Balans nr 3 1976

Förslag till regler för god revisorssed

Av Kommittén för etiska frågor utarbetat förslag till regler för god revisorssed diskuterades vid FARs årsstämma i november 1975. Stämman beslutade att förslaget efter viss översyn skulle framläggas för slutligt beslut vid årsstämman 1976. Kommitténs ordförande, auktoriserade revisorn Ebbe Rybeck, presenterar och kommenterar förslaget i denna artikel.

FÖRSLAG TILL REGLER FÖR GOD REVISORSSED

Den av FARs styrelse tillsatta kommittén för utarbetande av regler för god revisorssed avlämnade sitt förslag i september 1975. Förslaget har sedan dess dels tillställts samtliga ledamöter för yttrande, dels diskuterats vid FARs årsstämma den 28 november 1975. Stämman beslutade att förslaget skulle ligga till grund för den slutliga utformning som skall framläggas vid årsstämman 1976.

Endast ett fåtal skriftliga yttranden har inkommit till FAR. Både i dessa och vid årsstämman har framförts värdefulla synpunkter, som kommer att beaktas vid den fortsatta behandlingen av förslaget. Det är emellertid angeläget att ledamöter, som ännu inte låtit sig avhöra och som har synpunkter på förslaget, så snart som möjligt meddelar dessa skriftligen till FAR. Styrelsen har för avsikt att under våren överlämna förslaget för granskning till experter inom områdena för juridik, marknadsjuridik och språkvetenskap. Det är givetvis önskvärt att förslaget före denna granskning blir så fullständigt som möjligt.

För att underlätta för ledamöterna att bedöma, vilka förtydliganden och kompletteringar av förslaget som eventuellt kan bedömas önskvärda, skall jag i denna artikel redogöra för förslagets tillkomst och de synpunkter som därvid varit vägledande. Efter några kommentarer angående de grundförutsättningar som förelegat och de allmänna principer som tillämpats kommer redogörelsen att anknytas till de olika avsnitten i förslaget. Huvudreglerna och därtill hörande anvisningar kommer därvid att återges in extenso, medan förslagets text i övrigt (inledning och definitioner) synes kunna uteslutas.

Grundläggande principer

Union Europeenne des Experts Comptables Economiques et Financiers (UEC), till vilket FAR jämte motsvarande revisorsföreningar i 17 andra europeiska länder anslutit sig, tillsatte på sin tid en kommitté med uppgift att utarbeta etiska regler gemensamma för de anslutna revisorsorganisationerna. Det inom UEC därefter utarbetade förslaget till grundläggande etiska regler remitterades till kommittén, som vid granskning i september 1973 fann dem lämpliga för svenska förhållanden, vilken uppfattning delades av styrelsen. Reglerna, som fastställdes i maj 1975, föreligger i tre språkversioner: engelska, tyska och franska. Vid översättningen till svenska har kommittén tillsett att innebörden blivit densamma som i originaltexterna. I ett par fall har avvikelse dock varit nödvändig för att uppnå överensstämmelse med svensk lagstiftning och FARs stadgar. UEC förutsätter att dessa grundregler ingår som en del i medlemsorganisationernas yrkesetiska regler. Medlemsorganisationerna äger emellertid rätt att komplettera grundreglerna med sådana detaljbestämmelser och preciseringar som kan vara önskvärda, under förutsättning att desamma icke strider mot grundreglerna.

Kommittén har konstaterat att UEC-reglerna i allt väsentligt överensstämmer med de huvudregler som sedan den 1/3 1973 gäller för medlemmarna i American Institute of Certified Public Accountants (AICPA). Med hänsyn härtill och till vad ovan anförts har det synts kommittén riktigt att låta UEC-reglerna ingå som huvudregler i förslaget. AICPAs regelsystem omfattar förutom huvudregler också Interpretations och Ethics Rulings i anslutning till varje huvudregel. De förstnämnda tjänar som vägledning för bedömning av huvudregelns omfattning och tillämplighet men får inte innebära en begränsning av densamma. De sistnämnda utgöres av en disciplinavdelnings formella beslut, huruvida en viss åtgärd eller underlåtenhet i till avdelningen hänskjutna preciserade praktikfall strider mot huvudreglerna. Det har synts kommittén riktigt att taga detta regelsystem som modell för de svenska reglerna. Kommittén har sålunda utarbetat anvisningar till varje huvudregel och också föreslagit att styrelsen skall kunna meddela bindande tolkningar av reglerna i av ledamöterna framställda frågor i svårbedömbara praktikfall. Om kommittéförslaget antages kommer regelsamlingen i framtiden sålunda att bestå av huvudregler, anvisningar och tolkningar.

