Innehåll

Balans nr 7 1976

Synpunkter på ”Förvärvsvärdemetod hur?”

Nedanstående inlägg av ekonomie doktor Lennart Eriksson är föranlett av två artiklar i Balans nr 5/76 där Arne Olssons artikel om hur man skall gå till väga för att på ett rättvisande sätt upprätta koncernbalansräkning enligt förvärvsmetoden besvarades av Hans Edenhammar.

Arne Olsson tog i sin artikel ”Förvärvsvärdemetod men hur?” (Balans 1976/5) upp ett intressant problem till belysning. Frågan gällde, hur man borde redovisa differensen som uppkommer i samband med elimineringen av internt aktieinnehav, då dotterbolagets balansräkning innefattar ”förvärvade” varulager- och anläggningsreserver. Hans Edenhammar hänvisade i sitt svar (Balans 1976/5) till en lösning som lämnas i FARs förslag till rekommendation om ”Metodproblem vid upprättande av koncernredovisning”. Enligt förslaget skall aktiernas anskaffningsvärde avräknas mot förvärvat eget kapital, som utgörs av redovisat (beskattat) eget kapital med tillägg av ”eget kapital-andelen” av obeskattade reserver. Den därefter kvarstående latenta skatteskulden skall överföras till långfristiga skulder.

Av olika skäl anser jag Arne Olssons lösningsalternativ i figur 4 vara det mest tilltalande alternativet. I detta fall reduceras varulagrets och inventariernas värde med den latenta skatteskulden. I exemplet uppgår därefter koncernens varulager till 1.080 (= 800 + 400 ./. 50% av lagerreserven 240) och koncernens inventarier till 270 (= (= 200 + 100 ./. 50% av anläggningsreserven 60).

  • Arne Olsson ställer själv frågan: ”Vad är nu dessa värden 1.080 resp 270 för egendomliga hybrider?” Svar: Inget egendomligt alls! Enligt den konventionella redovisningsmodellen grundas externredovisningen på det historiska kostnadsbegreppet (anskaffningsvärdeprincipen). I det aktuella fallet utgör koncernen som helhet, alltså ej moderbolaget eller dotterbolaget, redovisningsenhet. Varulagret och inventarierna bör således i koncernbalansräkningen värderas till anskaffningspris sett ur redovisningsenhetens, här koncernens, synvinkel. Nämnda värden kan härledas från anskaffningspriset för aktierna och utgör 1.080 respektive 270. Redovisningen av tillgångsposterna i koncernbalansräkningen bör ej påverkas av huruvida tillgångarna förvärvas direkt (substansköp) eller indirekt (köp av dotterbolagsaktier). Till detta kan läggas att man enligt denna lösning följer svensk praxis att inte redovisa några latenta skatteskulder i balansräkningen.

  • Arne Olsson fortsätter: ”Skulle man nu för all framtid släpa med sig detta avdrag på 120 från lagrets inventerade värde?” Svar: Självklart inte! Då lagerreserven i framtiden upplöses hos dotterbolaget bortfaller ifrågavarande avdragspost.

  • Såväl Hans Edenhammar som Carl Swartz (jfr Balans 1976/6) konstaterar, att man i koncernbalansräkningen vid FARs metod – och detta gäller också för den ovan rekommenderade metoden – inte kan bedöma, hur stort det resterande skattemässiga nedskrivningsutrymmet är. Svar:

    I Sverige utgör primärt aktiebolaget, alltså ej koncernen, fiskal enhet. Bedömningar om nedskrivningsutrymmet måste därför grundas på informationen i moderbolagets och dotterbolagets balansräkning.

Avslutningsvis! Anta att AB Morsan hade betalat 350 i stället för 300 för Storanaktierna och att mervärdet 50 kunde hänföras till varulagret. Hur skulle i detta fall Storans varulager redovisas i koncernbalansräkningen? Enligt min mening som en tillgång värderad till 330 (= 400 ./. 50% av 240 + 50), vilket motsvarar koncernens anskaffningsvärde. Man bör alltså skilja på vad som är anskaffningsvärde ur koncernens synvinkel (330) och vad som är anskaffningsvärde ur dotterbolagets synvinkel (400).

I FARs förslag till rekommendation anvisas för bl a övervärde i form av goodwill ”av praktiska skäl en nettometod, d v s den del som motsvarar latent skatteskuld särskiljes ej”. Enligt min uppfattning talar såväl praktiska som teoretiska skäl för att nettometoden skall användas genomgående för alla slags över- och undervärden.

Lennart Eriksson, ekonomie doktorLennart Eriksson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...