Balans nr 10 1976

Anvisning nr 2 Specifikation av avskrivningar i resultaträkningen

18 § sista stycket bokföringslagen stadgar följande: ”Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen.”

Enligt nämndens mening föreligger dock inte några skäl att motsätta sig ett förfarande som innebär att specifikation göres i not till resultaträkningen på liknande sätt som redovisning enligt 20 § skall ske av värderingsgrunder och avskrivningsprinciper och -satser, om detta förfarande bidrar till att överskådligheten därigenom ökar. Därvid förutsätts dels att noggranna nothänvisningar görs i resultaträkningen och dels att föregående års avskrivningsbelopp specificeras i not.

FRÅGA BETRÄFFANDE FIX KASSA – 8 § ANDRA STYCKET

Ett företag arbetar vid såväl huvudkontor som vid filialerna med fixa kassor, varierande mellan 8.000 och 15.000 kr. Dessa kassor regleras genom checkuttag och bokföring av i kassan liggande verifikationer när kassören behöver påfyllnad och alltid sista arbetsdagen i månaden.

Fråga till nämnden: Kan detta förfarande anses strida mot den nya bokföringslagen, som säger att verifikationer skall bokföras senast nästkommande dag? Kan företaget fortsätta med nuvarande rutin eller måste de fixa kassorna regleras dagligen?

Nämnden gör följande uttalande: Förblir utkvitterad fix kassa företagets egendom (ej personligt förskott) skall bestämmelserna om bokföring av kontantposter i 8 § andra stycket bokföringslagen anses vara tillämpliga.

FRÅGA BETRÄFFANDE GEMENSAM VERIFIKATION I DETALJHANDELSFÖRETAG – 8 § FÖRSTA STYCKET

I en större koncern ingår ett flertal butiksbolag (aktiebolag som driver detaljhandel). Den interna kontrollen av inkomstredovisningen är upplagd enligt följande rutiner. Respektive snabbköpskassörska är ansvarig för redovisningen av kontanterna genom sitt kassaregister. Kassaredovisningsblankett med tryckta anvisningar finns. Avläsning av kassaregister sker av huvudkassörska eller butikskontorist. Övriga försäljningslikvider t ex post- och bankgiroutbetalningskort är genom fullmakter styrda för insättning på bank. Någon ytterligare hantering av kontanter utöver växelkassa förekommer inte. Mängden kontrollremsor utgör per år ca 1 m3 i en butik med 5 miljoner kr i omsättning.

Fråga till nämnden: Kan i dessa butiksbolag kassaregistrens kontrollremsor makuleras årsvis sedan årsrevisionen avslutats?

Nämnden gör följande uttalande: I 8 § första stycket bokföringslagen anges: ”Verifikationer som avser likartade affärshändelser får bokföras i sammandrag i en post om det utan svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i en sådan post”.

I frågan om gemensam verifikation gör departementschefen i sitt yttrande på sidan 159 i propositionen (1975:104) till ny bokföringslag bl a detta uttalande: ”Jag biträder utredningens förslag att den gemensamma verifikationen kan utgöras av kontrollremsor från kassaapparat eller av kassarapport eller av annan handling som anger summan av samtliga inbetalningar. I ett större företag, som använder kassaapparater, behöver man alltså inte använda tömningskvitton eller kontrollremsor som verifikationer utan kan i stället ha kassarapporter som verifikation. Detta medför vidare att om kassarapport upprättas, så behöver kontrollremsan från kassaapparaten inte arkiveras som verifikation. Av praktiska skäl synes det mig knappast möjligt att, såsom förordats av någon remissinstans, kräva att bokföringsskyldig, som bedriver detaljhandel eller liknande verksamhet, alltid skall använda kassaapparat försedd med kontrollremsa eller liknande anordning och att kontrollremsan skall arkiveras och utgöra en del av räkenskapsmaterialet. Frågan om vad som för viss bransch kan vara den lämpligaste gemensamma verifikationen bör överlämnas åt praxis grundad på god redovisningssed inom detta område. Av den goda redovisningsseden följer enligt min mening, att kassarapport skall vara undertecknad av den som upprättat rapporten.”

Med hänvisning till ovanstående uttalande i propositionen och efter att ha tagit del av beskrivningen av koncernens kassakontrollsystem är det nämndens mening att i systemet framkomna kassarapporter godkännes som gemensam verifikation och att följaktligen kontrollremsorna inte skall ses som räkenskapsmaterial, som faller under arkiveringsbestämmelserna i 22 §. Behovet av arkivering av remsorna kan sålunda fastställas med hänsyn till de interna kontrollkraven i företaget.

FRÅGA BETRÄFFANDE SKYLDIGHET ATT UPPRÄTTA ÅRSBOKSLUTSHANDLINGAR – 1 § SISTA STYCKET

Ett fiskelag kan bestå av en eller flera personer, allt beroende på båtstorlek och fiskesätt. Fördelningen av inkomsten sker via ett lottsystem. Samtliga är enligt skattereglerna enskilda företagare såvitt icke bolagsbildning föreligger. I de flesta fall har man gemensam momsredovisning.

Fråga till nämnden: Tillhör fiskarna med undantag av bolagsbåtar gruppen mindre företagare som inte behöver upprätta årsbokslutshandlingar?

Nämnden gör följande uttalande: Undantagsbestämmelsen i 1 § bokföringslagen beträffande befrielse från att upprätta årsbokslut anses tillämplig endast i det fall fiskelaget uppfyller kravet på högst 200.000 kr i årsomsättning och icke sysselsätter mer än två årsarbetare.

Nämnden grundar sin uppfattning på det faktum att redovisning sker för fiskelaget samt att skyddet för borgenärerna i huvudsak grundas på säkerheter som finns i gemensamma tillgångsvärden (båtar, redskap etc).

Presenterade formulär för kassa- och resultatbokföring synes uppfylla kraven på grundnoteringar och huvudbokföring enligt 8 och 9 §§ i lagen.

Stockholm som ovan.

Bo Jonas Sjönander

Ordförande

Boris Carlsson

Kanslichef

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...