Utformningen av anvisningarna har tagit sikte på svenska förhållanden. Då dessa i allt väsentligt överensstämmer med de amerikanska och engelska blir anslutningen till dessa påfallande. Detta förhållande samt den ovan påpekade överensstämmelsen mellan UECs och AICPAs huvudregler innebär enligt kommitténs uppfattning att den föreslagna regelsamlingen bör kunna betraktas som både aktuell och auktoritativ.

Det bör i detta sammanhang understrykas att det är huvudreglerna som konstituerar standarden för god revisorssed. Anvisningarna och tolkningarna utgör ledtrådar för bedömningen av huvudreglernas räckvidd och tillämplighet men begränsar dem inte. Huvudreglerna skall betraktas som minimistandard för ledamöternas uppträdande, och det ligger i yrkets intresse att ledamöterna strävar mot en högre målsättning.

Huvudreglerna och anvisningarna utgör s k omdömesregler, medan de kommande tolkningarna blir kasuistiska och sålunda bygger på fullständiga och preciserade förutsättningar. Det är ur flera synpunkter angeläget att tolkningar inte i framtiden kommer att tynga regelsamlingen alltför mycket. Möjligheten att hänskjuta frågor till styrelsen eller disciplinkommittén bör därför utnyttjas först sedan ledamöterna övertygat sig om att omdömesreglerna, trots noggrant studium av dessa och deras sannolika innebörd, inte besvarar frågan om en åtgärd eller underlåtenhet är tillåten eller ej.

KOMMITTÉFÖRSLAGETS TEXT

Inledningen

Innehållet i inledningen torde endast behöva kommenteras i följande hänseenden.

Förmenta avvikelser från av styrelsen meddelade tolkningar i underställda praktikfall kan inte a priori misstänkas som regelbrott. Redan underställningen bör ju som regel innebära att stor tveksamhet råder om ”fallet” står i strid mot en huvudregel. Även en ringa avvikelse från förutsättningarna vid en viss tolkning kan förändra bedömningen. Ledamot bör därför ha både rätt och skyldighet att inför disciplinkommittén motivera avvikelsen. Därvid framförda motiveringar kan också vara av betydelse för styrelsens handlande i likartade fall.

Någon ledamot har reagerat mot att sanktioner omnämns redan i inledningen. Det har inte ingått i kommitténs uppdrag att taga ställning till frågan om sanktioner. Kommittén har förutsatt att denna fråga utredes av stadgekommittén, men då kommittén ansåg sig böra framföra förslag om inrättandet av en permanent disciplinkommitté syntes det naturligt antyda att denna i förekommande fall borde föreslå styrelsen lämplig disciplinåtgärd i enlighet med bestämmelserna i stadgarna.

Förutnämnda reaktion ger mig anledning understryka att ledamöterna ifråga om sanktioner icke bör gå framtiden till mötes med skygglappar för ögonen. Genomförande av kommittéförslaget kommer med största sannolikhet att medföra en ökning både av antalet disciplinärenden och disciplinära åtgärder. Detta är det pris vi måste betala för vidmakthållandet och ökandet av vår yrkeskårs anseende. Priset är inte oskäligt. Till skydd för ledamöterna har kommittén i inledningen understrukit att bedömningen av avvikelser måste ske efter vissa principer, vilka bl a innebär beaktande av normala karaktärsegenskaper. Det sistnämnda förhållandet kommer att behandlas mer ingående under Regel 2. Som en broms och ett skydd mot ohemula anklagelser mot ledamöter har kommittén också föreslagit att disciplinkommittén på begäran av ledamot skall undersöka sådana anklagelser och, om den därvid finner anledning därtill, bemöta dessa.

