsten sker via ett lottsystem. Samtliga är enligt skattereglerna enskilda företagare såvitt icke bolagsbildning föreligger. I de flesta fall har man gemensam momsredovisning.

Fråga till nämnden: Tillhör fiskarna med undantag av bolagsbåtar gruppen mindre företagare som inte behöver upprätta årsbokslutshandlingar?

Nämnden gör följande uttalande: Undantagsbestämmelsen i 1 § bokföringslagen beträffande befrielse från att upprätta årsbokslut anses tillämplig endast i det fall fiskelaget uppfyller kravet på högst 200.000 kr i årsomsättning och icke sysselsätter mer än två årsarbetare.

Nämnden grundar sin uppfattning på det faktum att redovisning sker för fiskelaget samt att skyddet för borgenärerna i huvudsak grundas på säkerheter som finns i gemensamma tillgångsvärden (båtar, redskap etc).

Presenterade formulär för kassa- och resultatbokföring synes uppfylla kraven på grundnoteringar och huvudbokföring enligt 8 och 9 §§ i lagen.

Stockholm som ovan.

Bo Jonas Sjönander

Ordförande

Boris Carlsson

Kanslichef