Definitioner

För närvarande saknar jag anledning kommentera innehållet under nämnda rubrik, men synpunkter på detta från ledamöterna är givetvis välkomna.

Regel 1 – Yrkesmässigt uppträdande

”Huvudregel:

Ledamot skall alltid visa sig värdig det förtroende och den aktning som yrket kräver, och undvika varje för yrket vanhedrande handling eller försummelse. Han skall vid fullgörandet av sina yrkesuppgifter samvetsgrant iakttaga god revisorssed.

Anvisningar:

God revisorssed innebär att ledamot, även inom andra områden än dem som behandlas i efterföljande regler skall uppträda på sådant sätt att han icke vanhedrar sig själv och vår yrkeskår. Såsom inledningsvis framhållits, är det otänkbart att specificera alla de krav i olika avseenden, som konstituerar god revisorssed. Detta gäller i särskilt hög grad Regel 1, vars tillämpning förutsätter ett gott omdöme. Här skall blott anföras ett fåtal tillämpningsföreskrifter.

Ledamot skall avhålla sig från uppförande och uppträdande som kan inverka menligt på aktningen och förtroendet för yrkeskåren.

Yrkesverksamheten skall bedrivas under värdiga former och med en tillfredsställande redovisning av ekonomiska förhållanden och av arbeten, som utförts för klienterna.

Ledamot skall eftersträva ordnade ekonomiska förhållanden. Största försiktighet skall sålunda iakttagas ifråga om borgensåtaganden. Äventyrliga ekonomiska engagemang skall helt undvikas.”

Denna huvudregel synes mig icke f n behöva kommenteras på annat sätt än som skett i ovanstående anvisningar.

Regel 2 – Oberoende

”Huvudregel:

Ledamot skall utöva sitt yrke med självständighet och objektivitet. Han måste därför vid ett uppdrag alltid vara oberoende i sina ställningstaganden. Brister dessa förutsättningar skall han avböja respektive avsäga sig uppdraget. Detta gäller även då omständigheterna är sådana att de kan ge anledning till befogat tvivel om ledamotens oberoende.

Anvisningar:

Ledamot får icke göra yrkesmässiga uttalanden, om han eller hans byrå enligt gällande bestämmelser är jäviga eller eljest står i sådant förhållande till klienten att detta kan antagas påverka hans bedömningar.

Här nedan återges ett antal situationer, där utomstående kan antagas ifrågasätta ledamots oberoende.

Beroendeförhållande skall exempelvis anses föreligga, om ledamoten eller dennes byrå under samma tid då uppdragsförhållande till klient råder eller som omfattar ekonomisk redovisning berörande uppdraget eller vid tid då uttalande i anledning av uppdraget eljest skulle lämnats.

  1. innehar eller avtalat att förvärva något som helst direkt eller i något hänseende väsentligt indirekt intresse i företaget.

  2. innehar ekonomiska engagemang tillsammans med företaget, hos detta anställd personal, styrelseledamot eller huvudaktieägare i företaget, och engagemanget är väsentligt i förhållande till ledamotens eller hans byrås förmögenhet. Ordet ”väsentligt” skall tolkas restriktivt.

  3. innehar lån till eller från företaget, hos detta anställd personal, hos styrelseledamot eller huvudaktieägare i företaget. Häri innefattas icke följande lån, som erhållits på normala villkor från låneinstitut, om detta enligt lag äger rätt att utlåna till revisor.

    1. Lån upptagna av ledamot eller dennes byrå, om de är oväsentliga i förhållande till låntagarens förmögenhet.

    2. Lån med inteckningssäkerhet i kontors- och bostadsfastigheter.

    3. Övriga lån mot säkerhet, med undantag av lån utan annan säkerhet än borgen av ledamots byrå.

  4. varit lierad med företaget i egenskap av styrelseledamot eller anställd eller på annat sätt, som inneburit befogenheter av förvaltningskaraktär.

  5. befinner sig i sådant förhållande till person i företagets ledning, som enligt lag föranleder domarjäv, eller eljest står i en ställning av beroende till sådan person.

  6. medverkat vid företagets bokföring i en omfattning, som icke står i överensstämmelse med innehållet i lag eller revisorskungörelsen. Även om medverkan överensstämmer med nyssnämnda stadgande får detta ändå icke medföra begränsning av revisionens omfattning.

  7. mottagit gåva av sådant värde, att den med hänsyn till omständigheterna icke kan betraktas som normal minnes- eller hedersgåva.

  8. har utestående fordringar till väsentligt belopp på företaget för arvoden avseende tidigare räkenskapsår. Arvoden för uppdrag under tidigare år bör följaktligen vara betalda innan revisionsberättelse ges för det löpande året.

  9. till övervägande del erhåller sina inkomster från klienten. Är ledamotens verksamhet nystartad, kan dock denna situation föreligga utan att beroende behöver förutsättas.

  10. erhåller bidrag direkt eller indirekt från kreditgivare till eller annan intressent i företaget, som är föremål för revision.”

I inledningen till AICPAs regelsamling har intagits en del begreppsbestämningar, vilka tre är av sådan betydelse både för tolkningen av huvudregeln och bedömningen av eventuella avvikelser att jag anser mig böra citera desamma.

  1. ”Independence has traditionally been defined by the profession as the ability to act with integrity and objectivity.

  2. Integrity is an element of character which is fundamental to reliance on the CPA. This quality may be difficult to judge, however, since a particular fault of omission or commission may be the result either of honest error or lack of integrity.

  3. Objectivity refers to a CPAs ability to maintain an impartial attitude on all matters which come under his review. Since this attitude involves an individuals mental processes, the evaluation of objectivity must be based largely on actions and relationships viewed in the context of ascertainable circumstances.”

Det kan möjligen synas ologiskt att AICPA med utgångspunkt från dessa definitioner infört två huvudregler, den ena benämnd

Independence och den andra Integrity and Objectivity. Detta torde bero på att man till den förstnämnda regeln hänför sådana förhållanden där man skall förutsätta ett beroende och som därför måste förbjudas, medan den andra regeln omfattar fall där medlemmen låter sig påverkas på grund av otillräcklig självständighet eller bristande objektivitet vid bedömning av föreliggande fakta.

UEC har sammanslagit de båda förutnämnda reglerna till en enda benämnd ”Oberoende”, d v s den ovan intagna huvudregeln. I originaltexten har man därvid i första meningen använt sammanställningen ”independence and objectivity”. Kommittén har med accepterande av förutnämnda amerikanska definitioner här översatt ”independence” med ”självständighet”.

I anvisningarna har icke intagits någon kommentar till första meningen i huvudregeln. Meningen skall emellertid enligt kommitténs uppfattning ge uttryck för ett krav på normal självständighet och en normal objektiv bedömning av föreliggande fakta. Ledamot får exempelvis vid sina bedömningar givetvis inte låta sig påverkas av andra och inte heller medvetet acceptera tvivelaktiga fakta. I synnerhet vid revisioner kan emellertid självständigheten sättas på prov på ett mer försåtligt sätt genom erhållna upplysningar av olika slag, vilka icke alltid utan stora svårigheter kan verifieras. Betydelsen av att sådana upplysningar är riktiga måste ofta bli avgörande för vilken grad av verifiering som skall krävas. Föreligger skäl för misstanke, att en uppgift kan vara oriktig, måste dess sanningshalt helt naturligt bli föremål för en ingående kontroll. Det material som föreligger vid en revision är oftast av sådan omfattning och sådan karaktär att en fullständig granskning helt enkelt är omöjlig av tids- och kostnadsskäl. Revisorn måste därför i stor utsträckning kunna bygga sin granskning på stickprov och en förnuftigt ordnad intern kontroll. Även objektiviteten kan understundom utsättas för onormala prov, exempelvis vid valet mellan svårbedömbara fakta som kanske t o m ligger utanför ledamotens kompetensområden.

Med hänsyn till ovannämnda synpunkter måste bedömningen av avvikelser från den behandlade delen av huvudregeln ske med utgångspunkt från normala krav på självständighet och objektivitet och med beaktande av de vid tiden för avvikelsen föreliggande omständigheterna.

Innebörden av de tre övriga meningarna i huvudregeln har tämligen utförligt behandlats i anvisningarna. I första stycket av dessa konstateras att ledamot icke får göra yrkesmässiga uttalanden om ledamoten eller dennes byrå är jäviga enligt lag eller andra föreskrifter och ej heller om andra beroendeförhållanden, s k grannlagenhetsjäv eller delikatessjäv, kan ”antagas” påverka ledamotens bedömningar. Delikatessjäven omfattar även sådana situationer där utomstående med fog kan betvivla ledamotens oberoende. I anvisningarna uppräknas tio situationer, där ledamot icke får göra yrkesmässiga uttalanden, enär utomstående i dessa fall med fog kan betvivla ledamotens oberoende. Uppräkningen är av naturliga skäl icke uttömmande, och i densamma angivna situationer måste betraktas som exempel till ledning för bedömningen andra uppkommande fall. Det synes mig sannolikt att ledamöterna i praktiken kommer att möta situationer, där det kan vara svårt att avgöra om ett oacceptabelt beroendeförhållande föreligger eller ej. Sådana fall bör underställas styrelsen för tolkning.

Av de uppräknade exemplen anser jag mig böra kommentera ett par.

Enligt p 1 av anvisningarna får ledamot eller dennes byrå inte under vissa angivna förutsättningar göra yrkesmässiga uttalanden angående företag i vilket han äger något som helst direkt intresse. Visserligen kan ett mindre direkt intresse knappast påverka ledamotens oberoende, men svårigheten att generellt definiera ”ett mindre intresse” och den omständigheten att det knappast kan vara angeläget för ledamoten att äga ett sådant motiverar enligt kommitténs uppfattning ett direkt förbud. Kommittén hade – om än med viss tvekan – i det ursprungliga förslaget därjämte angivit att förbudet skulle omfatta även direkt innehav av make och minderårigt barn. Då ledamot inte kan råda över makes och inte heller ensam över minderåriga barns ekonomiska dispositioner vill kommittén frångå denna del av förslaget. En utvidgning av förbudet till make och barn skulle nämligen i vissa situationer kunna medföra orimliga konsekvenser. Makes och minderåriga barns intresse i företaget måste däremot betraktas som ett indirekt intresse, och om detta i något avseende är väsentligt bör det diskvalificera ledamoten för uppdraget. Även om ledamoten icke heller i detta fall kan råda över makes och barns dispositioner synes risken för orimliga konsekvenser vara mindre, samtidigt som ledamotens beroendeförhållande blir påtagbart. Ledamot bör emellertid alltid försöka undvika att make och minderåriga barn skaffar sig intresse i klientföretag.

Det bör i detta sammanhang observeras att ett indirekt intresse kan vara väsentligt även i andra avseenden än ekonomiska, exempelvis en mindre aktiepost med stor rösträtt, avtal av olika slag m m. En till beloppet obetydlig majoritetspost i ett holdingbolag, som äger ett betydande intresse i företaget, skall betraktas som ett direkt intresse.

Exempel 8 gäller icke vid konkurs efter ingivandet av konkursansökan, och ledamotens fordran är bestämd. Bestämmelsen gäller ej heller i det fall då fordringsbeloppet uppenbarligen är betydelselöst både för ledamoten och företaget.

Regel 3 – Oförenlighet

”Huvudregel:

Ledamot får icke ägna sig åt sådan annan verksamhet som är oförenlig med hans yrkesplikter som fristående revisor.

Anvisningar:

Ledamot är oförhindrad att driva verksamhet som konsult inom områden där han eller hans byrå besitter kompetens, exempelvis beskattning, organisation, databehandling och liknande revisorsyrket närstående områden, under förutsättning att han därvid efterkommer föreningens stadgar och i tillämpliga delar dessa regler för god revisorssed.

Verksamhet eller uppdrag inom andra områden än nu sagts kan understundom vara förenliga med revisorsyrket under förutsättning att allmänhetens tilltro till ledamotens objektivitet icke därigenom rubbas. Ledamot får sålunda exempelvis:

inneha anställning som lärare vid statliga, kommunala eller andra allmänt erkända undervisningsanstalter, om han samtidigt utövar revisorsyrket i betydande omfattning, förvalta egna förmögenhetsobjekt utanför yrkesverksamheten, om förvaltningen icke innebär aktiv affärsverksamhet.”

Det torde icke vara möjligt att närmare precisera innebörden av Regel 3 än som skett i anvisningarna. Tveksamma fall bör underställas styrelsen.

Regel 4 – Yrkesutövningen

”Huvudregel:

Ledamot skall omsorgsfullt genomföra sina yrkesuppgifter så att han får ett tillfredsställande underlag för sina bedömningar.

Han måste handla enligt gällande lagföreskrifter och beakta god redovisnings- och revisionssed.

Om ledamot enligt gällande lag eller med uppdragsgivares medgivande anlitar hos honom anställd medhjälpare, sker detta på hans eget ansvar. Han måste vara medveten om sitt eget ansvar även vid samarbete med andra revisorer.

Anvisningar:

Vid utförande av revisioner måste ledamot givetvis noggrant efterkomma gällande lagstiftning, bestämmelser i bolagsordningar och sådana föreskrifter som i speciella fall kan vara utfärdade av myndigheter eller andra. Om sistnämnda föreskrifter innehåller bestämmelser som begränsar granskningens effektivitet eller på annat sätt i väsentlig grad försvårar den, bör detta påpekas i en rapport över granskningen, på ett sådant sätt att innehållet i rapporten eller granskad handling icke blir vilseledande för utomstående läsare.

Ledamot skall dessutom beakta av föreningen utfärdade rekommendationer ifråga om god redovisnings- och revisionssed. Om det i redovisningshandling förekommer avvikelse från god redovisningssed, som är av sådan art att handlingen blir vilseledande, eller om god revisionssed av någon anledning, exempelvis bristande information, icke kunnat följas, måste detta påpekas i avgiven rapport till det organ som har att besluta om fastställelse av ekonomisk redovisning och/eller ansvarsfrihet. Skulle sådant organ ej finnas, skall rapporten avges till klient.

Det är av särskild vikt att för ledamot bekant förhållande, som icke beaktats i av honom granskad redovisningshandling, vilken därigenom kan bli i väsentlig grad vilseledande, påpekas i sådan form att handlingen icke kan utnyttjas i obehörigt syfte.

Vad ovan sagts gäller i tillämpliga delar också utlåtanden i samband med värderingar m m.

I avgiven rapport skall anges vilka avgränsningar uppdraget haft.

Ledamot får icke tillåta att hans namn används i samband med prognoser och framtida transaktioner på sådant sätt att det ger anledning att anta att han styrker sannolikheten hos framtidsbedömningen. Ledamot är emellertid oförhindrad att medverka vid det tekniska upprättandet av prognoser och andra framtidsbedömningar. Vid sådan medverkan måste det förutsättas att framtidsbedömningarna kommer att användas av andra än klienten. Bedömningarna måste därför innehålla redogörelse för källmaterial som använts vid upprättandet, de viktigaste antagandena, omfattningen av ledamotens medverkan och graden av dennes ansvar.

Vid samarbete med annan ledamot kan granskningsarbetet inom ett uppdrag fördelas. Varje ledamot måste emellertid deltaga i bedömningen av resultatet av annan ledamots granskningsarbete. Vid samarbete med annan revisor ankommer det på ledamoten att bedöma vilka granskningsarbeten som lämpligen kan överlåtas på denne.

Beträffande jävbestämmelserna i aktiebolagslagen bör uppmärksammas, att ledamot torde böra meddela bolagsstämman om medrevisor skulle vara jävig, då varje revisor för sig synes vara skyldig att tillse att bestämmelser i lag och bolagsordning följs.

Ledamot som skall bedöma en tvivelaktig åtgärd eller en underlåtenhet bör till ledning för sitt handlande alltid överväga vilka befogade synpunkter som kan framkomma vid en efterföljande kritisk granskning. Han bör tydligt ange sitt ställningstagande.”

Anvisningarna till Regel 4 synes mig vara tämligen utförliga, och jag saknar f n anledning att göra några ytterligare kommentarer till densamma.

Regel 5 – Tystnadsplikt

”Huvudregel:

Ledamot får icke för utomstående röja sakförhållanden eller upplysningar, som kommit till kännedom under hans arbete, såframt icke laglig upplysningsplikt föreligger eller uppdragsgivaren givit och har laglig rätt att ge sitt tillstånd därtill. Han får ej heller till egen eller annans fördel utnyttja vetskapen om sådan sakförhållanden och upplysningar.

Han skall tillse att hos honom anställd iakttar dessa plikter.

Anvisningar:

Allmänt kända förhållanden omfattas icke av tystnadsplikten, men ledamot bör för undvikande av missförstånd iakttaga försiktighet vid diskussion av sådana med utomstående.

Huvudregeln förbjuder ledamot att till egen eller annans fördel utnyttja uppgift, som inhämtas under yrkesutövningen. Sådan uppgift får givetvis ej heller utnyttjas till skada för annan.

Ledamot skall i den utsträckning som rimligen kan begäras, exempelvis genom instruktioner eller avtal, tillse att medhjälpare iakttar ovannämnda föreskrifter.

Offentlig myndighet (t ex domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, eller taxeringsmyndighet) har enligt lag eller annan författning betydande möjligheter att tvinga en auktoriserad revisor att lämna upplysningar eller tillhandahålla handlingar, även i fall där klienten icke vill ge sitt tillstånd därtill. En revisor kan icke, såsom t ex en advokat, åberopa sådant förbud mot vittnesförhör med honom, varom stadgas i RB 36:5 andra stycket. RB:s regler om beslag (27 kap), om husrannsakan och kroppsvisitation (28 kap) och om editionsföreläggande (38 kap) är i princip tillämpliga. Enligt 56 § 4 mom taxeringsförordningen får den som enligt skattechefens beslut verkställer taxeringsrevision ta del av handlingar av betydelse för revisionen utan hinder av att den, hos vilken revisionen sker, har att iakttaga tystnad om deras innehåll, och i lagen om handräckning vid taxeringsrevision har meddelats bestämmelser om handräckning för sådant ändamål.

Emellertid gäller vissa inskränkningar i denna myndigheternas rätt. I RB 36:6 är stadgat att vittne må vägra att avgiva utsaga, varigenom yrkeshemlighet skulle uppenbaras, om ej synnerlig anledning förekommer att vittnet höres därom, och enligt RB 38:2 äger detta stadgande – såvitt angår editionsföreläggande – motsvarande tillämpning ifråga om innehavare av skriftlig handling, om dess innehåll är sådant som avses i nämnda lagrum. Vidare kan erinras om det straffstadgande om tystnadsplikt för revisor i aktiebolag som finns i 214 § 4 aktiebolagslagen och häremot svarande stadganden i 110 § 6 lagen om ekonomiska föreningar och 184 § 5 lagen om bankrörelse. Enligt 56 § 4 mom taxeringsförordningen äger den, hos vilken taxeringsrevision sker, möjlighet att till skatterätten hänskjuta frågan huruvida viss handling bör undantagas från revisionen.

Dessa stadganden bör i förekommande fall observeras. Det är att tillråda att myndighets önskan om upplysningar eller tillhandahållande av handlingar icke efterkommes, innan åtgärder från myndighetens sida vidtagits för att tvångsvis få fram upplysningarna eller handlingarna, samt att, där så är möjligt, i tveksamma fall till rättens avgörande hänskjuta frågan om skyldighet att tillhandahålla upplysningar eller handlingar.

Anteckningar som förs av ledamot i samband med uppdrag och kopior av handlingar som utgör dokumentation, är hans respektive hans byrås egendom och får icke utan laglig skyldighet utlämnas till annan. I händelse av beslag bör ledamot respektive hans byrå, då det är genomförbart, behålla fotostatkopior av sådana anteckningar och handlingar.”

Några kommentarer till ifrågavarande regel och därtill fogade anvisningar synes mig f n inte erforderliga.

Regel 6 – Förhållandet till kolleger

”Huvudregel:

Ledamot skall gentemot kolleger visa den hänsyn och det tillmötesgående, som god kollegialitet kräver, i synnerhet då han erbjuds att efterträda en kollega.

Anvisningar:

Vid övertagande av uppdrag från annan som driver revisionsverksamhet eller från rättsinnehavare till sådan verksamhet, äger ledamot rätt att utge ersättning i form av andel i arvoden. Sådan ersättning skall utgå ur det normala arvodet för uppdraget.

Ledamot får icke i avsikt att värva klienter eller uppdrag oombedd hänvända sig till personer, företag eller institutioner och liknande som redan anlitar annan ledamot.

Det är icke tillåtet att oombedd översända informationsmaterial till annan ledamots klienter. Vid sådant övertagande, som ovan nämnts, får ledamot med rättsinnehavarens medgivande kontakta de övertagna klienterna på lämpligt sätt.

Innan ledamot riktar kritik mot kollegas handlande eller underlåtenhet, måste han beakta de omständigheter, som förelåg då kollegan gjorde sina överväganden. Kritik som riktas mot kollega skall ha värdig form, och bör underställas denne, innan den framförs.

När ledamot erbjuds att ersätta annan revisor, bör han söka få den blivande klientens tillstånd att taga kontakt med den tidigare revisorn för att efterhöra om denne känner till någon omständighet, som motiverar att ledamot icke bör åtaga sig uppdraget.”

Till förtydligande av huvudregeln och anvisningarna bör understrykas att även om regelsamlingen i princip gäller ledamöterna i FAR, bör ledamot givetvis visa samma hänsyn och tillmötesgående gentemot andra revisorer som mot övriga ledamöter i vår förening. En annan attityd skulle vara till skada för FARs och ledamöternas anseende.

Regel 7 – Publicitet och ackvisition

”Huvudregel:

Ledamot får icke göra sitt namn och sina kvalifikationer kända hos allmänheten på ett sätt som kan misskreditera yrket.

Han får ej genom andra än i stadgarna medgivna reklamåtgärder eller genom direkt ackvisition söka värva uppdrag.

Anvisningar:

Grundläggande för revisorns yrkesutövning är en strävan efter objektivitet. Publicitet förebärande särskild sakkunskap kan som regel endast anses vara grundad på egna subjektiva bedömningar och svarar sålunda ej mot den bild yrkeskåren vill eftersträva och motsvarar följaktligen ej god revisorssed.”

Huvudregeln och anvisningarna innebär bl a följande.

Ledamot får varken direkt eller indirekt taga initiativ till eller uppmuntra publicitet angående sin verksamhet. Vid förfrågningar från massmedia får ledamot utlämna fakta rörande sin byrå, exempelvis dess storlek, delägare, antal anställda, verksamhetsplatser m fl), men han får därvid inte överdriva dess position eller göra jämförelser med andra byråer.

Vad nu sagts måste också beaktas vid eventuella intervjuer angående uppdrag o dyl som blivit föremål för uppmärksamhet i massmedia. Vid sådana intervjuer måste största försiktighet också iakttagas med hänsyn till bestämmelserna i Regel 5.

Vid all information till massmedia måste ledamot vara medveten om att han inte kan kontrollera på vilket sätt hans upplysningar kommer att användas, och han bör därför informera intervjuaren om sina förpliktelser enligt Reglerna 5 och 7.

Regel 8 – Arvodesdebitering

”Huvudregel:

Arvode skall vara skäligt med hänsyn till de kunskaper och den erfarenhet, som ledamoten kan utnyttja i sin yrkesverksamhet och med hänsyn till det enskilda uppdragets natur, omfattning och betydelse.

Ledamot får icke överenskomma om arvode som görs beroende av resultatet av hans arbete.

Anvisningar:

Klienter är berättigade att på begäran få veta vilka timpriser som kommer att debiteras och att få en approximativ uppgift om arvodet för ett visst uppdrag, så att arvodet på förhand kan bedömas. Om detta icke är möjligt, skall klienten på begäran hållas underrättad om nedlagda kostnader i den takt arbetet fortskrider.”

Till här ifrågavarande regel och anvisningar torde icke erfordras några kommentarer.

Ebbe Rybeck, auktor revisor och ordförande i Kommittén för etiska frågor

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...